Expo guidar: Så känner du igen och motverkar radikalisering

Hur känner du igen tecken på radikalisering – och vad kan du göra om någon i din närhet är på väg att radikaliseras?

Expo har pratat med Robin Andersson Malmros, biträdande föreståndare vid Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet, för att få svar.

Tecken att vara uppmärksam på

Radikalisering är en komplex process som kan ta olika uttryck beroende på person och situation.

Robin Andersson Malmros, mångårig forskare om förebyggande av terrorism, våldsbejakande extremism och radikalisering, förklarar att det inte finns enkla, universella tecken, men pekar på några viktiga riskfaktorer.

En tydlig varningssignal kan exempelvis vara att en person konsumerar propaganda som glorifierar våld:

– Intensiv konsumtion av extremistisk propaganda bör leda till nyfikna frågor, särskilt om propagandan innehåller våld. Fysiskt eller digitalt umgänge med andra extremister bör också leda till oro, särskilt om det rör sig om någon med en historia av våld och kriminalitet, säger Robin Andersson Malmros.

Läs även

Våra barn blir extremister: Det är dags att börja bry sig

I flera år har Expo varnat för radikaliseringen.

Två former av radikalisering

Processen till, och graden av, radikalisering kan se olika ut – ibland stannar den vid åsikter, ibland leder den till våld. Forskningen skiljer därför på två former: åsiktsradikalisering och radikalisering till handling.

– Åsiktsradikalisering är en process som leder till att individer eller grupper accepterar eller stödjer en extrem politisk ideologi. Det säger sig självt att om tillräckligt många accepterar eller stödjer sådana idéer kommer det få stora politiska konsekvenser i ett samhälle, säger Robin Andersson Malmros och fortsätter:

– Radikalisering till handling kan leda till olika former av politiskt våld där hatbrott och terrorism är välkända metoder. Förutom mänskligt lidande i samband med våldsutövning, kan sådana handlingar leda till rädsla och otrygghet för delar eller hela grupper i samhället.

Så kan du agera

Som anhörig eller som någon som i sitt arbete möter en som radikaliseras finns det många saker man kan göra.

Robin Andersson Malmros lyfter särskilt fram att ett första steg som anhörig eller professionell i mötet med den som radikaliseras är att ställa nyfikna och empatiska frågor. Syftet är att få till stånd samtal som ökar förståelsen för vad det är som är orsaken bakom radikaliseringen och att få insyn i hur allvarlig situationen är.

Något han avråder ifrån är att konfrontera eller ställa den som man misstänker är i en radikaliseringsresa till svars.

– Då finns en risk att individen känner sig utstött och isolerar sig, vilket i sig är en riskfaktor. Det är mycket viktigt att personer som radikaliseras har kvar positiva sociala relationer och sammanhang då dessa fungerar som en skyddsfaktor, säger Robin Andersson Malmros.

Han understryker också att det är viktigt för både anhöriga som professionella att ta stöd av kollegor eller andra kunniga. Dels för den egna mentala hälsan och för att den radikaliserade ska få professionellt och adekvat stöd.

Här finns hjälp

För den som arbetar med frågor som rör extremism och som i sin profession kommer i kontakt med personer som radikaliseras finns CVE:s stödtelefon för yrkesverksamma.

Anhöriga till någon som radikaliseras kan vända sig till Rädda Barnens orostelefon.

– Det finns också ofta lokala aktörer som kan bidra med kunskap och stöd – även om de ser olika ut i olika kommuner. Rör det sig om individer där man är orolig för att våldsdåd planeras är det polisen som ska kontaktas, säger Robin Andersson Malmros, biträdande föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet.