Du läser just nu gratis innehåll

Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.

Prenumerera Logga in

Ett råttfångarparti. Plumpt och populistiskt. Reaktionärt. Demagogiskt. Grundlagsstridigt. Invektiven haglar över det tyska högerpopulistiska partiet AfD, Alternativ för Tyskland, efter partiets första partikongress som avslutades första maj.

Tidningen Süddeutsche Zeitung har samlat kommentarer från etablerade medier, experter och politiker och alla är så gott som eniga om att AfD:s beslutade partiprogram är reaktionärt och främlingsfientligt.

AfD:s kongressdelegater (runt 2000 personer) konstaterade bland annat att islam inte hör hemma i dagens Tyskland. Man vill förbjuda både burka, minareter, böneutrop och halalslakt. Man röstade också för ett stopp för främjande av aborter, för utträde ur EU samt för avskaffandet av euron och public service-radio och tv.

Politiker från regeringspartiet CDU anser att AfD med sin islamfientliga retorik delar dagens Tyskland där det bor fyra miljoner muslimer. AfD vill tillbaka till forna tiders Tyskland, heter det.

En representant för socialdemokratiska SPD kallar AfD för "råttfångarparti" som gärna pekar ut syndabockar men inte erbjuder några lösningar. De Gröna kallar Alternativ för Tyskland för reaktionärt parti med sin sinnesrubbade inställning till islam.

Det tyska judiska centralrådet anser att partiprogrammet präglas av demagogi, populism och religionsfientlighet när partiets kritik mot muslimer också indirekt riktas mot landets judar.

Enligt professorn i juridik Joachim Wieland står partiprogrammet delvis i strid mot den tyska författningen. Att till exempel förbjuda minareter och böneutrop strider mot religionsfriheten i landet, hävdar han.

Även beslutet på partikongressen, att Tyskland ska lämna dagens EU, är författningsstridigt liksom tanken att avskaffa public service, anser professorn i Süddeutsche Zeitung.

Samtidigt har AfD:s valframgångar i mars i tre delstater tvingat fram några för Tyskland helt nya politiska kombinationer. I delstaten Baden-Württemberg bildar till exempel numera De Gröna regering med de betydligt mindre kristdemokratiska CDU.

I delstatsvalet den 13 mars fick De gröna över 30 procent av rösterna och blev största parti. AfD kom på tredje plats efter CDU som regerat delstaten sedan 1953.

I forna DDR-delstaten Sachsen-Anhalt tvingas CDU dela makten med SPD och De Gröna sedan AfD rört om ordentligt i den politiska grytan.

Alternativ för Tyskland har definitivt kommit för att stanna och frågan är hur många nya väljare som lockas av partiets just beslutade, kontroversiella partiprogram.

I en mycket pessimistisk betraktelse skriver Jakob Augstein, journalist på Der Spiegel, att "högerrevolutionen har börjat".
Han anser att de etablerade partierna och medierna hjälplöst tittat på medan AfD etablerat sig på allvar i tysk politik. Det handlar helt enkelt om ett paradigmskifte, hävdar han och varnar för att AfD vill skapa ett helt annat Tyskland.

Den 4 september går forna DDR-delstaten Mecklenburg-Vorpommern till val och den 18 september står Berlin på tur. Ett år senare, den 17-24 september, är det val i hela landet till Förbundsdagen.

Per Luthander