Från marginalen till regeringen

Nationalismen är djupt rotad i Ukraina, särskilt i den västra delen som drabbades hårt under andra världskriget. Det var tydligt vilket läger Svoboda hörde hemma i redan från starten i Lviv 1991. Det första namnet var Socialnationalistiska partiet i Ukraina (SNPU). Partisymbolen var en varghake, en hakkorsliknande symbol använd av SS och nynazister, även om SNPU ville uttolka den som ett N och ett I – Nationens Idé.

De första tio åren var rörelsen obetydlig. 1998 kom visserligen den nuvarande partiledaren Oleh Tyahnybok in i parlamentet på en enmansvalkrets, partiet hade dessutom några ledamöter i kommunfullmäktigen, men väljarstödet var under 1 procent i val efter val.

2004 bytte partiet namn till All-ukrainska unionen Svoboda (ordet betyder Frihet). Partisymbolen byttes till en "treudd", en hand med tre uppsträckta fingrar vilket var en symbol för frihetskampen under sovjettiden.

Svoboda har ett officiellt politiskt mera korrekt partiprogram och vid sidan av det ett inofficiellt som förekommer i interna diskussioner och dokument. På programmet står kravet på att "ukrainofobi" (jämför "svenskfientlighet") ska bli straffbart, bara äkta ukrainare ska få adoptera ukrainska barn, nationalitet ska registreras i födelseregister och pass, ukrainare ska ska ha företräde till studier och så vidare. Inte bara judar utan också homosexuella och minoriteter som de muslimska Krimtatarerna är måltavla för hatiska uttalanden.

Tyahnybok har hävdat ett en moskva-judisk maffia kontrollerar Ukraina, och nyligen ordnade partiet ett fackeltåg i Lviv med 15 000 deltagare för att hylla fascistledaren Stepan Bandera som slogs på tyskarnas sida under andra världskriget och deltog i judeutrotningar.

Svoboda är mot liberalism och frihandel, men också mot storföretagen och oligarkerna. Den ekonomiska politiken är ett populistiskt mischmasch. Den positiva intällningen till EU – Svoboda har till och med ett eget kontor i Bryssel – har naturligtvis sin grund i avståndstagandet från Ryssland.

Under 00-talet hade Svoboda stora framgångar i kärnområdet vid gränsen mot Polen, partiet fick stort lokalt inflytande i städerna Lviv, Ternopil och Ivano-Frankivsk. På nationell nivå var Svobodas valframgångar fortsatt låga, men man kan se att partiet ändå växte envist och fördubblade sina resultat val för val – en utveckling att jämföra med Sverigedmeokraternas.

Och i valen 2012 skrällde det till: Svoboda fick 10,4 procent och 37 platser i parlamentet. Varför? Svoboda är i västra Ukraina ett brett parti för missnöjda arbetarklassväljare – i de rysktalande östra och södra delarna av Ukraina har kommunistpartiet den rollen. Men det som hände 2012 var att medelklassväljare såg Svoboda som ett hederligt alternativ till de etablerade korrupta partierna som hade förbrukat sin trovärdighet. Och bland ett tiotal andra mindre grupper var partiet det enda trovärdiga nationella alternativet.

Under tiden före valet fick Svoboda också en uppmärksamhet i tv och andra medier, som vida översteg partiets verkliga betydelse. Det har spekulerats i att Janukovitj stödde Svoboda för att dra nationalistiska väljare från Julija Tymosjenkos parti. Svoboda ansågs också pigga upp debatterna. Tyahnybok inbjöds ofta att provocera, särskilt i två pratshower med ryska programledare som lämnat mediescenen i Moskva efter Putins åtstramningar. Genom att inbjuda en nationalist kunde de få trovärdighet i Ukraina.

Vilka är då Svobodas partners på den europeiska scenen? Det sades 2010 att partiet var medlem i AENM (Alliance of European National Movements) tillsammans med bland andra franska Front National, brittiska BNP, ungerska Jobbik, italienska Fiamma tricolore och svenska Nationaldemokraterna. Men Svoboda hade aldrig mer än observatörsstatus i denna extremnationalistiska grupp, och uteslöts på våren 2013. I stället har Svoboda sökt stöd ännu längre ut och deltog tillsammans med andra nazistpartier i konferensen Vision Europa som nazistiska Svenskarnas parti ordnade i Stockholm i mars 2013.

Lär dig mer

Expo Wiki

Jobbik

Jobbik Magyarországért Mozgalom, på svenska Rörelsen för ett bättre Ungern, är ett ungerskt konservativt parti som grundades 2003. Partiet driver en hård politik mot invandrare, judar, romer och hbtqi-personer. Många bedömare klassar Jobbik som nyfascistiskt.

Läs mer