Danska socialdemokrater ansvariga för ghettopaketet

Varför valde ni att ställa er bakom den borgerliga regeringens ghettoplan?

– I grunden fungerar vår allmännyttiga bostadssektor mycket bra. Men när vi pratar om hårda ghetton finns det i vissa städer platser där de sociala problemen har vuxit sig stora. Det är en utveckling över flera år, det är inget som har skett över en natt. Och de saker som tidigare gjorts för att försöka hindra den utvecklingen har inte fungerat eller så har det gått för långsamt. Det är viktigt att komma ihåg att alla som bor där inte upplever det som ett dåligt ställe att bo på. Det är inga hemska ställen och det är ju heller inga dåliga bostäder. Problemet är att det finns tydliga sociala utmaningar när det gäller kriminalitet, arbetslöshet, inkomst och etnicitet. Och då kommer vi in på en central punkt – integrationen. På några platser har det blivit så stora koncentrationer av folk från andra länder att det lett till problem.

Danmark är det enda landet i väst som använder ordet ghetto i lagtext. Det är ju starkt förknippat med ghettona för judar under andra världskriget. Hur ser du på det begreppet?

– Nu har vi fått en bostadsminister som inte vill använda det begreppet. Problemet är att begreppet redan finns där och att avskaffa det blir svårt. Jag tycker att ghetto är ett dåligt begrepp att använda och tycker att utsatt område är mer träffsäkert. Det handlar om områden som är socialt belastade och utsatta.

Vi har träffat flera människor i områdena som känner sig stigmatiserade av ordet ghetto. Hur ser du på det?

– Ja, det tycker jag också är problematiskt. Man tappar fokus på de utmaningar som finns och skapar istället frågor om stigmatisering. Och det bidrar inte till att skapa en gemenskap i områdena. Vi skulle gärna avskaffa begreppet ghetto, men nu har vi i alla fall en bostadsminister som inte vill använda det.

Hur ser du på kritiken från bland annat FN och Amnesty om att det är diskriminering att ett område kallas ghetto för att det har över 50 procent icke-västliga invandrare?

– Man måste konstatera att det finns en rad problem i de här områdena. Och då kan vi ju hoppas och tro att de försvinner av sig själva. Men de senaste 20–30 åren visar att det inte går till så. Då har vi de här fem objektiva kriterierna, där etnicitet är en del av dem. Men sedan får vi ju se. Det finns de som förbereder att ta det här till domstol, på grund av att de anser det vara diskriminerande. Så vi får se.

Till exempel straffzoner med dubbla straff för vissa brott riktar sig mot områden baserat på etnisk bakgrund, det är diskriminerande menar FN.

– Det är inte en fråga om etnicitet, det är en fråga om kriminalitet. Kriminaliteten är högre där än i resten av samhället. Det är ett försök för att få ned kriminaliteten i området, så för mig är det inte en fråga om etnicitet utan en fråga om trygghet för folk som bor där.

Men icke-västlig bakgrund är ju en avgörande faktor för att ett område ska kallas ghetto?

– Det är bara ett av fem objektiva kriterier, som man självklart kan diskutera. Men tittar vi på statistiken är det exempelvis inte så många kvinnor med annan etnisk bakgrund än dansk som är ute på arbetsmarknaden. Utbildningsnivån är låg. Och då måste vi försöka skapa en mer blandad sammansättning.

– Men det kriteriet i sig själv är inte avgörande för att ett område ska bli ghetto.

Fast om kriteriet för icke-västlig bakgrund inte är uppfyllt så kallas det ”utsatt område”?

– Jag förstår vad du menar. Det är inga tvivel om att vi har kommit långt i Danmark med att adressera att vi har problem med vår integration, som inte har fungerat i vissa parallellsamhällen där det finns en stor social kontroll. Det vill vi göra upp med, istället för att göra ingenting.

Hur känner du kring de människor som tvingas flytta, som inte gjort någonting kriminellt, inte gjort någonting annat än att ha bosatt sig på en viss plats?

– Jag förstår givetvis att det inte är roligt att bli uppriven med rötterna och flyttad från sin bostad där man kanske bott i 20–30 år. Men de här besluten är inriktade på området och bostäderna. De drabbar brett, det är inte så att vi går in och pekar ut individer som är kriminella till exempel. Det vi ser nu är en konkretisering av den förda politiken och då är det ju människor som drabbas, vilket självklart är svårt. Men jag ser inte det som en anledning till att inte göra någonting alls. Sedan måste man komma ihåg att det finns kommuner som Århus till exempel som redan innan ghettoplanen, alltså frivilligt, valde att riva byggnader. För att skapa mer luft och utrymme i området. Vi har bostadsområden som är väldigt belastade och de blir bara mindre och mindre attraktiva att bo i.