”Rasismen fanns innan rasbiologin”

I KORTHET:

• Rasism kan inte enbart förklaras i termer av tolerans eller enskilda individers etiska tillkortakommanden, utan rasism är också praktik, rasism är något som görs.
• Rasism behöver inte vara medveten, utan kan reproduceras ändå.
• Rasismen är ett system som hela tiden förändras.
  

  ---

   

FAKTALABBET. Han har studerat hur afrosvenskar utsätts för rasism på svensk arbetsmarknad, undersökt hur islamofobi kommer till uttryck i Sverige och intervjuat både Peter Mangs och Anders Breivik. Han har också följt svartmaktorganisationen Nation of Islam och amerikanska vitmaktgrupper som är extremare än Ku Klux Klan. Bland annat. I över trettio år har Mattias Gardell, professor i jämförande religionsvetenskap vid Uppsala universitet, forskat om spänningsfältet mellan religion, politik, rasism och våld.

Utifrån det du vet om forskning om rasism i Sverige, vad skulle du säga om du hamnade i samtal med någon som avfärdar de svenska demonstrationerna för Black Lives Matter med att ”rasism finns framförallt i USA”?

– Folk som påstår att rasism inte finns i Sverige pratar i nattmössan. De kan helt enkelt inte underbygga påståendet empiriskt.

– Jag tolkar protesterna i Förenta staterna och i Sverige som tecken på att rasism har upptäckts och börjat ifrågasättas av fler grupper än tidigare. En väldigt spännande process! Sedan är det klart att protesterna också oroar folk som har investerade intressen och som är beredda att skrida till den gamla ordningens försvar.

Om du skulle ge dig på att sammanfatta rasismforskningen så här långt – vilka viktiga insikter har forskare dragit?

– Rasism finns och utgör ett problem som kan studeras empiriskt. Rasism är inte universellt, inget transhistoriskt fenomen som har att göra med den mänskliga naturen. Det är en maktordning som växer fram på vissa platser och sedan expanderar i en process vi kan studera och försöka förstå. Rasism strukturerar villkoren olika för olika slags människor och påverkar din möjlighet att leva ett värdigt och gott liv. Och rasism är dödligt: inte endast i skepnad av rasistiska mördare utan också i sin strukturella form. Den gör att vissa slags människor lever årtionden längre än andra.

– En annan insikt är att rasism är konträrt mot demokratin i sin principiella form. Ändå är rasism inbyggt i den demokratiska moderna ordningen över hela västvärlden i dag och motverkar dess förverkligande.

Hur är rasism inbyggt i den demokratiska moderna ordningen i västvärlden?

– Det är viktigt att förstå att rasism föregick den demokratiska revolutionen. Rasmaktsordningar fanns innan. Det betyder att när demokratierna växte fram, villkorades de av rasismen. När idén om folket kom, med föreställningen om en politisk gemenskap där alla kan vara med och fatta beslut som är bindande inom ett visst territorium, blev rasism en teknik för att inkludera vissa och exkludera andra människor från att tillhöra det här folket. I Förenta staterna fick till exempel ursprungsbefolkningen inte höra till ”folket”, inte heller svarta. Bara fria vita fick bli amerikanska medborgare 1790. Sedan stod slaget kring vem som var vit och inte. Från början var vit definierad som icke-svart, men det öppnade för att japaner, kineser, judar, araber, italienare och spanjorer skulle inkluderas, vilket väckte protester. Japaner och kineser uteslöts och man definierade olika vita raser, där den ”nordiska”, ”anglosaxiska, protestantiska” vita rasen priviligierades i exempelvis invandringslagstiftningen på 1920-talet.

Det tycks råda delade meningar om vad rasism är i dag. Stämmer det tycker du?

– Ja. Det finns en tydlig process av av-lärning och en produktion av okunskap och historisk glömska.

Är det ett problem att folk har olika uppfattning om vad rasism är?

– Begrepp är inte oskyldiga, utan de öppnar ett visst sätt att tänka kring en problematik och stänger samtidigt andra sätt att tänka. Om du tror att rasism handlar om etiska tillkortakommanden hos några ondskefulla individer, som är okunniga, så tänker du att vi åtgärdar det med kunskapslyft på skolorna, toleransdagar och terapikurser. Men rasism är ett politiskt problem som rör konstruktionen av det gemensamma och fördelningen av möjligheter. Det kan man inte komma till rätta med genom kosmetiska insatser.

– Samtidigt ser vi att rasismen förmår reproducera sig: nya rasismformationer uppstår. Muslimer är ett exempel på en grupp som rasifieras nu, till exempel. Vilka som rasifieras förskjuts hela tiden, det är dynamiskt och föränderligt.

Att rasismen är dynamisk och föränderlig gör den svårare att förstå och känna igen, antar jag. Kan du ge fler exempel på grupper som rasifieras i dag?

– Invandrare, invandrarskap och invandrarhet har kommit att bli en rasifierad kategori. Vi pratar om andra, tredje och fjärde generationens invandrare. Människor som inte har vandrat någonstans, utan som ärver det här med att ”vara invandrare”. I kategorin ingår inte alla invandrare kan vi se via forskningen. Vi pratar inte om vita tyskar som flyttat hit, danskar eller holländare. Utan om människor som kommer från specifika håll i världen, som är födda i Afrika söder om Sahara eller Mena-regionen.

– Det är också intressant hur svenskhet rasifieras. Det är ett bråk kring svenskhet och vem som ska få ingå. När blir man svensk?

Hur rasifieras svenskhet?

– Det är en process. Det finns element som ingår i en rasifiering, som att svenskhet på något sätt är nedärvt, för du kan inte bara plötsligt bli det. Vi vet inte hur många generationer man måste vara än. Svenskhet ger vissa privilegier som icke-svenska inte får erhålla.

– Handlar svenskhet om medborgarskap, var man föds och var man bor, eller om blod? Ska vi ha en republikansk definition av svenskhet eller är det blodslinjen som gäller? Och hur rent behöver blodet vara? Vilken slags förorening kan accepteras? Aha, mormor var norsk, det är inte så farligt. Mormor var judinna, det är mer tveksamt. Mormor var somalier, äh glöm det.

Högerextrema tycks hänvisa till olika rasifierade kategorier, inte bara svenskhet?

–Många ser ett nordiskt folk som det primära och talar om den nordiska rasen, kulturen och själen. Så finns de som pratar om ett europeiskt folk och den europeiska civilisationen, kulturen och dess nedärvda värden och de som talar om det vita folket, den vita rasen – det finns olika rasifieringskategorier som samvarierar med varandra och kan finnas samtidigt.

Amerikanen George Floyd dödades av polisen 25 maj, något som väckt avsky, ilska och sorg världen över. Rasism har hamnat högt på dagordningen och många undrar vad som behöver göras för att få till en förändring. Vilka svar kan rasismforskningen bidra med?

– För att kunna åtgärda ett problem måste man förstå hur det är sammansatt. Forskningens uppgift är att producera empiriskt grundad kunskap om rasism och dess historia, och hur rasism påverkar människors liv. Det kan man göra utifrån en lång rad olika teoretiska perspektiv och med många metoder. Kunskapen är viktig för att motverka den ökade okunskap om rasism som sprids i dag. Vi har till exempel ett riksdagsparti som infört nolltolerans mot rasism, samtidigt som partiet har en antimuslimsk och antiromsk agenda. De får ihop det för att de envist hänger sig fast vid en biologisk rasismdefinition, alltså idén om biologiska raser och säger att ”det tror vi inte finns och därför kan vi inte heller vara rasister”. Men forskningen visar att rasism som teori och praktik är många århundranden äldre än biologin och genetiken. Den biologiska rasismen är ganska sen i rasismens historia och absolut inte rasismens förutsättning.

I dag talar vissa om rasismer i plural. Varför? Och kan du ge några exempel?

– Vissa rasismer är enkla att förstå. Som antisvart rasism. Många tror lite slarvigt att rasism enbart har med hudfärg att göra, med svart och vitt, men så är det inte. Sedan finns antisemitism: rasism som riktar sig mot judar. Den har vi också lärt oss att känna igen och anledningen är ju fruktansvärd, det är förintelsen. Antisemitismen är långt ifrån överspelad, men är för tillfället oacceptabel i den politiska huvudfåran.

– Antimuslimsk rasism, islamofobi, är svårare för många att känna igen. Vissa tror att det är ett hittepå-begrepp och säger saker som: ”islam är inte en ras, det är en religion”. Det argumentet visar bara hur okunnig man är historiskt eller hur fräck man är om man försöker blanda bort korten, för vi vet att det antimuslimska och antijudiska har gått hand i hand genom historien och är de två äldsta rasismformationerna vi har. När den första rasmaktsordningen byggdes upp på den iberiska halvön på medeltid/senmedeltid var det judar och muslimer som stöttes ut som tillhörande mindre värda ”raser”. Då fanns inte ett biologiskt rasbegrepp, utan rasbegreppet formades som ett sätt att benämna olika slags människor på basis av den rit eller sed de praktiserade, alltså det vi i dag kallar religion och kultur.

– Sedan finns det anti-romska som är en väldigt gammal rasismformation, med tyngdpunkt i östra och centrala Europa. Där fanns ett institutionaliserat slaveri. Man sålde och handlade romer på liknande sätt som man gjorde med svarta. Det började innan den transatlantiska slavhandeln och avslutades efter. Jag hade trott att vi börjat fatta det här. Men när man ser hur romer från Rumänien och Bulgarien behandlas, hur de utestängs från skolor och inte få bo bland andra, i strid med barnkonventioner och annat, förstår man att vi inte har det. Det är en obehaglig form av rasism, som upprätthålls av många goda människor. Som liksom andra rasismformationer involverar en själv och ens egna privilegier. Det går inte att åtgärda genom att ge en peng, det krävs större systemiska åtgärder.

”Sverige sägs sakna en historia av rasism, kolonialism och förtryck av etniska minoriteter” har du skrivit. Är det en vanlig missuppfattning tycker du? Och vad tänker du om att arbetet med att tillsätta en samisk sanningskommission som nyligen inletts?

– Sverige har en självbild av att vara ett av världens mest toleranta länder, ett land som inte var involverat i den koloniala ordningen som förut fanns, och därför inte heller är relevant att studera ur postkoloniala perspektiv. Fast vi egentligen vet, eller borde veta att, sådant tal saknar saklig grund. De minoriteter vi kallar nationella är benämningar på rasifierade kategorier av invånare. Som rasifierats på olika sätt genom historien och däribland samer. En sanningskommission kan vara mycket bra, men vi får se upp så att uppdraget inte begränsas till det förgångna. När vi talar om antisamisk rasism måste vi minnas att det koloniala inte är historia utan ännu pågående processer.

Hur definierar du rasism?

– Det är viktigt att förstå att rasism inte enbart är en tankefigur, föreställning, fördom eller ideologi. Rasism kan inte förklaras i termer av tolerans eller enskilda individers etiska tillkortakommanden, utan rasism är också praktik, rasism är något som görs.

Hur menar du?

–Rasism sorterar människor i olika sorter som tillskrivs olika nedärvda egenskaper och placeras mellan polerna det värdefulla livet som ”hör hemma” på ett visst territorium och vars välstånd skall säkras och det värdelösa livet som ”hör hemma någon annanstans” och som kan låtas dö om de är i vägen för det värdefulla livets blomstring. Människor tilldelas olika status, resurser och möjligheter beroende på den grupp de anses tillhöra och dess position på skalan mellan värdefullt och värdelöst liv.   

–Därmed är rasism ett politiskt problem som har att göra med jämlikhet och lika villkor. Som handlar om hur vi skapar och strukturerar det gemensamma. Och det är viktigt att förstå i dag när vi försöker outsourca rasism som ett privatiserat problem som rör enskilda individers etiska eller kunskapsmässiga tillkortakommanden.

Är det här en definition du delar med andra forskare?

– Det är en definition inspirerad av de mest tongivande rasismforskarna som arbetar i den tradition som drogs upp av Michel Foucault. Den poängterar att rasismen producerar något, att rasism görs och att det är ett system i ständig förändring. Om du tar forskare som David Goldberg, Philomena Essed, Stefan Jonson, Ghassan Hage och Ruth Wilson Gilmore arbetar de med liknande perspektiv och belyser vikten av att se rasism ur ett intersektionellt perspektiv. Det handlar också om kön och klass.

Vilka andra forskningstraditioner finns?

–Det finns en forskningstradition som tänker att rasism är en ideologi och som inte sällan är marxistisk i sin ideologianalys. De tänker sig att ideologi konstrueras av de förhärskande klasserna för att legitimera och mystifiera verklighetens elände, som exempelvis ett produktionssystem med slavarbetskraft eller invandrad arbetskraft. För att kunna fördela resurser olika skapar man en rasistisk ordning, exkluderar vissa och legitimerar ordningen genom att säga att de är mindre värda och ordningen naturlig.

– Sen finns det olika liberala rasismteorier som ser rasism som ett kunskapsproblem eller fråga om värderingar. Och det finns psykologiska teorier. Till exempel evolutionspsykologer som säger att rasism är universellt.

Och det sista vänder du dig emot?

– Sättet jag ser på rasism säger just att rasism inte är transhistoriskt eller universellt, utan rasism har en historia som kan studeras empiriskt. Man kan gå till källor och undersöka noggrant hur rasism skapas och sprids och hur den förändras med tid. Rasism står aldrig still. Malcolm X sa 1964 att: ”Rasism är som en Cadillac. Det kommer ut en ny modell varje år.” Om en version inte funkar uppgraderar man den. Nu funkar det inte att prata om raser, särskilt inte i Sverige, då pratar man om kulturer i stället eller religioner. Men man gör det på samma sätt så att kultur eller religion görs till något nedärvt.

Hur menar du?

– Till exempel om en person föds av muslimska föräldrar som är svenska medborgare betraktar inte alla det här nyfödda livet som svenskt. Utan det blir ett muslimskt liv som associeras med negativa saker som kriminalitet, våld och kvinnoförtryck. Associationer som gör att det nya livet, som när det föds inte kan gå, tala eller ens äta själv, under sin uppväxt kommer få kämpa på ett annat sätt än den som inte har ett muslimskt namn, han får svårare att få bra betyg och får han bra betyg kommer han ändå ha svårare att få ett arbete som motsvarar hans meriter och därmed blir det svårare att få en bostad på bästa adressen.

Du har studerat dessa frågor länge. Kan du säga något om utvecklingen inom rasismforskningen?

– Många forskare i Sverige har under mycket lång tid forskat empiriskt om rasism i olika former, men haft svårt att få stöd till forskning om samtida förhållanden i Sverige. Forskare har använt alternativa benämningar, som integration, etniska relationer eller strukturell diskriminering, i stället för rasism. Man kan också säga att rasismforskningen kännetecknats av svenska forskare som ofta suttit isolerade på olika institutioner och lärosäten och följt internationell rasismforskning. I och med Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CEMFOR) har vi fått den första centrumbildningen.

Du och Irene Molina är vetenskapliga ledare för Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism. CEMFOR har bland annat producerat en studie om antisvart diskriminering på arbetsmarknaden. Berätta om resultaten!

– Vi ser att det finns strukturell rasism: att afrosvenskar har det svårare på arbetsmarknaden, har lägre bruttoinkomst, lägre disponibel inkomst, jobbar i högre utsträckning i lågstatusarbeten, har svårare att få jobb som motsvarar sina meriter och har svårt att få ett högstatusjobb jämfört med den övriga befolkningen och kontrollerat för utbildningsnivå. Och de har jättesvårt att bli chef; Det är tio gånger vanligare att din chef kommer från övriga befolkningen än att din chef är svart. Och finns det en svart chef vet vi genom forskningen att hen har 75% av lönen jämfört med andra chefer.

Vad kan vi dra för slutsatser av det här?

– Det här visar att rasism inte har med intention att göra. Vi föreställer oss att rasist är något man är eller inte är. Men strukturell rasism visar att rasism är oberoende av de involverade aktörernas bästa intentioner. En person som rekryterar en ny civilingenjör säg, och som väljer bort någon som har ett afrikanskt namn eller är svart, behöver inte göra det för att hen är en ondskefull rasist, utan rekryteraren kan ha andra saker i huvudet, som att den vill ha någon som ”passar in” på arbetsplatsen och därför väljer en som verkar vara som alla andra. Rasism är inte alltid medveten, men kan reproduceras i alla fall genom handling.

Om man ser till rasismforskningen över tid, har man gjort någon större synvända enligt dig?

– Det har snarare funnits parallella spår. En form av rasismforskning inom humanistiska ämnen har handlat om idéhistoria, litteratur, konstvetenskap. Där man tittat på rasismens historia, rasformationer och dess litterära gestaltning. Och om det humanistiska varit hur rasism tänks och formuleras i idéer, text och bild, så har man på samhällsvetenskapligt håll tittat på strukturell rasism. Hur rasism verkar och påverkar och relaterar till andra samhällsfärer och sektorer.

Vad är nytt inom rasismforskning i Sverige?

– I USA har rasismforskningen länge varit stor inom juridik. Nu börjar vi se ett genombrott här inom skärningspunkten mellan juridik och kriminologi med forskare som tittar på rasism. Leandro Schclarek Mulinari har tittat på rasprofilering och olika polispraktiker, Marta Kolankiewicz har undersökt antimuslimskt våld och rättvisans (o)möjligheter och Jasmine Kelekay doktorerar på rasifiering och kriminalisering av svarta liv. Anna-Sara Lind, professor i offentlig rätt i Uppsala, blev våren 2020 utsedd till svensk ledamot i Europeiska kommissionen mot rasism och intolerans.

Vilka andra diskussioner pågår inom forskningen?

– I ett projekt om metodologiska laborationer har vi ställt oss frågan hur vi kan mäta rasism utan att reproducera raskategorier: vilka metoder som är både etiskt och vetenskapligt hållbara. Jätteintressant och svår problematik, som vi tror att vi har knäckt genom att utgå från att rasism producerar ojämlikhet mellan olika kategorier människor. Man kan börja med att mäta ojämlikheter inom befolkningen som helhet för att se vilka kategorier invånare som formeras på vilka sätt. Då kan man också fånga upp nya rasformationer. Och jämföra över tid hur det skiljer sig. Konsekvensen av att vara säg jude i dag och på 1930-talet skiljer sig. Kanske kommer konsekvensen av att vara muslim i dag och år 2 100 vara helt olika. Rasism är något som görs, men det kan också av-göras. Det tycker jag är en viktig insikt. Det är något som går att komma till rätta med.

Statsvetaren Katrin Uba säger att det bästa sättet för proteströrelser att bli framgångsrika är att lägga fram konkreta förslag till politiker att agera på. Med utgångspunkt i forskning om rasism, kan du ge exempel på konkreta politiska förslag skulle kunna föras fram i en svensk kontext för att rå på rasism? 

– Jag har fem förslag: 1) Finansiera centrumbildningar för rasismforskning vid landets lärosäten med uppdrag att producera empirisk kunskap om rasism. 2) Utred om åtgärderna som företag och organisationer vidtar för att komma till rätta med löneskillnader mellan kvinnor och män kan utvidgas till att omfatta andra diskrimineringsgrunder. 3) Skapa en instans som kontrollerar om och hur åtgärderna som kommuner, regioner, städer och landet som helhet säger att de ska vidta mot rasism och diskriminering faktiskt genomförs och får avsedd effekt. 4) Ålägg det allmänna att skydda religiösa församlingslokaler mot angrepp. 5) Bygg bort bostadsbristen och vidta aktiva åtgärder mot rasism och diskriminering på bostadsmarknaden, samt en instans som kontrollerar att åtgärdspaketen får avsedd effekt.

LÄS ÄVEN: Så bemöter du rasism

Vill du läsa mer om forskning? Alla Faktalabbets texter hittar du här.

Lär dig mer

Expo Wiki

Sverigedemokraterna (SD)

Nationalistiskt riksdagsparti, bildat 1988. SD grundades av veteraner inom svensk nazism och fascism och har lyckats göra sig till den svenska radikalnationalismens breda, pragmatiska alternativ.

Läs mer