Antisemitiska hatbrott ökar

Enligt rapporten gjordes det totalt 5797 anmälningar som är att betrakta som hatbrott under 2009, vilket är en minskning med ungefär 100 anmälningar jämfört med förgående år. 555 anmälningar, en tiondel av de totala anmälningarna under 2009, bedöms vara vit makt-motiverade. Det är 140 anmälningar färre än 2008.

Den största avvikelsen från föregående års rapport är att antalet anmälningar med antisemitiskt motiv ökat med 57 procent. Från 159 anmälningar 2008 till 250 under 2009. Därmed var antisemitiskt motiv det vanligaste antireligiösa hatbrottet under 2009. Av de anmälda antireligiösa hatbrotten var 42 procent antisemitiska, 33 procent islamofobiska och 25 procent övriga antireligiösa.

I drygt var fjärde anmälan där motivet bedöms som antisemitiskt gör Brottsförebyggande rådet, Brå, bedömningen att vit makt-ideologi ingår i motivbilden.

Anmälningar med antireligiösa motiv som helhet minskade annars något under 2009 jämfört med föregående år, från 602 till 591. Det innebär att islamofobiska och övriga antireligiösa hatbrott minskat under året.
 

Hets mot folkgrupp

Den vit makt-motiverade brottstyp som var vanligast 2009 var hets mot folkgrupp följt av skadegörelse och klotter. En klar majoritet, 81 procent, av de vit makt-relaterade brottsanmälningarna bedöms ha ett främlingsfientligt eller rasistiskt motiv. Brå urskiljer 31 anmälningar som vit makt-ideologiskt motiverade våldsbrott. Det är en minskning från 2008 med 19 anmälningar.

I en fjärdedel av de anmälningar som klassas som vit makt-ideologiskt motiverade har Brå urskilt en organisationskoppling. Av dessa står personer med kopplingar till Svenskarnas parti (tidigare Folkfronten) för 43 procent och Svenska motståndsrörelsen för 23 procent.

Liksom föregående år var skolan den vanligaste brottsplatsen när det gäller vit makt-motiverade anmälningar.

Minoriteter oftast utsatta

För att ett brott ska räknas som hatbrott ska gärningsmannens motiv vara kopplat till etnisk bakgrund, hudfärg eller nationalitet, religiös tro, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck.

Sedan 2008 inkluderas även brott mellan minoriteter och mot majoriteten i brottsstatiken gällande främlingsfientliga och rasistiskt motiverade hatbrott. Under 2009 var 77 procent av anmälningar kopplade till en minoritetsgrupp, 20 procent mellan minoriteter och i fyra procent var motivet riktat mot personer med svensk bakgrund.

Anders Dalsbro