Du läser just nu gratis innehåll

Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.

Nu går vi mot månader av eftervalsanalys. Även om vi inte vet allt om hur väljarna resonerat, så går det ändå att dra några slutsatser. SVT:s vallokalsundersökning ger ledtrådar, även om den i Sverigedemokraternas fall återigen visade ett mindre stöd än det slutgiltiga valresultatet.

Dessutom är inte Sverigedemokraternas framgångar särskilt oväntade. Sedan hösten 2012 har partiet legat på en stabil nivå mellan nio och elva procent av väljarstödet.

Utöver det tycks partiet alltså ha gjort en stark valrörelse. De har lockat nya väljare, trots skandaler (eller kanske tack vare) och förstås kunnat rida på Reinfeldts tal om att öppna våra hjärtan. Utspelet satte frågan om kostnader för flyktinginvandringen på agendan och partiet har lyckats kapitalisera på det.

Men en valrörelse avgörs inte bara de sista veckorna. Enligt vallokalsundersökningen var Sverigedemokraternas väljare de som i minst grad bestämde sig sista veckan. Sverigedemokraterna har burits fram till sin position som vågmästare av väljare som funnit partiet under de senaste två åren. Partiet fick sitt stora genombrott under några månader då det stod i centrum för flera stora mediehändelser.

Det var då partiet lanserade sin så kallade nolltolerans, som av allt att döma har gett partiet en ökad respektabilitet bland vissa väljare. Det var då järnrörsskandalen briserade, en kris för partiet som tycks har ökat sympatierna för partiet. Kanske gav valrörelsens alla skandaler runt partiet samma effekt.

Det var också då som debatten om Tintin på biblioteken blossade upp, följt av förvirrade historier om förbud mot pepparkaksgubbar i luciatågen. Det var händelser som byggde på extremhögerns berättelse om ett Sverige på väg mot kulturell upplösning och som gjorde Sverigedemokraterna till ett alternativ för de som kände sin position hotad av minoriteternas krav.

Sverigedemokraterna har vuxit för att de kanaliserar rasismen och intoleransen i det svenska samhället. Vi vet sedan tidigare att Sverigedemokraternas väljare sticker ut som negativt inställda till ett mångkulturellt samhälle och till invandring. Vallokalsundersökningen visar att partiet får usla betyg av väljarna i alla frågor utom just invandringen, där 17 procent av väljarna tycker att partiet har bäst politik.

Men partiets framgångar betyder inte nödvändigtvis att rasismen har ökat, bara att fler som redan tycker som SD i frågor som rör invandring och det mångkulturella Sverige har blivit övertygade om att dessa frågor är avgörande för landets framtid. Och att Jimmie Åkesson, trots skandaler är deras enda räddning. För det tycks handla mycket om Åkesson. Enligt vallokalsundersökningen är han den partiledare, bortsett från Gudrun Schyman, som i störst grad hade särskild betydelse för väljarnas val av parti.

Partiet stiger upp ur en politisk konfliktdimension som fått allt mer utrymme i svensk politik. De är på ena sidan i frågor som rasism, identitet och minoriteters rättigheter. På andra sidan står Feministiskt initiativ och Miljöpartiet. Urbana progressiva röster, mot nationalismens och slutenhetens fanbärare i Sverigedemokraterna.

Sverigedemokraterna är ett parti för många där den politiska hopplösheten breder ut sig. Periferins parti. Sverigedemokraterna vinner röster på platser där få känner att andra partier talar för dem, om deras problem. I en tid då ideologin många gånger får stå tillbaka för kortsiktiga och riskminimerade väljarvinster kan SD kliva fram och erbjuda ett alternativ. Så fogas hopplösheten in i en rasistisk och populistisk matris. Svenskarna mot invandrarna. Folket mot eliten. Centrum mot periferi. Hjälp flyktingarna på plats, ta dem inte hit.

Framgången för Sverigedemokraterna är monumental. Partiet tar enligt SVT:s vallokalsundersökning väljare från samtliga riksdagspartier. Flest väljare tar partiet från Moderaterna, en trend vi sett under mandatperioden. Och framför allt är partiet nu rikstäckande på allvar. Sverigedemokraterna gör rejäla inbrytningar i områden där partiet tidigare varit svaga.

Men några detaljer sticker säkert i ögonen på partiets lyckliga strateger. I Skolvalet backade partiet. Även om tillbakagången var liten, 12,2 procent jämfört 13 procent i förra valet enligt preliminära siffror, så tyder det på att partiet inte lyckas växa i samma omfattning bland landets unga. Stödet för SD tycks istället, enligt vallokalsundersökningen, var jämt fördelat över åldersgrupperna.

Partiet är fortfarande i första hand ett parti för män. Sverigedemokraterna tycks ha fått ett ökat stöd bland kvinnor, men ökningen är inte lika stor som bland de manliga väljarna. Partiet har dessutom svårt att vinna lika stort stöd i kommunerna som i riksdagsvalen.

I många kommuner får partiet betydligt mindre stöd i valet till kommunfullmäktige jämfört med riksdagsvalet, vilket kan tolkas som ett tecken på att partiet fortfarande lider av en svag organisation med dålig lokal förankring. Det är inte dörrknackning och stark lokal närvaro som ligger bakom partiets framgångar, utan istället reklamkampanjer och partiets roll i rikspolitiken.

Ämnen i artikeln