Det slutna Europa

Högerpopulistiska och högerextrema partier har etablerat sig i Europa som en politisk kraft att räkna med. Inför EU-valet i maj ser partierna ut att tillsammans vinna fler mandat än någonsin tidigare. Deras framfart väcker frågor. Vilka är de? Vad vill de? Vad beror deras framgångar och på? 


Den här sajten är ett samarbete mellan stiftelsen Expo och Svenska Dagbladet. Vår förhoppning är att den ska leda till en ökad förståelse för ett av de mest diskuterade politiska fenomenen i vår tid. Sajten innehåller en komplett och unik sammanställning av samtliga högerextrema och högerpopulistiska partier som kandiderar i EU-valet, framtagen av Expo. Dessutom kan vi för första gången presentera EU-valresultaten för samtliga högerextrema och högerpopulistiska partier under de senaste 20 åren. Land för land, parti för parti, år för år. På så sätt kan vi visa bilden av EU:s högerpopulism och högerextremism som ett sammanhållande fenomen. Med all sin inneboende komplexitet.

De partier som ingår i den här granskningen är en brokig skara. De tillhör en stor, mångfacetterad partifamilj, i vissa fall i samarbete med varandra, i andra fall fiender. I stora drag rör det sig om två politiska kluster. Högerpopulister och högerextremister.

När det gäller de högerpopulistiska partierna, som Sverigedemokraterna, Dansk Folkeparti eller Sannfinländarna lutar vi oss mot forskningen och den nederländske statsvetaren Cas Muddes definition. Högerpopulistiska partier är de som kombinerar "Nativism", värnandet av kulturell och eller etnisk homogenitet.
Populism, partier som säger sig företräda ett undertryckt folk mot en mångkulturvurmande elit. "Auktoritanism", tron på ett strikt organiserat samhälle och tuffa krav på lag och ordning.

Bortom det finns de högerextrema partierna, som Gyllene Gryning eller tyska NPD. De är partier som i olika grad knyter an till fascistiska och nazistiska idétraditioner och symbolik.

Ordet högerextremism är trubbigt. Höger i det här sammanhanget säger inget om partiernas ekonomiska politik, som många gånger snarare är vänsterorienterad, utan syftar istället på deras ihållande ultrakonservativa syn på demokrati, fri rörlighet, respekt för minoriteter och idén om människors lika värde.

Partierna skiljer sig åt många punkter. Men de påminner också om varandra. Tillsammans utgör de en politisk kraft som i de flesta fall är motståndare till EU-projektet, som vill begränsa invandringen från länder utanför Europa och som många gånger talar om samma problem med samma typ av retorik.
De går in valrörelsen med en dröm ett helt annat Europa än det som EU-samarbetet var tänkt att skapa. En dröm om ett slutet Europa.

Daniel Poohl