Riazats advokat sågar nazistutredning

– Det verkar inte som åklagarmyndigheten i Falun och polisen har ansett att det här var något särskilt viktigt mål, utan att de sett detta som ett dussinärende, säger Daniel Riazats rättsliga biträde, Sten De Geer, som på flera punkter kritiserar hur förundersökning skötts.

Det var i januari 2012 som 200 personer samlades till en manifestation i Ludvika mot rasism. Efter mötet höll en grupp antirasister, däribland Daniel Riazat, kommunpolitiker för Vänsterpartiet i Falun, ett möte för att diskutera arbetet mot rasism. Mötet attackerades av aktivister från Svenska motståndsrörelsen och Daniel Riazat misshandlades.

Ett par veckor tidigare hade den militanta nazistorganisationen Svenska motståndsrörelsen hållit ett torgmöte på orten. Ludvika var vid den här tidpunkten i Svenska motståndsrörelsens fokus, efter en uppmärksammad dödsmisshandel. Svenska motståndsrörelsen hade även hetsat mot den antirasistiska uppslutningen på Facebook, enligt arrangörer till den antirasistiska manifestationen.

Polisen bedömde dock att hotbilden mot den antirasistiska manifestationen var låg. Omkring en timme in i det antirasistiska mötet, som ett 40-tal befann sig på, stormades det av ett tiotal aktivister från Svenska motståndsrörelsen.

Nazisterna tog sig fram till Daniel Riazat som då berättade till Expo Idag att de slitit tag i honom och försökt tvinga ut honom från lokalen.

- Ledaren kom fram till mig och sa att jag skulle följa med ut, där skulle de visa vad de kunde göra med mig, sa Riazat.

I samband med att antirasisterna försökte slita loss Riazat slogs han med en flaska i huvudet. Polisen grep tre aktivister ur Svenska motståndsrörelsen efter misshandeln. Bland dem den 29- årige ledaren för organisationen i Stockholm och ytterligare en ledande 34-årig aktivist. 29-åringen blev aktuell när han åtalades som anförare för våldsamt upplopp i samband med attacken mot en manifestation i Kärrtorp i slutet av förra året.

Efter händelsen i Ludvika inledde polisen en internutredning kring hur de hanterat säkerheten för antirasisterna.

29-åringen åtalades för händelsen först två år senare, i januari 2014, misstänkt för grov misshandel. 34-åringen åtalades i samma veva för ofredande. Rättegången slogs ihop med den för våldsamt upplopp i Kärrtorp.

På onsdagen lade åklagaren ned åtalet för grov misshandel av Riazat med motiveringen att bevisningen inte höll. Samtidigt riktas skarp kritik mot polis och åklagare som hållit i utredningen. Sedan attacken har tre olika åklagare haft fallet på sitt bord. Kritik riktas också mot att vittnen förhördes först ett år efter händelsen. Under rättegången var det tydligt att vittnen börjat glömma vad som hänt.

– Det har ju varit så att den här förundersökningen har dragit ut något oerhört på tiden. Framförallt var det väsentligt att identifiera gärningsmannen. Det kunde man göra och det gjorde man småningom genom fotokonfrontation, men då hade det gått över ett år sedan händelsen inträffade. Detta skulle ju skett inom veckor, medan minnesbilderna var färska. När man väl gjorde den var det försent, säger Sten De Geer.

– Att man haft så många åklagare är negativt. Det har lett till en dålig kontinuitet och att man tappat tempot i utredningen. Så här borde man undvika att behandla ett mål om man anser att det är viktigt. Jag anser att detta var ett viktigt mål, fortsätter han.

De Geer är även kritisk till hur utredningen genomfördes. Han menar att åklagaren borde utrett alla från Svenska motståndsrörelsen som var i lokalen när Daniel Riazat misshandlades och försökt påvisa att misshandeln skedde i samförstånd. De Geer hänvisar till polismorden i Malexander där tre fälldes för mord trots att det inte gick att bevisa vem som sköt de dödande skotten.

– Det finns något som heter medgärningsmannaskap som innebär att man med råd eller dåd främjar handlingen. Men förundersökningen skulle behöva drivas på ett annat sätt för att visa att de från Svenska motståndsrörelsen hade syftet att misshandla. Till exempel genom att beslagta mobiltelefoner och gått igenom korrespondensen. Nu utredde man detta som ett vanligt slagsmål, vilket det inte var, säger De Geer.

Veckan innan rättegången byttes åklagare i målet. På rättegångens andra dag valde han att dra tillbaka hela åtalet mot den 29-årige nazistledaren som misstänktes för grov misshandel.

– Han var låst, ingen skugga ska falla över honom. Han hade fått en ihållig förundersökning. Han har inte haft en ärlig chans. Det är en omänsklig uppgift att på en vecka sätta sig in i fallet så grundligt som är önskvärt, säger De Geer.

Daniel Riazat kallar utredningen för en rättsskandal.

– Detta sänder en signal till antirasister att vi inte har rättsväsendet på vår sida. Det sänder även en signal till nazistiska krafter att det är fritt fram att misshandla antirasister och demokrater. Detta är sorgligt. Frågan är när det ska sättas stopp för det nazistiska våldet, hur många fler som ska behöva utsättas, säger Daniel Riazat.

Både åklagaren som utrett Daniel Riazats ärende och polisen i Falun har tidigare medgett till SVT att utredningen dragit ut allt för långt på tiden.

– Det är ett omfattande material. Men det ska inte ta så här lång tid. Det är inte bra. Vi har skyndsamhets krav på oss och detta har tagit för lång tid, sa åklagare Gun-Britt Ström i oktober förra året.

34-åringen är fortfarande misstänkt för ofredande av Daniel Riazat. Dom meddelas i slutet av mars.

Daniel Vergara