Skandalomsusat parti på frammarsch i Tyskland

I helgen talade AfD:s toppkandidat Alexander Gauland i Eichsfeld i delstaten Thüringen. Gauland pratade då om en tidigare diskussion om tysk kultur. Statssekreteraren för integrationsfrågor, Aydan Özoğuz, hade utifrån ett integrationsperspektiv skrivit att det inte finns någon identifierbar tysk kultur utöver det tyska språket.

Gauland riktade sig i tal direkt mot Aydan Özoğuz, som är född och uppväxt i Hamburg, med föräldrar från Turkiet. Han sa bland annat: "Bjud in henne till Eichsfeld och berätta vad som utmärker tysk kultur. Efter det kommer hon aldrig återvända. Vi kommer då, tack gode Gud, kunna göra oss av med henne [entsorgen] i Anatolien."

Anspelningarna på utrensning mötte högljudd kritik. Förbundskanslern Angela Merkel kallade uttalandet för rasistiskt, den socialdemokratiske partiledaren Martin Schulz menade att "alla måste göra något för att såna rasister inte ska komma in i förbundsdagen". Gauland vägrade däremot vika sig. "Den som inte vill veta av tysk kultur hör inte hemma i detta land".

Som en reaktion på Eurokrisen 2012 var Gauland med och grundade Alternative für Deutschland. Samma år missade de parlamentsspärren på fem procent med tre promille. AfD har under åren skiftat fokus från euroskepsis till invandringsmotstånd. I takt med den förändringen så har antisemitism och högerextrema budskap upptagit rapporteringen om partiet.

Antijudiska och högerextrema uttalanden har lett till att politiker i AfD har uteslutits, men partiet har samtidigt inte varit konsekvent i sin "Null Toleranz". Bland de politiker som inte uteslutits finns Wolfgang Gedeon som kandiderade i Baden-Württemberg. Innan han blev AfD-politiker skrev han böcker fullproppade av antijudiska fördomar och myter. I hans bok Den gröna kommunismen och minoriteternas diktatur från 2012 kallar Gedeon förintelseförnekare för "dissidenter" och menar att historien visat att det antijudiska falsariet Sion vises protokoll är sant.

Andra politiker med snarlika uppfattningar och uttalanden är till exempel Martin Hohmann. Den ökända Hohmannffären 2003 bestod i att den då kristdemokratiske ledamoten beskrev kommunismen som judisk och kallade judar för ett "folk av gärningsmän". Senare uteslöts han ur partiet. När Martin Hohmann kommenterade affären 2012 spekulerade han i att "en viss kontroll" låg bakom kritiken och att "inflytelserika judar [helst] avstår från att tala om mörka kapitel i den judiska historien." Inför kommunalvalet 2016 gjorde han comeback inom partipolitiken, denna gång för AfD.

Dirk Hoffman, kandidat i Sachsen-Anthalt, uttryckte 2014 att israelerna ständigt utnyttjar Förintelsen men att "det israelerna gör i Gaza är minst lika illa" – en återkommande skuldutjämning som ofta hörs i antisemitiska miljöer. Nazismens offer, lyder resonemanget, begår lika grova övergrepp som sina farföräldrars bödlar och gör sig skyldiga till samma brott.

Det är några exempel på den antisemitiska retoriken i partiet. Slutsatsen som sociologiprofessorn Armin Pfahl-Traughber drar efter att analyserat antisemitismen i AfD är att det inte enbart utmärker sig i förhållande till andra partier i Tysklands historia, utan att det också blivit ett redskap i en intern maktkamp. Somliga offras, andra inte. Trots att tysk polis år efter år redovisat statistik där de högerextrema står för störst andel av det antijudiska våldet i Tyskland så utmålas ofta muslimer som kollektivt ansvariga för antisemitism i Tyskland av AfD:s politiker.

I våras skedde ytterligare en maktrockad i AfD. På partidagarna i april tog Alexander Gauland och Alice Weidel över rodret, något som av många ses som en tydlig eftergift åt den extremare falangen. De interna konflikterna och skandalerna har enligt opinionsmätningar kostat partiet många väljare. Hur den senaste skandalen utvecklas återstår att se. Klart står dock att det inte är sista gången vi hör rasistiska eller antisemitiska uttalanden från det mest framgångsrika högerpopulistiska partiet i Tysklands efterkrigshistoria.

Det tyska förbundsdagsvalet hålls den 24 september. Enligt opinionsundersökningar så ser förbundskanslern Angela Merkel ut att vinna en fjärde mandatperiod. AfD ligger på omkring nio procent i opinionsmätningarna och partiet tros bli inröstade i tyska förbundsdagen.