Expo guidar: hoten mot Sveriges säkerhet

1. Hotet från främmande makt

Hotbilden mot Sveriges påverkas av sådant som sker nationellt, men även i omvärlden. Ryssland är det land som enligt Säkerhetspolisens lägesrapport fortsatt utgör det största hotet mot svenska intressen. I Säpos rapport lyfts händelser och sabotage som cyberangrepp, drönarflygningar och kabelbrott i Östersjön fram som exempel på sådan verksamhet. Det handlar om att bedriva dolda underrättelse- och påverkansaktiviteter mot Sverige.

Liksom i tidigare lägesbilder från Säpo så lyfts även Kina och Iran fram som länder som bedriver en fientlig verksamhet mot Sverige.

2. Våldsbejakande extremister

Hotet från våldsbenägna högerextremister och islamister kvarstår. Säpo gör i sin rapport bedömningen att det bland gruppen högerextremister finns en förmåga att begå våldsdåd, men Säpo menar samtidigt att hotet från vad de kallar ”den traditionella våldsbejakande och organiserade högerextrema miljön” minskat.

När det kommer till ideologiskt motiverat hot från våldsbejakande islamister så bedöms det fortsatt ligga på en hög nivå. Säkerhetspolisen har bedömt att händelser under senare år påverkar hotnivån för terrorbrott.

Det handlar bland annat om att bilden av Sverige som islamfientligt fått spridning. Uppmärksammade koranbränningar tros ha drivit på den utvecklingen och placerat Sverige som måltavla för islamistiska terrorgrupper.

När det kommer till risken för radikaliserade som går från ord till handling så skriver Säpo i sin rapport:

”Säkerhetspolisen bedömer liksom tidigare att attentatshotet mot Sverige främst utgörs av ensamagerande individer eller en mindre grupp som motiveras av en våldsbejakande islamistisk eller en våldsbejakande högerextrem ideologi och som agerar med enkla medel mot lättillgängliga målval.”

Studio Expo om hotet mot Sverige

Korankrisen

Studio Expo om ytterhögerns aktioner som eldar på säkerhetshoten mot Sverige.

3. Ungas radikalisering på nätet

I rapporten lyfts en varningsflagg för vad man kallar ett ”diversifierat terrorhot” som bland annat utgörs av unga som lockas och fascineras av våld och terror. Säpo kallar detta för ”våld som ideologi”. Säpo påpekar i sin rapport att de hanterat ärenden som inkluderat barn som inte ens nått tonåren. Bland dessa unga är det samtidigt vanligt att de tar till sig den högerextrema idévärlden.

Det handlar om unga som radikaliseras i olika sammanhang på nätet, inte minst inom gamingmiljöer.

4. Antistatliga narrativ och konspirationsteorier

Säpo konstaterar i sin rapport att det finns aktörer i Sverige som har som syfte att ”öka misstron mot det svenska samhället, om möjligt spä på polarisering och i ett längre perspektiv öka radikalisering kopplad till den egna frågan eller ideologin”.

Studio Expo om hur man bemöter konspirationsteorier

Vägen ut ur kaninhålet

Studio Expo om hur konspirationsteorier bäst bemöts.

Retoriken kompletteras med förenklade slutsatser och budskap, avhumanisering av grupper som ses som problematiska och lösningar som ofta landar vid att våld krävs. Det noteras i rapporten att det finns individer i Sverige som ger uttryck för att de med våld vill slå sönder det demokratiska statsskicket.

Det finns även en risk att främmande makt använder sig av antistatlig retorik och konspirationsteorier som börjar få fäste och spridning. Problemet som Säpo möter är att bedöma om dessa individer, eller grupper, är beredda att gå från ord till handling.

Att antistatligt motiverade dåd sker internationellt gör att vi måste vara vaksamma på de här idéerna och fenomenen menar Säpo.