”Judars utsatthet i skolan måste utredas”

I en debattartikel på Expressen skriver representanter från Judiska Centralrådet, World Jewish congress och Judiska ungdomsförbundet att de vill att Sverige kartlägger förekomsten av antisemitism i Sveriges skolor. De pekar på rapporten Skolgårdsrasism, konspirationsteorier och utanförskap - En rapport om antisemitism och det judiska minoritetskapet i Malmös förskolor, skolor, gymnasier och vuxenutbildning från Malmö stad. 

Debattförfattarna i Expressen vill att Sverige gör en genomlysning av skolor i Sveriges alla kommuner, att en åtgärdsplan för att i ett tidigt skede identifiera och motverka antisemitism och att lärare och skolpersonal utbildas. Även läromedel som används i skolan bör ses över.

Som utgångspunkt för att identifiera antisemitism vill debattförfattarna använda Den internationella alliansen till minne av förintelsen (IHRA):s arbetsdefinition av antisemitism.   

Rapportförfattaren Mirjam Katzin säger till Expo att även hon tycker att det vore bra med ytterligare kartläggning kring antisemtism inom skolmiljön.

- Jag tror att de flesta judar i Sverige har upplevelser av liknande slag även om Malmö sticker ut på vissa sätt så är ju antisemitism ett problem i hela samhället. Det visar också BRÅ:s rapport att antisemitiska hatbrott är utbrett och finns i breda befolkningslager. Det räcker aldrig att bara kartlägga ett problem, men det är första steget, så jag tycker att det är ett bra förslag, säger Katzin.

Behövs struktur och tydlighet

Rapporten visar på en dyster bild. Samtliga av de 14 judiska eleverna som intervjuades i rapporten har upplevelser av antisemitism och utsatthet i skolmiljön.

Samtidigt uttryckte den intervjuade skolpersonalen, 26 personer, att det behövs mer strukturer, ramar och tydlighet kring hur de ska jobba med frågan om antisemitism i skolan. Förutom de intervjuade personerna bygger rapporten på enkäter som gått ut till skolor i Malmö. I snitt 25 procent av skolpersonalen upplever att de har en otillräcklig kunskap om antisemitism. 

I rapporten belyses många aspekter som gör att judiska barn och unga känner sig exkluderade och utsatta i skolan. En exotifiering av judisk kultur, konspirationism och att judar kollektivt skuldbeläggs för händelser som kopplas till Israel. 

”För att stärka möjligheten för judiska barn och unga att både vara trygga och starka i sin judiska identitet i den malmöitiska skolan krävs alltså ett arbete som inte bara agerar mot direkta uttryck för antisemitism utan som också inkluderar och integrerar judisk identitet liksom andra sätt att vara, leva och fira med en utgångspunkt i alla likas värde och rättigheter”, står det i rapporten. 

Inte bara ett problem i Malmö

I rapporten konstateras också att det måste ske ett långsiktigt arbete mot rasism och antisemitism i skolorna. Mirjam Katzin säger också att hon noterat att mycket av reaktionerna på hennes rapport reducerat problemet med antisemitismen till ett problem för just Malmö och kring den antisemitsm som kopplas till Israel och Palestina-konflikten.

- Det är två saker som irreterar mig med vissa ledartexter. Det ena är att man lägger allt fokus och ansvar på Malmö som om problemen bara skulle kunna finnas där. Det är ett sätt att förflytta problemen utanför sig själv. Det andra är att även om det är jättebra att man tar strid för de judiska barnen, så ska alla andra barn som utsätts för rasism i skolan uppmärksammas. Det ena står inte emot det andra. Det finns en skenhelighet i det, säger Mirjam Katzin och fortsätter:

- I mina ögon handlar det inte om att majoritetssamhället ska se sig själva som räddare av judar istället för att granska sin egen grundläggande struktur och problematik. Det är något löjeväckande att tänka sig att antisemitismen är ett importerat problem när den europeiska historien av antisemitism är så lång och djup. Det är en naiv att märklig föreställning att antisemitismen skulle ha varit borta och nu kommer tillbaka. Det finns uppenbara stora problem kopplad till Israel och Palestina-konflikten och en oförmåga att sortera mellan judar och staten Israel. Samtidigt finns en lång historia av europeisk antisemitism som bland annat tar sig uttryck genom att judars acceptans i det svenska samhället är villkorad, man måste tona ned sin judiskhet och måste gå in den här tillskrivna rollen. Assimileras egentligen.

Läs tidigare intervju med Mirjam Katzin ur #4 2020 av tidningen Expo.

Daniel Vergara