Du läser just nu gratis innehåll

Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.

Rivningen av EU-migranternas boplats på Sorgenfri i Malmö väckte i veckan starka reaktioner. Att lägret på den tomma industritomten har utvecklats till ett ovärdigt boende är det egentligen ingen som ifrågasätter. Frågan handlar om Malmös hantering av ärendet, och i slutändan de människor som nu riskerar att kastas rakt ut i den annalkande vinterkylan.

Från många av de som hejat på rivningen har budskapet varit tydligt. Man får inte bosätta sig på någon annans mark och det är inte Malmö ansvar att se till att de som vräks har någonstans att ta vägen.

Protesterna mot rivningen har avfärdats som naiv moralism i en fråga som kräver kallsinnig rationalism. Realism mot idealism. Det är en historielös och direkt okunnig hållning som förnekar romerna vid Sorgenfri deras grundläggande rättigheter. För lagen ger inte bara skydd åt markägare, den ger även skydd åt EU-migranter.

I slutet av oktober krävde Civil Right Defenders i ett öppet brev till Malmö att avhysningen skulle stoppas. Enligt organisationen levde inte kommunen upp till Sveriges internationella åtaganden genom Europakonventionen, som Sverige antagit. Kommuner, myndigheter och domstolar är skyldiga att tolka svensk rätt i enlighet med dessa människorättskonventioner. När det gäller Europakonventionen är den dessutom inskriven i svensk lag.

Enligt Civil Right Defenders har det utvecklats en rättspraxis som innebär att romer inte får utsättas för tvångsavhysningar om de inte erbjuds ett alternativt boende – utom i katastrofsituationer. Denna praxis gäller även människor som inte är medborgare i det egna landet.

Det är detta som aktivisterna i Malmö har hänvisat till när de protesterat mot kommunen. Det är alltså krav som utgår från de internationella konventioner som Sverige förbundit sig till att följa – konventioner som är grunden för den europeiska gemenskapen.

Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna stiftades 1950 i efterdyningarna av andra världskriget. Det är ett grundfundament för idéen om ett annat Europa än det som härjats av krig och folkmord.

Trots det avfärdas protesterna i Malmö. Sydsvenskan skriver på ledarplats: "Romernas rättigheter är inte automatiskt Malmös skyldigheter." . Kristianstadsbladets ledarsida tar i ännu mer. "Lyssna inte på vänstertokstollarna" är budskapet. Att först erbjuda ett boende innan rivningen skulle vara ett oerhört farligt steg i socialistisk riktning, hävdar tidningen.

Så talar alltså dessa opinionsbildare om våra gemensamma grundläggande rättigheter. Så lättvindigt viftas de bort. Och de är långt ifrån ensamma.

Civil Right Defenders har förvisso fått kritik för sin tolkning av Europakonventionens praxis – vilket de har bemött på ett övertygande sätt. Kritikerna har dock en poäng: Det är alltid en tolkningsfråga. Icke desto mindre vore det klädsamt om de som nu så högljutt stått upp för markägarnas rättigheter åtminstone erkände att även romerna har rättigheter.

Nu avfärdas de som pekar på Europakonventionen och hänvisar till Sveriges internationella åtaganden som flummiga vänstermoralister, och viftas undan. Det är inte bara ett svek mot de människor i Malmö som nu kastats ut i kylan. Det är också ett svek mot de ideal vi en gång i tiden ville bygga vår del av världen på.

Ämnen i artikeln