Du läser just nu gratis innehåll

Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.

Samtliga personer som haft rollen som ansvarig utgivare på Nordiska motståndsrörelsens sajt har dömts för publiceringar som utgör hets mot folkgrupp. Undantaget är den senaste utgivaren Markus Larsson, som dock står åtalad för senare publiceringar på sajten, men som samtidigt undgår åtal för en rad andra publiceringar på grund av att de anses ha publicerats för mer än ett år sedan.

Justitiekanslern, JK, har inlett åtta förundersökningar mot Markus Larsson gällande 151 publiceringar som myndigheten bedömer utgör hets mot folkgrupp. Men Markus Larsson har haft stor nytta av den lagändring från i år, då Sveriges medielagar ändrades så att en publicist kan undgå straffansvar i utbyte mot att den specifika publiceringen plockas ned.

”Om du tar bort informationen ur databasen inom två veckor efter det att du tagit emot denna underrättelse kan du inte hållas ansvarig för informationen”. Så står det formulerat i samtliga åtta underrättelser som justitiekanslern delgivit Markus Larsson från NMR.

- Det är hundra procent icke överraskande. Det var precis så här man visste att det skulle bli med den här lagändringen, den skulle göra det fritt fram för ytterlighetspublicister, säger Mårten Schultz, professor i civilrätt på Stockholms universitet.

"En lagstiftarens skamfläck"

Det var den 1 januari som grundlagsändringar i Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen trädde i kraft. En av ändringarna innebar att ansvariga utgivare har ansvar för artiklar som är upp till ett år gamla. Äldre publiceringar kan utgivaren slippa straffansvar för om publiceringen plockas bort inom två veckor efter att JK uppmärksammat utgivaren att en publicering kan vara olaglig. 

Tidigare var en ansvarig utgivare ansvarig för alla sökbara artiklar på en tidning. Redan innan lagändringen trädde i kraft kritiserades den för att ändringen skulle kunna utnyttjas av extrema aktörer med utgivarbevis. Till exempel skulle hot eller andra brott kunna publiceras men dateras bakåt i tiden och därför lagligt ligga uppe på webben i två veckor.

Bland dem som varnade för ändringens effekter var den ideella föreningen Juridikfronten och Mårten Schultz, professor i civilrätt på Stockholms universitet. Han skrev innan lagändringen röstades igenom en vädjande text i Svenska dagbladet till riksdagspolitikerna.

”Förändringarna av grundlagen kommer öppna upp ett juridiskt hål för den som vill använda medier till uppvigling och hetsande i radikala miljöer. Det är, för att uttrycka det på ren svenska, inte riktigt klokt. Så, riksdagsledamöter: rösta mot förslaget”, skrev han i artikeln ”Ni kan fortfarande stoppa terrorförslaget”.

Lagen röstades igenom av riksdagen den 14 november 2018 och hittills har ändringen nästan enbart gynnat nazistiska Nordiska motståndsrörelsen. JK uppger till Expo att de sedan lagen ändrades bara haft ett ärende förutom Nordiska motståndsrörelsens hemsida där de skickat ut underättelser. Det gällde ett förtalsärende. 

- Att lagstiftarna, efter att ha varnats om konsekvenserna, gav nazisterna carte blanche att hetsa gratis på internet är en lagstiftarnas skamfläck i modern tid, säger Mårten Schultz.

Rättelse: I en tidigare version av texten stod det att Markus Larsson är nuvarande ansvarig utgivare. Han har dock lämnat NMR och uppdraget i samband med den splittring som Expo avslöjade i slutet av juli och är inte längre ansvarig utgivare för NMR:s hemsida.