Du läser just nu gratis innehåll

Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.

När Javier Milei, Argentinas tillträdande ultraliberala president, i slutet av november återvände från sin första utlandsresa efter valet – till USA – var det inga optimistiska fraser han erbjöd de församlade journalisterna på flygplatsen. Landet stod inför upp till ”två år av stagflation” varnade han. Och på provinsguvernörers krav på nödresurser svarade han ”det finns inga stålar”, vilket snabbt blev viralt.

Det var en mer pessimistisk, men lika beslutsam, ton jämfört med hans segertal från valbunkern, där han avfyrade fraser som ”nu börjar slutet på dekadensen” och till och med hävdade att ”de himmelska krafterna” varit på hans sida. Talet innehöll också en skenbart oskyldig nyckelfras: ”allting inom lagens ramar, ingenting utanför dem”. Den underförstådda innebörden, som exempelvis tidningen Pagina 12:s ledarredaktion noterar, är att han kommer att slå ned på protester som exempelvis blockerar vägar eller ockuperar byggnader.

Milei tog hem presidentposten i valets utslagsomgång med ganska klar marginal, 56 procent mot 44 för regeringskandidaten Sergio Massa. Vägen dit var inte alldeles rak: i första valomgången blev hans resultat överraskande svagt, en andraplats med 30 procent mot Massas 37. Under valkampanjens andra fas gjorde han en ansträngning att tona ned bilden av sig själv som ”galningen” och undvek exempelvis att som tidigare posera med motorsåg, symbolen för hans drastiska nedskärningsprogram.

Frågan många ställer sig är om Milei vid makten kommer att hålla sig till den mer moderata linjen eller återvända till sitt ursprungliga radikala program.  I sitt installationstal gav han få besked om konkreta åtgärder, men formuleringar som ”chockterapi”, ”en långsam väg är omöjlig” och ”vi kommer använda alla statens resurser mot de som sätter upp hinder för oss”, tyder på att han planerar att genomdriva omfattande nedskärningar inom en snar framtid.

– Milei må ha försökt tona ned sig, men han förblir ytterhögerns kandidat. Att han valt en vicepresidentkandidat, Victoria Villarruel, som är känd för att försvara militärer från diktaturen visar var han står i själ och hjärta, säger Paula Gimenez, medievetare och politisk analytiker på forskningsstiftelsen Centro Latinoamericano de Analisis Estrategico.

Lyssna på Studio Expo om det misslyckade kuppförsöket i Brasilien

Högerpartierna splittrade

För att komma över mållinjen blev Milei tvungen att sluta en strategisk pakt med ex-presidenten Mauricio Macri och med valets trea, Patricia Bullrich. Därmed skedde samma sak i Argentina som i flera europeiska länder: den traditionella borgerligheten splittrades i en mer socialliberal del, som Buenos Aires avgående borgmästare som kallade en röst på Milei för ”ett språng ut i tomma intet”, och en annan del beredd att samarbeta med krafter längre ut till höger.

I utbyte fick hans samarbetspartners ett antal strategiska regeringsposter: säkerhetsdepartementet går till Bullrich, som byggt hela sin politiska karriär, liksom sin presidentvalskampanj, på ”hårda tag”. Hennes första kampanjvideo fokuserade på att utmåla motståndarna till vänster, bland annat fackföreningsledare, som maffia och lova att ”försvara reformerna på gatan”. Finansminister blir en veteran från Macris regering, vilket troligen betyder att de mest drastiska förslagen om att lägga ned centralbanken och byta ut valutan mot dollar skjuts på framtiden.

Eftersom den relativt svaga första valomgången lämnar libertarianerna långt från egen majoritet i parlamentet, utan egna guvernörer och med bara ett fåtal borgmästare, är de också beroende av allianser för att alls kunna regera.

Ökade spänningar och våld

Inom den libertarianska rörelsen kallar de mest radikala rösterna pakten för ett svek, som åsidosätter de egna aktivisterna och samarbetar med personer som den ultraliberala kandidaten tidigare kallat korrumperade och del av ”den politiska kasten”. Den hastigt hopsamlade valalliansen bakom Milei, La Libertad Avanza (Friheten avancerar) har redan sett avhopp i delstatsparlament. På dess valvaka i Cordoba blev det till och med slagsmål om vilka som skulle få vara med på segerfotot.

Ekonomin är vad hela landet fokuserar kring, och det har talats mindre senaste veckorna om förslag som att begränsa sexualundervisningen och dra tillbaka abortlegaliseringen från härom året. Influencern och nyvalde parlamentarikern Lilia Lemoine lanserade i valrörelsen en rätt att ”avsäga sig faderskap”, en idé hämtad från internationella incel-forum, men Milei förklarade snabbt att hon ”bara talar för sig själv”. Ett kulturkrigsprojekt som han bekräftat att han kommer gå vidare med är att privatisera eller lägga ned landets public service-medier, som han sagt ”bara ägnar sig åt propaganda”.

På gatunivå har dock en del av hans anhängare redan tagit saken i egna händer. Tidningen Tiempo Argentino rapporterar om en våg av angrepp mot aktivister i progressiva organisationer, hbtq-miljön och vänsterpartier. Bara under de senaste veckorna har en rad incidenter rapporterats, från klotter och telefonhot till stenkastning mot bostäder och, i de allvarligaste fallen, två separata händelser där personer som burit Pride-märken misshandlats på gatan. I flera fall har gärningspersonerna uttryckt stöd för Milei och varianter av ”nu är tiden ute för er”.

Välkomnas av den internaionella ytterhögern

Utanför Argentinas gränser har valresultatet också orsakat svallvågor. Tidigare i år accepterades Argentinas ansökan om medlemskap i alliansen BRICS (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina, Sydafrika), något som länge varit ett utrikespolitiskt mål för landet. Men Milei har svarat med att dra tillbaka ansökan med motiveringen att han inte vill samarbeta med ”kommunister”.

Till hans installationsceremoni uteblev alla center-vänsterpresidenter från regionen utom Chiles Gabriel Boric. En avkylning i relationen med grannen Brasilien (som skickade utrikesministern som representant) verkar vara den mest omedelbara konsekvensen. Istället kom Brasiliens ex-president Jair Bolsonaro med en stor delegation av allierade politiker, liksom Viktor Orbán från Ungern – ett land Argentina hittills inte haft närmre diplomatiska relationer med.

– Milei är integrerad i ett internationellt nätverk av den yttre högern i Latinamerika och Europa, tillsammans med Trump, Bolsonaro, Orbán och Chiles José Antonio Kast, med Steve Bannon som nyckelfigur. Bannon är mentor för Fernando Sedimero, som varit konsult åt Bolsonaro och flera andra extremhögerpresidenter runt kontinenten. Nu kallar sig Sedimero ”hjärnan” bakom Mileis kampanj, säger Paula Gimenez.