Ett år kvar till valet

I södra Sverige har några populistiska och invandrarfientliga missnöjespartier slagit sina påsar ihop och bildat valalliansen »Skånes väl«. De partier som ingår i alliansen är Centrumdemokraterna, Sjöbopartiet, Framstegspartiet, Skånepartiet och Kommunens väl. De har samtliga kamouflerat sitt rasistiska budskap till ett mer invandrarfientligt och satt upp ämnet som den viktigaste punkten på den politiska agendan.

Man kan tycka att rasistiska sekter bör vara chanslösa i demokratiska val, men så är dock inte fallet. Högerpopulismen har på senare år skördat stora framgångar. I enbart Skåne vann dessa fem partier tillsammans omkring 50 kommunala mandat i valet 1994. Under den valrörelsen var missnöjespartierna splittrade och Ny demokrati var dessutom fortfarande ett realistiskt alternativ. Hur många mandat kan de nu vinna då leden sluts och de för första gången står enade?

Den andra organisationen som bildats i år är kampanjorganisationen »Folkviljan och massinvandringen«. Kenneth Sandberg, före detta vänsterpartisten och numera ledare för missnöjespartiet Kommunens väl i Kävlinge, fungerar som Folkviljans ordförande.

Folkviljan försöker profilera sig som en respektabel och ansvarskännande folkrörelse utan anknytning till den traditionella extremhögern. Verkligheten ser dock annorlunda ut. Det finns redan ett flertal veteraner från rasistiska kampanjorganisationer som Bevara Sverige Svenskt och Nordiska Rikspartiet i Folkviljans medlemsregister.

Till skillnad från Skånes väl kommer inte Folkviljan att ställa upp i valet som egen organisation. Däremot kommer organisationen att delta i valrörelsen. Folkviljan är i första hand en politisk lobbygrupp med strategin att verka inom redan existerande och etablerade riksdagspartier. De vill bryta loss »invandrarfrågan« och göra den till ett opolitisk och gemensamt intresse för alla infödda (vita) svenskar.

Taktiken är att värva ett par kända representanter från de etablerade partierna som respektabla alibin. Folkviljan har hittills riktat sina ansträngningar mot huvudsakligen moderaterna och socialdemokraterna, men kommer säkerligen innan valåret är till ända att ha arbetat hårt för att rekrytera en eller annan sympatisör i samtliga partier.

Folkviljan kommer därmed att sätta de etablerade partiernas politiska anständighet på prov.

Vid Folkviljans första möte i april deltog två moderater, däribland riksdagsmannen Sten Andersson.

Att deltagandet inte var en självklarhet vittnar den kritik som deras agerande utlöste inom de egna leden. MUF-ordföranden Thomas Idergaard reagerade med ett snabbt och tveklöst krav på uteslutning. Han vann inte gehör för sitt krav, men väckte en skarp medvetenhet om det olämpliga i att etablerade politiker agerar springpojkar åt rasister.

Sten Andersson fick dock stöd från socialdemokraten Björn Collin, som i ett hätskt inlägg hävdar att Folkviljans kritiker är en »åsiktsmobb« som vill censurera åsikter i flyktingfrågan.

Stå på er, manade Collin. Om åsiktspöbeln spottar på er, så spotta tillbaka. Vi är i så fall väldigt många som hjälper till.

Collins uttalanden har fått partikamraten Lars Alfredsson i Östra Göinge Arbetarkommun att reagera. Han kräver att Collin antingen ber om ursäkt för sina ord eller utesluts ut socialdemokraterna.

Idergaards och Alfredssons ageranden är hedervärda exempel på politiskt mod och ovilja att kompromissa med anständigheten – ens inför ett valår. Vi kommer att behöva många fler prov på den sortens klarsyn innan året är till ända.

© Expo 1997
(Expo nr 4/5 - 1997)