Rättegången mot NMR kan ge en mer offensiv praxis
Idag inleds åtalet mot flera NMR-demonstranter och hets mot folkgrupp-lagen prövas på ett nytt sätt. En fällande dom skulle ändra spelplanen för nazisternas sätt att demonstrera och etablera en mer offensiv praxis.
Uppdaterad: 2019-09-27, 09:26
Publicerad: 2019-09-24, 10:16
Lästid: 3 minuter
Du läser just nu gratis innehåll
Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.
Idag tisdag inleds rättegången mot 17 personer som deltog i Nordiska motståndsrörelsens uppmärksammade demonstration i Göteborg för två år sedan. Nio personer misstänks för våldsamt upplopp, men det är den andra åtalspunkten, hets mot folkgrupp, som gör att rättegången drar till sig uppmärksamhet. Den delen av åtalet är unikt.
För första gången vill en åklagare pröva om det går att fälla personer för ett samlat agerande. I åtalspunkten, som riktas mot 16 personer, väger åklagaren samman att flera demonstranter bar en uniformsliknande klädsel och utrustning, att några bar fanor och sköldar med NMR:s symbol Tyrrunan på, att någon ropade ”hell seger”, en försvenskning av sieg heil. Flera demonstranter bar också plakat med kända svenskar som utmålades som ”förbrytare”. Flera av de utpekade var judar. Dessutom väger åklagaren in det tal som en av NMR-ledarna höll.
Det är i grunden ett åtal mot den estetik, och det sätt att demonstrera på, som NMR gjort till sitt varumärke under de senaste åren. Om alla åtalade fälls för hets mot folkgrupp så betyder det inte slutet för nazistiska demonstrationer i Sverige. Men antagligen slutet för hur de brukar se ut och låta idag.
På vilka premisser som just de här sexton personerna valts ut av åklagaren är oklart. Bland de åtalade finns ledargestalter inom NMR, men där finns också personer som inte har klätt sig i den uniformsliknande NMR-utstyrseln eller har någon ledande ställning inom organisationen.
Det lär dock dröja innan vi får en slutgiltig dom. Det är ett komplext fall och bedömare menar att det mycket väl kan hamna i Högsta Domstolen. Så vilket utrymme det finns att döma personer, inte bara för ens eget agerande utan också för det sammanhang man valt att gå in i, återstår att se.
Oavsett vad utgången blir är det på tiden att polis och åklagare möter upp den breda oro som finns bland allmänheten och aktivt prövar var gränserna för nazisternas demonstrationsrätt går.
Den svenska linjen har under många år varit att vi inte förbjuder rasistiska organisationer, utan att vi istället har en lagstiftning som gör det i princip omöjligt för dem att verka. Så har det inte fungerat i verkligheten. Dagens åtal mot NMR kommer inte att stoppa nazistiska grupper från gator och torg. Men förhoppningsvis kan det etablera en tydligare, och mer offensiv praxis, i linje med grundläggande demokratiska principer.