Du läser just nu gratis innehåll

Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.

Sedan 9 oktober fram till fredagen har 45 fall av hets mot folkgrupp med antisemitiskt motiv anmälts till polisen. Det uppger myndigheten för Expo.

Per Engström, kommenderingschef för Nationella operativa avdelningens särskilda händelse, säger att brotten handlar om hat och hot om våld vid demonstrationer, samt hetsande klotter och skadegörelse. Han beskriver att utsattheten för judar i Sverige har ökat.

– Vi ser naturligtvis att det är ett ökat hot. De hamnar i ett ännu större fokus och det beror på att man inte gör skillnad mellan staten Israel och judar – att man gör likhetstecken mellan Israel och judar.

Lyssna på Studio Expo:

HMF-anmälningar ökar

FAKTA: Antal anmälda HMF-fall

Sedan 9 oktober fram till 27 oktober i år så har 45 polisanmälningar om hets mot folkgrupp med antisemitiskt motiv upprättats hos polisen.

Mellan 9 oktober och 25 oktober anmäldes 7 fall av hets mot folkgrupp med islamofobiska motiv.

Under 2020 anmäldes totalt 3 398 brott som markerades som hatbrott. Av dessa var 683 hatbrott mot en religiös grupp – alltså samtliga brott som bedöms ha ett antisemitiskt, islamofobiskt, kristofobiskt motiv eller vara riktat mot annan religiös grupp.

Av dessa rörde 170 fall antisemitiska hatbrott och totalt 328 islamofobiska hatbrott.

Källa: Polisens presstjänst och Brottsförbyggande rådet

Enligt Brottsförebyggande rådets statistik över polisanmälda hatbrott så anmäldes totalt 170 antisemitiska hatbrott under 2020 och enligt Per Engström har alltså anmälningarna nu ökat.

– Det har ökat definitivt från normalbilden, säger han.

Polisen ser däremot ingen ökning av våldsbrott riktat mot judar i Sverige.

– Det är inte direkt våld utan snarare hot om våld vi ser, säger Per Engström.

Men han tillägger att polisen följer händelseutvecklingen i andra länder där våldsdåd mot judar har förekommit.

Svårt att utreda direkt

Polisen har svårt att utreda ett misstänkt fall av hets mot folkgrupp direkt vid exempelvis manifestationer, eftersom det inte är ovanligt att det eventuellt brottsliga framförs på ett språk som poliserna på plats inte förstår. Istället har polisen fokuserat på att videogranska bland annat manifestationer i efterhand.

– Vi sitter nu och granskar filmer tillsammans med personer som kan olika språk, så att vi får fram budskapen på den vägen. Vi får ta det i efterhand, dokumentera och sedan försöka utreda helt enkelt, säger Per Engström.

Antalet manifestationer ökar också, enligt polisen. Till Expo uppger man att det rör sig om över ett hundratal över hela landet.

”Bekymmersamt läge”

Per Engström, som ansvarar för polisens nationella operativa avdelnings särskilda händelse för just brottslighet i spåren av den upptrappade konflikten mellan Israel och Hamas, beskriver läget i Sverige som ”bekymmersamt”.

– Varje medborgare måste inse det här och inte bidra till att öka polariseringen och öka det här hatet och hoten. Det finns många nu som passar på att flytta fram sina positioner för att bli mer aggressiva i samhället. Här gäller det att vara källkritisk och att inte sprida budskap vidare, säger Per Engström.

Rättelse: I en tidigare version stod det felaktigt att de hatbrottsmarkerade anmälningarna från 2020 utgjorde samtliga hatbrottsanmälningar. Rätt siffra av de totala anmälda brotten 2020 med hatbrottsmotiv var 3 398, 683 av dessa var mot religiös grupp (se faktaruta).