Alternativmedier förstärker känslan av ”vi och dom”

I KORTHET:

• Generellt påverkar vår mediekonsumtion inte våra fördomar särskilt mycket. Med det sagt, har forskare sett att återkommande, negativa medieskildringar av vissa grupper kan aktivera fördomar hos användare.

• Olika medietyper påverkar människors fördomar olika mycket. Särskilt tycks detta gälla för ideologiskt färgade medier. 

  ---

   

FAKTALABBET. Ett spår inom forskningen om fördomar handlar om vilken roll medierna spelar. Forskare undersöker bland annat hur olika grupper framställs i medierna och vilket utrymme de får, samt hur skildringarna påverkar människors attityder.

En slutsats så här långt är att migranter och olika etniska minoriteter är underrepresenterade i medier överlag och när de väl nämns är sammanhanget ofta negativt och kopplat till exempelvis kriminalitet. 

Återkommande exponering för sådana skildringar leder till mer negativa attityder till invandring och kan även aktivera fördomar hos medieanvändare. Och ju mer medierna rapporterar om invandring, desto fler tenderar att rösta på främlingsfientliga partier. Det framgår av en europeisk litteraturöversikt där 89 studier ingår (Eberl et al. 2018).

En annan slutsats är att olika typer av medier påverkar användarna olika mycket – de som följer kommersiella tv-nyheter antar till exempel mer negativa attityder än de som tar del av public service. 

LÄS ÄVEN: Minskar rasismen av mänskliga möten?

Att olika medietyper påverkar människors fördomar i varierande grad är en slutsats som även svenska forskare har dragit. Särskilt tycks detta gälla för ideologisk färgade medier. 

Avpixlats läsare blev mer positiva till invandring från Europa

Användare som följde hatsajten Avpixlat (tidigare Politiskt inkorrekt, numera Samhällsnytt) – en sajt med tydliga kopplingar till Sverigedemokraterna – blev till exempel mer negativa till invandring under åren 2014–2016, medan de som konsumerade vänsterorienterade tidningen ETC blev mer positiva. De som tog del av traditionella medier ändrade däremot inte sina attityder nämnvärt under samma period. Det konstaterar doktoranden Nora Theorin och professorn Jesper Strömbäck vid Göteborgs universitet i studien Some Media Matter More than Others. 

Den som vill förstå varför personer ändrar sina attityder bör alltså ta reda på vilka medier de använder, anser Theorin och Strömbäck. Samtidigt är det värt att notera att effekten av mediekonsumtionen generellt är ganska liten, vilket kan sägas ligga i linje med annan forskning som visar att attityder framförallt verkar vara stabila över tid. Särskilt i Sverige tycks medier ha relativt liten påverkan på attityder. 

– Internationella studier har visat på fler och större effekter än de vi kunnat se, säger Nora Theorin.

I en annan studie har Nora Theorin undersökt hur människors attityder till olika grupper av invandrare har utvecklats över tid och hur det relaterar till deras medieanvändning. Totalt 2 254 individer intervjuades vid tre tillfällen under åren 2014–2016. Läsare som tog del av hatsajten Avpixlat uppgav att de blivit mer negativa till invandring från Afrika och Mellanöstern – ett väntat resultat om man ser till tidigare forskning som visat att medier kan förstärka fördomar. 

Mer oväntat var att Avpixlats läsare samtidigt uppgav att de hade blivit mer positiva till invandrare från Europa. 

– Det var förvånande tycker jag.

Nora Theorin tror en förklaring till det oväntade resultatet är att de europeiska invandrarna kom att inkluderas i ett ”vi”, medan invandrare från Afrika och Mellanöstern skrevs fram som ”de andra”. Därmed minskade fördomarna mot européer, men förstärktes mot de sistnämnda grupperna. 

– Alla invandrare behöver inte ses som en utgrupp. I fallet med Avpixlats läsare kan det mycket väl ha varit så att det var de  icke-europeiska invandrarna som sågs som utgrupp och som man distanserade sig emot.

Hon hoppas att resultaten kan vara av nytta för såväl beslutsfattare som journalister.
– Att mediediskursen kan påverka attityder borde vara av intresse för de som fattar beslut och de som skriver om dem.

LÄS ÄVEN: Så fördomsfulla är vi

Vill du läsa mer om forskning? Alla Faktalabbets artiklar hittar du här.

KÄLLOR:
Eberl Jakob-Moritz, Meltzer Christine E., Heidenreich Tobias, Herrero Beatrice, Theorin Nora, Lind Fabienne, Berganza Rosa, Boomgaarden Hajo G., Schemer Christian och Strömbäck Jesper. The European media discourse on immigration and its effects: a literature review. The Annals of the International Communication Association. 2018: vol. 42, NO. 3

Theorin, Nora.
 Maintainers of Ethnic Hierarchies? Investigating the Relationship Between Media Use and Attitudes Toward Perceived Remote Versus Perceived Close Immigration
. Mass Communication & Society, 2019.

Theorin Nora och Strömbäck Jesper. Some Media Matter More than Others: Investigating Media Effects on Attitudes toward and Perceptions of Immigration in Sweden. International Migration Review. 2019. 

Lär dig mer

Expo Wiki

Sverigedemokraterna (SD)

Nationalistiskt riksdagsparti, bildat 1988. SD grundades av veteraner inom svensk nazism och fascism och har lyckats göra sig till den svenska radikalnationalismens breda, pragmatiska alternativ.

Läs mer