Minnet av Förintelsens offer hedrades
Förintelsens minnesdag 2018. Förintelsens minnesdag uppmärksammades på lördagen runt om i landet. I Stockholm talade statsminister Stefan Löfven som utlovade ökat ekonomiskt stöd för trossamfund som behöver stärka sin säkerhet.
Uppdaterad: 2018-04-17, 13:45
Publicerad: 2018-01-27, 19:41
Lästid: 4 minuter
Du läser just nu gratis innehåll
Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.
Hundratals personer slöt upp på Raoul Wallenbergs torg i Stockholm under kvällen för att hedra minnet av alla de som föll offer under Förintelsen genom att tända ljus och lyssna på tal. Bakom arrangemanget stod Forum för levande historia. En av de som talade under kvällen var Piotr Zettinger, som bara några år gammal tvingades möta den nazistiska förintelsepolitiken i Warszawa, Polen. Ensam flydde han från nazisterna och ghettot. Han överlevde endast på grund av att det fanns de som ville hjälpa.
FAKTA: Förintelsens minnesdag
Den 27 januari 1945 befriandes Auschwitz-Birkenau. Runt om i världen hedras på det datumet alla de som föll offer och förföljdes under Förintelsen. Sedan 1999 har det varit en nationell minnesdag i Sverige och sedan 2005 en internationell minnesdag.
På plats var även statsminister Stefan Löfven som sa att det är svårt att ta in Förintelsen och än svårare at förstå att det finns de som förnekar det som skedde och att det finns människor som är beredda att förinta igen.
– Hatet, konspirationsteorierna, attackerna och våldet, det finns här och nu. I debatten i demonstrationer, på nätet, i kommentarsfälten, i vår vardag, sa Stefan Löfven när han talade.
Att judar, romer och andra tvingas leva under utsatthet och rädsla kallade han en skam.
– Nordiska motståndsrörelsen marscherar på gatorna och i Göteborg bar de plakat med bilder på överlevande - och kallade dem förrädare. Det är inget mindre än en skam att de som överlevde ska tvingas uppleva detta igen.
Stefan Löfven berättade vidare om de satsningar som regeringen utlovat för att stärka säkerheten för lokaler som används av trossamfund och andra aktörer vars verksamhet och lokaler utsätts för hot. Under 2017 avsattes tio miljoner. För 2018 och 2019 är den summan på 22 miljoner årligen. Även resor till Förintelsens minnesplatser får ett nytt anslag, med fem miljoner årligen för perioden 2018 till 2010.
Efter minnesceremonin hölls en minnestund i en fullsatt Stockholms synagoga. På plats var bland andra drottning Silvia, Stefan Löfven och överlevande. Livia Fränkel, ordförande för Föreningen Förintelsens överlevande, betonade antisemitismen och hatbrotten i vår samtid i sitt tal.
– Jag står här som ett av de sista vittnena. I Sverige trodde vi hade hittat trygghet, att antisemitismen var död. Det trodde vi.
– Jag fruktar det nya året, med växande antisemtism, fortsatte hon.
Hennes tal möttes av stående ovationer.
Många talare betonade även att minnet av Förintelsen måste leva vidare för framtida generationer.
Den romska organisationen É Romani Glinda bjöd in till en välbesökt minnesstund i S:t Jacobs kyrka, där minnet av alla romer och andra som mördades och förföljdes under Förintelsen hedrades. Det bjöds på musik av bland annat finsk-romska kören Dzivibosko drom, poesi av Bengt O Björklund och tal av kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke.
Flera av talarna påpekade att den utsatta situationen som romer levt under fortfarande är en realitet i Europa. Att det finns många romska barn idag som inte får utbildning, mat eller trygghet. Att rasismen fortfarande har fotfäste i Europa. Och om vikten av att vi minns historien.
É Romani Glindas ordförande, Fred Taikon, talade om sorgen och bedrövelsen över att antiromska och högerextrema krafter fortfarande är en verklighet. Men även om sorgen att mördandet av romerna under Förintelsen fortfarande är relativt okänt, liksom hur Sverige historiskt har behandlat romerna.
– Vi är, och troligen förblir vi, osynliga, sa Fred Taikon.
Runt om i Sverige anordnades under dagen och kvällen flera minnesstunder.