#4-2018: Varning för vardagsrasism
Tema vardagsrasism: De som hatar och hetsar har fått ökat självförtroende, uppbackade av en allt mer etablerad extremhöger. Vanliga människor vittnar om alltifrån diskriminering till verbala påhopp och rena våldsdåd. I Sverige, 2018.
Uppdaterad: 2024-02-13, 11:22
Publicerad: 2018-12-18, 08:23
Lästid: 2 minuter
Erik Sidenbladh har träffat människor som vittnar om den utsatthet de lever under. Berättelserna är ett hårt slag i magen på alla som önskar sig ett öppet, tolerant samhälle. Läs också Bilan Osmans analys om vem som bär ansvaret.
Mer i Expo #4 2018:
Men det är inte bara på jobbet, i skolan eller på andra platser som vi vistas på som vardagsrasismen finns. Även i det digitala rummet gör den sig påmind. Anders Dalsbro har grävt i de senaste årens fällande domar och ger fenomenet tydliga konturer: var brotten begås, på vilka sidor det sker vem som är förövaren. Resultatet av rättsväsendets arbete mot hatbrott på nätet är nedslående. Av totalt 119 fällande hets mot folkgrupp-domar är endast tre kopplade till ett initiativ från polisen. Istället överlåts ansvaret till privata aktörer att bedriva spaning och göra utredningar.
Dessutom undersöker vi extremhögerns förändrade syn på EU i kölvattnet av Brexit, träffar människorättsjuristen Hanna Gerdes, kollar på hus med Det fria Sverige samt går till botten med myten om Eurabia, som säger att mångkulturen har som syfte att islamisera Europa. Björn Elmbrant ställer sig frågan: vad kan vi lära oss av historien? Vi tittar även på hur extremhögern försöker dölja sin brutala politik med nyspråk. Och mycket, mycket mer …