Majoriteten av näthatet i Malmö drabbar minoriteter

Malmö stad, Centrum mot våldsbejakande extremism och Nordic safe cities har i sitt arbete mot hat och rasism beställt en analys av hur näthatet ser ut kopplat till kommunen på Facebook och Flashback. Öppna grupper och trådar på Flashback och Facebook med en koppling till Malmö har analyserats. Totalt handlar det om 700 grupper på Facebook och 406 trådar på Flashback. 

Näthatet riktar sig mot minoriteter

På Flashback har 3,9 procent av alla inlägg bedömts innehålla hatfulla budskap, på Facebook är den siffran 0,1 procent. 97 procent av allt identifierat hat på Flashback riktar sig mot minoriteter. På Facebook är den siffran 75 procent. Majoriteten av hatet drabbar personer med med muslimsk bakgrund eller bakgrund i Mellanöstern eller Nordafrika. 69 procent på Flashback och 75 procent på Facebook.

En tydlig trend är att hatiska kommentarer ökar kraftigt i ämnen som rör brottslighet och uppmärksammade händelser kopplade till Malmö. Ett exempel där hatfulla kommentarer sköt i höjden är aktionerna i Malmö under hösten 2020 där koranen brändes. Även när Malmöbor reagerar mot rasism och orättvisor möts de av rasistiska kommentarer. 

Malin Martelius som arbetar med trygghetsfrågor på Malmös stadskontor säger till Expo att analysen över samtalen på nätet kopplade till Malmö är en del i ett större arbete. Arbetet nu är att samla in lägesbilder från flera olika källor.

- Vi är mitt i det arbetet. Den här analysen är en viktig del av det arbetet vi gör och ger en del av bilden. Vi gör även trygghetsmätningar och staden har gjort en rapport om antisemitismen i grundskolan till exempel.

Analysen kommer att följas upp

Malin Martelius säger vidare att analysen över det digitala livet i staden har sina begränsningar och att ytterligare två analyser är planerade. 

- Man får svar på de frågor som ställs. Begränsningar här är bland annat att vi tittat på de inlägg som är skrivna i öppna grupper och på svenska, bara det gör att vi antagligen missar mycket och problemet är mer komplext än vad vi ser. Men bilden är väldigt tydlig i mot vilka hatet riktas.

En annan poäng Martelius lyfter är att det i det fysiska rummet finns väktare och polis och andra som verkar för trygghet. Något som inte finns på samma sätt i det digitala rummet. Hon menar även att det fysiska rummet och det digitala ofta flyter samman. Genom att följa samtalet på nätet kan kommunen få ett verktyg och inte behöva tas på sängen när mobilisering på nätet senare tar sig uttryck i det offentliga rummet genom manifestationer såsom koranbränningen i september förra året. Hon säger även att de behöver att riktas insatser för de som utsätts för hatet.

- Vi kanske kan följa saker i realtid och på så sätt förstå vad som händer och kan agera snabbare. Den här analysen behöver resultera i olika insatser och vi behöver gå till grunden med hatets orsaker samtidigt som vi behöver bli bättre på att ta hand om de drabbade. Vi är fortfarande mitt i ett analysarbete.

- Det som står klart är att vi måste göra ett kraftfullt demokratistärkande arbete och göra gemensamma insatser i samhället. Vi måste nå till den punkten att om någon utsätts i vår kommun så utsätts alla. Då finner vi gemensam kraft, säger Martelius.

Malmöanalysen bekräftas av andra undersökningar

På onsdagen släpptes Brås kartläggning över islamofobiska hatbrott. Även den visar att sociala medier är en plats där muslimer och andra minoriteter är väldigt utsatta. Sex av tio fall av anmälda fall av hets mot folkgrupp skedde på internet och Facebook pekas ut som den vanligaste platsen. BRÅ tillägger dock att siffrorna visar var brott anmäls snarare än var islamofobi förekommer på nätet. 

Daniel Vergara