Fortsatt våld mot muslimer i Burma

Rapporten bygger på hundratalet intervjuer som HRW gjort under sina besök förra året, dels med muslimer och boende i staten Arakan. Vittnen till övergreppen berättar om blodiga attacker och massgravar. Även intervjuer med förövare har genomförts.

Våldet mot muslimer eskalerar

Våldet i staten Arakan som pågått sedan juni förra året har sitt ursprung i motsättningar mellan den buddhistiska befolkningen och den muslimska minoritetsbefolkningen rohingya. I juni 2012 eskalerade oroligheterna till storskaligt våld. De första attackerna startade efter att en ung buddistisk kvinna våldtagits och mördats av vad som uppgavs vara tre muslimska män. Händelsen utlöste en mobb som i vedergällning mördade tio muslimska pilgrimer på en buss.

Den 13 juni dumpade en av regeringens lastbilar 13 nakna och halvnakna kroppar i närheten av ett läger för tvångsförflyttade rohingyas utanför statshuvudstaden Sittwe. En del av dem hade avrättats bakbundna till händer och fötter. HRW menar detta gjordes för att skicka en signal till människorna i lägret att ge sig av för gott.

I oktober utsattes området Yan Thei i staden Mrauk U för den senaste våldsvågens hittills största attack. Minst 70 människor dödades i anfallet, varav 28 barn hade hackats till döds. Av de mördade barnen var 13 under 5 år, enligt HRW. I rapporten framkommer också att säkerhetstjänsten i staten Arkan och den lokala polisen mycket litet bidragit till att skydda rohingyabefolkningen utan istället i stor utsträckning medverkat till övergreppen.

"Den burmesiska regeringen bedriver en fortsatt kampanj av etnisk rensning mot rohingya-folket genom att förneka dem stöd och införa restriktioner för deras rörlighet. Regeringen måste omedelbart sätta stopp för övergreppen och ställa förövarna till svars, annars är de ansvariga för ytterligare våld mot etniska och religiösa minoriteter i landet", säger Phil Robertson, biträdande Asienchef på HRW i rapporten.

Kränkningar mot mänskliga rättigheter

Burma är sedan länge känt för omfattande allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna, liksom djupa konflikter mellan centralmakten och de etniska minoriteterna, vilka beräknas uppgå till en tredjedel av befolkningen.

Rapporter om bristande rättsäkerhet, tvister om mark, tvångsarbete och tvångsförflyttning är vardag för ett av jordens mest hatade folk, vilket rohingyas beskrivits som. Tun Khin, talesman i London för rohingya-folket, berättade i en intervju i Sveriges Radios Studio Ett att 1 800 människor bekräftats döda sedan tidigare och att ytterligare 1000 saknades. Han var på det klara med vad som hänt dem, att de antingen bränts eller begravts.

Nekas medborgarskap

Rohingyafolket i Burma uppgår till ungefär 800 000 människor, är statslösa och nekas burmesiskt medborgarskap. De saknar rättigheten att röra sig fritt, trots att de i generationer levt landet. Regeringen har infört långtgående inskränkningar i deras rättigheter vad gäller exempelvis att gifta sig och att föda barn. De nekas också inträde på den officiella listan om135 etniska grupper, som erkänns av landets ledning.

Regeringens officiella ståndpunkt är att rohingya är illegala bengaliska invandrare från Bangladesh, och inte en distinkt "nationell ras", medan Bangladesh å sin sida menar att de rohingyas som uppehåller sig där är burmeser. När våldet återigen eskalerade sommaren 2012 gjorde Burmas president Thien Sien ett uttalande i mitten av juli, där han krävde att FN skulle 'ta över' rohingya-folket och antingen ge dem ett tredje land, istället för Burma eller Bangladesh, alternativt sätta dem i flyktingläger.

Stridigheterna har fortsatt under 2013. BBC publicerade den 22 mars i år en video, filmad av den burmesiska polisen, som visade ett upplopp mot en muslimsk guldsmed som uppstått efter ett bråk i butiken. Då dödades 43 människor, omkring 800 bostäder förstördes, fem moskéer brändes ned och cirka 12 000 människor tvingades till flyktingläger, rapporterade Time Magazine. Polisen på plats gjorde mycket lite för att hjälpa de muslimska invånarna, samtidigt flera buddister själva satte sina liv på spel för att hjälpa sina muslimska grannar.

EU häver sanktioner

I måndags, den 22 april, beslutade EU:s utrikesministrar att häva sanktionerna mot Burma, samma dag som HRW publicerade sin 157 sidor långa rapport om attackerna mot rohingyas det senaste året. Då publicerade också företrädare för flera människorättsorganisationer en debattartikel på Svenska Dagbladets debattsida, och krävde att EU måste ställa krav på regimen i Burma. För ett år sedan lättade EU på sanktionerna som ska upphävas helt med undantag för vapenembargo och produkter som kan användas för internt förtryck.

De flesta av sanktionerna har dock inte utnyttjats under de senaste åren. Flera människorättsorganisationer har också avrått EU från att häva sanktionerna så länge regeringen inte tar tag i våldet mot muslimer. HRW uppmanar också den burmesiska regeringen att ändra 1982 års bestämmelser om medborgarskap och undanröja de diskriminerande stadgarna, bland annat så att barn av rohingyafolket inte ska behöva vara statslösa.

Samtidigt tilldelades landets president Thein Sein ett fredspris av International Crisis Group (ICG). Senast i november 2012 kritiserade ICG landets ledning i en egen rapport om läget i Burma. Man riktade då kritik mot det utbredda etniska våldet mot rohingyabefolkningen i staten Arakan, vilket ICG ansåg kastade ett mörkt moln över landets refomprocess och på sikt kunde hota den nationella stabiliteten. Man menar dock att situationen i Burma har utvecklas snabbt i en mestadels positiv riktning. Samtidigt visar det uppblossade våldet i staten Arakan ett steg bakåt och ett bevis på att lokala myndigheter och säkerhetsstyrkor agerar partiskt. Den extremistiska retoriken som riktar sig mot landets muslimska minoritet får i stort sett stå oemotsagd av både regering och opposition. ICG menar också att det är en farlig situation för ett multietniskt och mångreligiöst land som strävar efter att vara en demokrati efter årtionden av isolering och auktoritärt styre.