Amerikansk stat slår fast: ”Rasismen skapar en akut hälsokris”

Över 20 stater och lokala styren, bland dem Michigan, Ohio och Wisconsin, har sedan tidigare tagit beslutet att förklara rasism som en akut hälsokris.

”Instutionell rasism har pågått alltför länge i den här staten och i det här landet”, förklarade Nevadas guvernör, demokraten Steve Sisolak när han skrev på resolutionen.

Fattigdom räcker inte som förklaring

Att rasism förklarar en överrepresentation av hälsoproblem hos de grupper som drabbas har påvisats i en rad medicinska studier och har varit känt i decennier.

”Vi vet utan tvekan att själva kärnan av ojämlikheten i hälsa beror på rasism", säger Georges Benjamin, ordföranden i American Public Health Association som är en ansedd sammanslutning av experter på folkhälsa, rapporterar Pew.

Benjamin säger att nyare forskning visar att socioekonomiska förklaringar inte räcker när det kommer till den stora ojämlikheten i hälsa.

”Min status, min slips skyddar mig inte som svart man”, säger han.

Rasismen som svarta utsätts för i det dagliga livet skapar stress som påverkar organ och den fysiska hälsan. Forskare som genomförde en studie 2018 på Ohio State University diagnostiserade roten till den sämre folkhälsan hos svarta som ”akut och kronisk diskriminering".

Svarta kvinnor löper fyra gånger så stor risk för att dö i samband med graviditet jämfört med vita kvinnor. Svarta män löper över dubbelt så stor risk att dödas i samband med polisingripanden som vita män. Livslängden är i genomsnitt fyra år kortare för den afroamerikanska populationen jämfört med resterande befolkning.

Även Covid-19 har slagit oproportionerligt hårt mot minoriteter.

Resolutionen i Nevada antogs enhälligt av senaten i staten och ska tas upp i representanthuset. Enligt Nevada-senatorn, demokraten Yvanna Cancela, så innebär resolutionen ett åtagande om att rasistisk diskriminering ska tas i beaktande i samband med lagstiftning, rapporterar Las Vegas Sun.

Kritiken: Resolutionerna inte tillräckliga

Kritiker till de många resolutionerna som fattats i USA menar att de inte går tillräckligt långt eftersom de inte öronmärker pengar eller innefattar specifika handlingsplaner.

Andra, till exempel Georges Benjamin, menar att resolutionerna kan vara starten i att komma åt den ojämlika folkhälsan.

Daniel Vergara