Tyskland (96 mandat i Europaparlamentet)

Högerextrema Alternativ för Tyskland (AFD) har blivit ett framträdande oppositionsparti i Tyskland och har vunnit mark nationellt på kort tid. Partiet kampanjar mot migration, är EU-skeptiska, för nationell suveränitet och ägnar sig åt förnekade av klimatförändringarna.

AFD har varit inblandat i flera skandaler med rasistiska och islamofobiska uttalanden från sina ledare och medlemmar. Partiet motsätter sig aborträtt och främjar radikalkonservativa värderingar.

Lyssna på Studio Expo:

2019 fick AFD 11 procent av de tyska rösterna i EU-valet, vilket gav partiet 11 mandat i parlamentet. Inför EU-valet 2024 förväntas AFD öka och de senaste opinionsundersökningarna visar ett valresultat på drygt 15 procent.

​EU-valskampanjen har kantats av en rad skandaler för AFD. I april avslöjades det att en assistent till partiets toppkandidat Maximilian Krah gripits misstänkt för att ha spionerat åt Kina. Krah själv utreds för att ha tagit mutor från Kina och Ryssland.

Kort efter att spionskandalen briserade sa Krah i ett uttalande att han vägrar kalla ”alla som burit SS-uniform som automatiskt kriminella”, något som väckt ilska hos några av AFD:s samarbetspartier i Europa. Efter uttalandet uteslöts AFD ur den högerextrema partigruppen Identitet och Demokrati (ID) i Europaparlamentet.

Senast i maj 2024 slog en tysk domstol fast att partiet fortsatt ska klassas som en misstänkt extremistorganisation av det tyska författningsskyddet, vilket ger myndigheterna utökade rättigheter att övervaka partiet.

Experten: Värre än vi trott

– Högerextrema AFD dominerar inom tysk extremhöger i det här valet och förväntas få uppåt 15 procent av rösterna. Det är ett mycket värre resultat än vi hade förutspått i början av året. Men den nyligen avslöjade spionageskandalen verkar ha skadat partiet långsiktigt. AFD-väljare kan stå ut med rysk påverkan på EU-valet, men vid Kina – där går en röd linje, säger Lorentz Blumenthaler, politisk analytiker på Amadeu Antionio Stiftung till Expo.

– Partiets valkampanj har fokuserat på typiska högerextrema teman och partiet har ägnat sig åt en slags skräckpropaganda. Man har velat väcka rädsla för att Tyskland förlorar sin suveränitet genom EU-medlemskapet, påstått att det pågår en islamisering och utländsk infiltration genom migrationen. Utöver det har man också ägnat sig åt ett slags självpåtaget kulturkrig emot allt som kan uppfattas som ”progressivt” eller ”vänster”.

– De har inte heller skyggat från att använda etablerade rasistiska slagord som ”Tyskland först!”, ”Bevara Fort Europa” och, förstås, ”Skydda tyska kvinnor och flickor”. Ett högerextremt toxiskt slagord som porträtterar migranter som de enda förövarna av sexuellt våld, baserat på en starkt rasistisk diskurs.

Jordan Bardella är sedan 2022 Nationell samlings partiledare och är partiets toppkandidat i EU-valet.

Frankrike (81 mandat i Europaparlamentet)

I Frankrike är Rassemblement National (Nationell samling, RN) ett av de största partierna. Partiet, som tidigare hette Nationella fronten, vill ha en kraftigt minskad migration, fransk suveränitet gentemot EU, är starkt EU-skeptiskt och förespråkar ekonomisk nationalism.

RN har varit inblandat i flera skandaler, inklusive anklagelser om rasism och antisemitism, och har kritiserats för sina högerextrema utspel. Partiet motsätter sig starkt aborträtt, främjar radikalkonservativa familjevärderingar och vill stoppa det partiet kallar ”islamisering av Frankrike”.

I EU-valet 2019 fick Nationell samling drygt 23 procent av de franska rösterna och därmed 22 mandat i parlamentet. Men enligt opinionsundersökningar väntas partiet öka i detta val och få omkring 33 procent av rösterna.

Deras huvudkandidat är 28-åriga Jordan Bardella som sedan 2022 är partiledare för Nationell samling.

RN tillhör den högerextrema partigruppen Identitet och Demokrati (ID) i Europaparlamentet​​.

Reconquête (RE), på svenska ”Återerövringen” är ett annat franskt högerextremt parti, grundat 2021 av Éric Zemmour, som växer snabbt i popularitet. Partiet kampanjar med budskap om ”anti-islamisering”, sträng migrationspolitik, kulturkonservatism och nationalistisk ekonomisk protektionism.

faksimil-youtube
Läs även

Éric Zemmour ställer upp i franska presidentvalet

Den omstridde högerextreme debattören och journalisten har nu officiellt meddelat att han kandiderar i nästa års presidentval.

Zemmour har gjort flera öppet rasistiska och islamofoba uttalanden. Han propagerar också den fascistiska konspirationsteorin ”Det stora utbytet” som går ut på att västvärldens makthavare genom invandring har en agenda att byta ut befolkningen. Konspirationsteorin är vanlig i högerextrema miljöer och har inspirerat flera terrordåd.

Zemmour har dömts för hets mot folkgrupp tre gånger. Senast i januari 2022 dömdes han till böter för att ha ”uppviglat till hat” efter att han två år tidigare kallat ensamkommande flyktingbarn för ”tjuvar”, ”våldtäktsmän” och ”mördare”. I mars 2022 anmäldes Zemmour av flera människorättsorganisationer för att felaktigt ha påstått att homosexuella inte deporterades från Frankrike till nazityska koncentrationsläger under den nazistiska ockupationen av landet.

Reconquête (RE) motsätter sig också aborträtt och förespråkar det partiet kallar ”traditionella familjevärderingar”.

RE har just nu ett mandat i Europaparlamentet och partiet balanserar på den franska 5-procentsspärren för att komma in i Europaparlamentet enligt opinionsundersökningar.

Partiet tillhör partigruppen Europeiska konservativa och reformister (ECR) i Europaparlamentet​, samma som Sverigedemokraterna tillhör.

Experten: Motståndet mot extremhögern har misslyckats

– Nationell samling började sin valrörelse med 30 procent av väljarstödet och troligen kommer partiet att få så mycket på valdagen, vilket innebär att uppmaningarna från Macrons parti och från vänstern att gå emot högerextremismen inte har lyckats, säger den franska statsvetaren och politiska analytikern Jean-Yves Camus till Expo.

– Anledningarna är ett utbrett missnöje med Macron-presidentskapet. Den ekonomiska situationen upplevs som sämre än före pandemin. Det finns också tydliga väljarkrav på tuffare inställning till invandring, flyktingpolitik och brott. Dessutom har Marine Le Pen en mycket ”mjukare” image än sin far [Jean-Marie Le Pen, grundare av Nationella fronten, reds anm.] och det faktum att det mest radikala partiet när det gäller identitetspolitik nu är Reconquête (RE), som öppet stöder teorin om det stora utbytet och kräver obligatorisk återvandring av papperslösa utlänningar.

– Nationell samlings valkampanj går ut på att hävda att EU är ett byråkratiskt monster som står emot nationella intressen, men partiet vill inte lämna EU. I princip säger partiet att en röst på dem kan leda till en högerextrem majoritet i parlamentet vilken kommer ändra spelreglerna inifrån och etablera ett ”Europa av nationalstater”. Partiet är också motståndare till ytterligare franskt stöd till Ukraina och uppmanar till förhandlingar mellan Kiev och Ryssland, även om det innebär att Kiev måste ge upp delar av sitt land på Krim och i Donbass.

– Reconquête kampanjar med samma teman men med en hårdare linje som tydligt riktar in sig på Islam som ”fienden av den europeiska civilisationen”. Partiet är också mycket mer konservativt än Nationell samling när det gäller abort, samkönade äktenskap, hbtqi-rättigheter och ”judekristna värderingar”.

Giorgia Meloni, ledare för Fratelli d’Italia, talar under den konservativa konferensen CPAC 2022 i Florida. Foto: VOX

Italien (76 mandat i Europaparlamentet)

I Italien har högerextrema och nyfascistiska Fratelli d'Italia (Italiens bröder, FdI), under ledning av Giorgia Meloni, blivit ett framträdande regeringsparti. Sedan 2022 är Giorgia Meloni Italiens premiärminister.

Partiet kampanjar för italiensk nationalism, EU-skepticism, migration och familjevärderingar. FdI har blivit kritiserat för sina kopplingar till nyfascistiska grupper och för sina högerextrema uttalanden. Partiet är starkt emot aborträtt och främjar en strikt radikalkonservativ syn på familjen och är ett hbtqi-fientligt parti.

Inför EU-valet förväntas partiet öka kraftigt. I EU-valet 2019 fick partiet 6,44 procent av de italienska rösterna vilket gav partiet 5 mandat i EU-parlamentet. Enligt opinionsundersökningar ligger partiet i dag istället på runt 27 procent av de italienska rösterna, vilket kraftigt skulle öka partiets antal mandat.

FdI tillhör partigruppen Europeiska konservativa och reformister (ECR) i Europaparlamentet​​ vilket är samma partigrupp som Sverigedemokraterna ingår i.

Läs även

EU och väg-valet

Utan stöd från "mainstreampartierna" så finns det inget majoritetsstöd för ytterhögerns idéer.

Matteo Salvinis parti, det högerextrema La Lega, är ett annat viktigt parti inom italiensk ytterhöger och den nuvarande italienska regeringskoalitionen. Legas huvudfrågor är kraftigt minskad migration, nationell ekonomisk självständighet och regional autonomi. Partiet har flera gånger anklagats för rasism och främlingsfientlighet, och Salvini har gjort flera högerextrema utspel.

Lega är kritiskt till aborträtt och förespråkar radikalkonservativa familjevärderingar.

Partiet fick 34,3 procent av de italienska rösterna i EU-valet 2019 och fick därmed 28 mandat i EU-parlamentet. I dag är partiet nere på betydligt lägre siffror och spås få runt 9 procent av rösterna i EU-valet 2024 vilket skulle ge partiet betydligt färre platser i parlamentet.

La Lega tillhör den högerextrema partigruppen Identitet och Demokrati (ID) i Europaparlamentet​. Italien går till val lördagen den 8 juni, en dag före Sverige.

Experten: Följer trenden i nationella valet 2022

– Det totala antalet väljare som röstar på högerextrema partier är liknande det vi såg i de senaste nationella valen i Italien 2022, där Lega fick cirka 8 procent av rösterna och Italiens Bröder fick 26 procent, säger Marta Lorimer, forskare i europeisk politik vid London School of Economics till Expo.

– Det är svårt att peka ut särskilda frågor som dominerat EU-valskampanjen i Italien, mycket har kretsat kring Melonis prestation som premiärminister jämte några nationella frågor.

– De slogans som de högerextrema partierna använt sig av är ”Med Giorgia. Italien förändrar Europa” för Italiens Bröder medan Lega kör med kampanjen ”Mer Italien, mindre Europa”.

Spanien (61 mandat i Europaparlamentet)

I Spanien har högerextrema Vox fått betydande inflytande i parlamentet och är sedan 2019 det tredje största partiet i Spaniens parlament.

Vox partiledare Santiago Abascal jublar över partiets valresultat. Arkivbild.
Läs även

Vox vägrar fördöma mäns våld mot kvinnor

"Det finns också män som lider" menar det spanska partiet.

Partiet kampanjar för spansk nationalism, centralism, sträng migrationspolitik, antifeminism, hbtqi-fientlighet och kulturkonservatism. Vox:s företrädare har också återkommande uttalat sig rasistiskt och främlingsfientligt. Partiet har återkommande uppmärksammats för sina högerextrema ställningstaganden, särskilt när det kommer till främlingsfientlighet, antifeminism och motstånd mot rättigheter för hbtqi-personer.

Partiet motsätter sig aborträtt och förespråkar radikalkonservativa familjevärderingar.

Vox fick i EU-valet 2019 6,28 procent av de spanska rösterna vilket gav partiet 3 mandat i parlamentet. I EU-valet 2024 ser partiet ut att öka till cirka 10 procent, enligt färska opinionsundersökningar.

Vox tillhör Europeiska konservativa och reformister (ECR), samma som Sverigedemokraterna.

Experten: Uppstickare väntas ta plats

– I årets EU-val ställer flera högerextrema partier upp. Vox och det sedan några månader nystartade Se acabó la fiesta (SALF). Det sistnämnda startades av influencern Alvise Pérez, som kallar sig själv ”antikorruptionsanalytiker”. Han har under de senaste åren spridit falska nyheter i sina kanaler och använt sig av en typisk högerextrem retorik med antifeminism, islamofobi och spansk ultranationalism, säger Jordi Borràs, journalist och expert på extremhögern, till Expo.

– Av de högerextrema partierna väntas bara Vox och SALF få mandat i parlamentet [SALF balanserar på gränsen att få ett mandat med cirka 3 procent i färska opinionsmätningar, reds anm.].

– Framväxten av Vox, ett av de stora partierna inom den konservativa radikala högern på den europeiska scenen, beror till stor del på den skada som konservativa Partido Popular tagit av att återkommande avslöjats med korruption och uppfattningen om att deras politiska ledning var ”mjuk”. Den spanska ultranationalistiska vågen har växt fram som ett svar på kraven om katalansk självständighet och folkomröstningen om självständighet 2017. Då såg vi stora spanska nationalistdemonstrationer mot katalanska självständighetsanhängare. Det var en oöverträffad händelse som gav den ultranationalistiska rörelsen en kraft den tidigare aldrig haft.

– Förutom den sedvanliga främlingsfientligheten, antifeminismen och anti-globalismen så har hela den spanska högern och extremhögern under EU-valskampanjen varit upptagen av sin kamp mot den socialistiska regeringen efter dess införande av amnesti för katalanska politiska fångar, åtalade och andra anhängare av självständighetsprocessen 2017 som befinner sig i exil.

Lag och Rättvisas partiledare Jarosław Kaczyński.

Polen (52 mandat i Europaparlamentet)

I Polen har Konfederacja, en koalition av olika högerextrema och libertarianska grupper, vuxit i popularitet. Partiet för en politik som går ut på EU-skepticism, nationell suveränitet, lågskattepolitik, anti-migration och ett slopat stöd till Ukraina.

Konfederacja har varit inblandat i flera skandaler med rasistiska och antisemitiska uttalanden från sina ledare. Partiet är starkt emot aborträtt och förespråkar radikalt konservativa värderingar.

I EU-valet 2019 fick Konfederacja 4,55 procent av de polska rösterna, vilket inte räckte för något mandat i Europaparlamentet. Men inför EU-valet har Konfederacja ett växande stöd bland unga väljare och kan potentiellt överraska med sitt resultat, enligt mätningar. De senaste gör gällande att partiet tillsammans med sin partner, covid- och klimatförnekarpartiet There is One Poland, kan få uppåt 10 procent av de polska rösterna.

Donald Tusk, ledare för det största oppositionspartiet Medborgarplattformen driver en intensiv valrörelse.
Läs även

Maktskifte i Polen – oppositionen besegrade nationaliststyret

Nationalistiska Lag och rättvisa fick efter två mandatperioder se sig besegrat av mittenoppositionen med Donald Tusk i spetsen.

Högerpopulistiska Lag och Rättvisa (PiS), som var Polens dominerande regeringsparti mellan 2015-2023, leds av Jarosław Kaczyński. PiS fokuserar på konservativa värderingar, EU-skepticism, radikalkonservativ familjepolitik och ekonomisk nationalism.

Partiet för en inhemsk politik för att underminera rättsstaten och begränsa mediefriheten och har återkommande uppmärksammats för sina högerextrema utspel.

PiS är starkt emot aborträtt och har infört några av Europas striktaste abortlagar. Lag och rättvisa fick i EU-valet 2019 45,38 procent av Polens röster vilket gav partiet 26 mandat i parlamentet. I årets EU-val väntas partiet backa. Enligt mätningar ser partiet ut att få runt 31 procent av rösterna.

PiS och Konfederacja tillhör partigruppen Europeiska konservativa och reformister (ECR) i Europaparlamentet​ tillsammans med Sverigedemokraterna.

Experten: Anti-ukrainsk och anti-flyktingplattform

– Stödet för både Konfederacja och PiS har varit ganska stabilt sedan det senaste nationella parlamentsvalet den 15 oktober 2023, säger Rafal Pankowski, professor vid Collegium Civitas till Expo.

– Konfederacja kampanjar främst på en anti-ukrainsk och anti-flykting plattform (en av deras slagord de senaste åren har varit "Stoppa ukrainiseringen av Polen"). En av deras ledare Grzegorz Braun uttrycker öppet antisemitiska åsikter. Dessutom använder de öppet rasistiska sentiment mot icke-europeiska migranter i sina sociala medieinlägg.

– PiS kampanj fokuserar på EU-skeptiska teman, särskilt överenskommelserna kring klimatmålen och EU:s nya migrationspakt, som framställs som ett hot.

Byline headshot
Anders Dalsbro
Byline headshot
Erik Glaad
Ämnen i artikeln
EU-valet 2024