Kriminalvården är den statliga myndighet som har ansvar för häkten, fängelser och frivård, med uppdrag att verkställa straff och minska återfall i brott. Inom de olika åtgärderna är i dagsläget ungefär 22 000 personer som dömts för brott inskriva, av dessa har cirka 150 dokumenterad koppling till våldbejakande extremism. Det visar data som myndigheten på Expos förfrågan tagit fram.

– Att följa den här utvecklingen är en del av vårt uppdrag. 2015 kom regeringens strategi mot våldsbejakande extremism. Då blev det ett större fokus, både politiskt och samhälleligt, på det här frågorna, säger Anna Stålsby, underrättelsechef på Kriminalvården.

Hindra attentatsplanering

Av de 150 personerna så har cirka 90 en koppling till våldsbejakande islamism, cirka 50 till våldsbejakande högerextremism. De resterande består av ungefär tio individer, hit räknas personer som kan knytas till våldsbejakande vänsterextremism, etnonationalism eller andra våldsbejakande teman men med diffus ideologisk hemvist.

­– I grund och botten handlar vårt uppdrag om att förhindra att det uppstår extremistiska miljöer inom fängelsemiljön. Kriminalvården ska vara fri från radikalisering och attentatsplanering. Att hindra rekrytering är också en central del av uppdraget, säger Anna Stålsby.

För att hindra att våldsbejakande extremistiska idéer får fäste så jobbar Kriminalvården aktivt med att separera så kallade ”sändare” från ”mottagare”, till exempel att de inte vistas på samma avdelning.

– Det är samma strategi som vi har när det kommer till organiserad brottslighet, där vi till exempel har koll på gängtillhörigheter, säger Anna Stålsby.

Högerextrema ökat mest

Fördelningen mellan de olika inriktningarna har varit ungefär likadan sedan 2020, samtidigt har andelen individer som kriminalvården listar som kopplade till våldsbejakande extremism ökat.

– Det kan delvis bero på att antalet inskrivna klienter totalt ökat, men även att brottsbekämpande myndigheter med tiden blivit bättre på att identifiera de här individerna, säger Anna Stålsby.

Högerextremism har procentuellt ökat mest, ungefär 40 procent. Under samma tidsperiod har antalet individer inom kriminalvården som kan kopplas till våldsbejakande islamism ökat med 29 procent.

Våldsbrott

60 av de 150 dömda personerna med koppling till våldsbejakande ideologi sitter inne för kategorin brott mot liv och hälsa, det vill säga mord, dråp, misshandel, vållande till annans död, vållande av kroppsskada eller framkallande av fara för annan. Hur stor andel av brotten som även varit ideologiskt motiverade framgår inte av datan.

Av de 60 som sitter dömda för brott mot liv och hälsa är 40 personer inom kategorin våldsbejakande islamism, 19 kopplade till högerextremism och en person ingår i kategorin övriga.

Den genomsnittliga strafflängden skiljer sig åt mellan de olika kategorierna av våldsbejakande extremism. Längst strafflängd har de som kan kopplas till islamism, 4,3 år sedan högerextremism, 3,2 år, och övriga 1,6 år.

Agerar oftare fristående

Anna Stålsby framhåller att det inte handlar om att kartlägga idéer utan om att hindra att vådsbejakande ideologi leder till brottslighet.

­– Vi är inte primärt intresserade av organisatorisk tillhörighet, utan avsikt och förmåga att agera med våld utifrån den typen av extremistisk ideologi.

Samtidigt menar hon att en tendens de noterat är att individerna med de är idéerna agerar allt mer fristående, utanför organisatorisk tillhörighet.

– Det kan vi se sedan ett antal år, att det individualistiska tagit mer mark. Det gäller inte minst bland våldsbejakande högerextremister. De går väl ungefär samma väg som våldsbejakande islamistisk extremism. Man blir mer löst kopplad och anammar mer av en hemsnickrad ideologi snarare än en som härstammar från en känd och etablerad ideologi.

Män i 30-årsåldern

Av de som i dag återfinns inom kriminalvården, och som kan kopplas till våldsbejakande extremism, så är en stor andel män. Endast fyra kvinnor kopplas till kategorin islamism och två till högerextremism.

Variationen när det kommer till ålder är även det kraftigt begränsat. Högst medelålder återfinns inom den högerextrema gruppen där medelåldern är 36 år, motsvarande för gruppen som kopplas till islamism är 32 år och för övriga 34.

21 av de 150 kommer att komma ut under 2023. 14 av dess kopplas till våldsbejakande slamism, sex till högerextremism och en till övriga.

Kriminalvården kommer fortsätta följa den här utvecklingen.

– Nu håller regeringen på att ta fram en ny strategi mot våldsbejakande extremism. Så det står klart att vi inte kommer att släppa den här frågan. Den är högt prioriterad, säger Anna Stålsby.

Tidigare i år tog även stiftelsen Doku fram data över våldsbejakande extremism och kriminalvårdens klienter.

Byline headshot
Anders Dalsbro