Hatbrotten ökar i Sverige

På onsdagen publicerade Brå (Brottsförebyggande rådet) sin årliga rapport Hatbrott. Rapporten redogör antalet polisanmälningar som identifierats ha ett hatbrottsmotiv under 2014. Det handlar om 6270 polisanmälningar om hatbrott. Det är den högsta nivån sedan mätningarna började göras 2006 och 14 procent fler än 2013.

Ökningen gäller alla motiv förutom kategorin sexuell läggning. Brå framhåller i sitt pressmeddelande att bara en del av alla hatbrott faktiskt anmäls och mörkertalet är stort.

– Anledningen att det finns ett mörkertal kan bero på flera olika faktorer. En anledning är att man själv inte definierar något man utsatts för som ett hatbrott, en annan kan vara att man ser brottet som lindrigt, men det kan dessutom vara så att man känner skam för att man blivit utsatt eller att man tror att en anmälan inte kommer att leda någonstans, säger Sara Westerberg på Brå.

I rapporten framkommer det också att endast 5 procent av alla anmälningar uppklaras och en person kan knytas till brottet. 49 procent av alla anmälningar lades ned efter påbörjad utredning och 36 procent avskrevs utan att någon utredning gjorts. Ofta begås brotten på allmän plats av okända gärningsmän.

Antalet anmälda islamofobiska och antisemitiska hatbrott ökar mot 2013 med 50 procent respektive 38 procent. När det gäller hatbrott med kristofobiska motiv noteras en ökning med 75 procent, vilket också är den kategori som ökat mest.

– Vi kan inte riktigt förklara ökningen, karaktären på hatbrotten med kristofobiska motiv är som tidigare. Drygt hälften handlar om klotter mot religiösa platser. Det som har hänt är att anmälningarna ökat i antalet, men varför vet vi inte, säger Westerberg.

Fortfarande står kategorin främlingsfientliga/rasistiska hatbrott för de flesta av hatbrottsanmälningarna även om den minskar. Istället är det de antireligiösa hatbrotten som ökar. Kvinnor är särskilt utsatta när det gäller denna typ av hatbrott. 62 procent av de antireligiösa hatbrotten har drabbat kvinnor enligt uppskattningar från Nationella Trygghetsundersökningen som bygger på självrapportering.

– Det som vi diskuterat och något som syns i anmälningarna är att muslimska kvinnor framförallt utsätts för att de bär slöja som blir en markör för vilken religion de tillhör. Det är en faktor, säger Westerberg.

Olaga hot och ofredande är den brottstyp som dominerar hatbrottsstatistiken. Anmälda islamofobiska och antisemitiska hatbrott uppvisar en högre andel hets mot folkgrupp jämfört med andra motiv. Däremot är diskriminering en vanligare brottstyp vid anmälningar av hatbrott med antiromska motiv.

Andelen våldsbrott är särskilt högt när det gäller hatbrott med ett afrofobiskt motiv. Något som synts även i tidigare rapporterar från Brå. Under 2014 utgjorde hatbrottsanmälningarna med ett identifierat afrofobiskt motiv 25 procent i kategorin främlingsfientliga/rasistiska hatbrott. Totalt gjordes närmare 1080 anmälningar om afrofobiska hatbrott under 2014. Utvecklingen visar en uppåtgående trend när det gäller just detta hatbrottsmotiv. Enligt rapporten har anmälningar med afrofobiska motiv ökat med 31 procent de senaste fem åren.

Daniel Vergara

Elias Tuffaha