Du läser just nu gratis innehåll

Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.

Tysklands två största högerextrema partier, Nationaldemokratische Partei Deutschlands (NPD) och Deutsche Volksunion (DVU), befinner sig på kollisionskurs. I valet till förbundsstaten Brandenburgs lantdag den 27 september i år kommer NPD att ställa upp under sitt eget namn. Därmed är den fem år gamla alliansen mellan de båda partierna bruten.
De båda partierna kom år 2004 överens om att inte konkurrera om väljarna i valen till de olika delstatsparlamenten och i det nationella parlamentsvalet 2005 ställde de upp med en gemensam lista. Överenskommelsen kom att kallas för "Tysklandspakten".
Men nu befinner sig de tidigare allierade i öppen konflikt. Bakgrunden är såväl ideologiska skillnader som personlig fiendskap mellan ledande personer inom partierna.

Intern maktstrid

NPD har de senaste åren befunnit sig i ekonomisk kris. Sedan en kassör försnillat över 700 000 euro och försökt dölja underskottet för såväl partikamrater som tyska skattemyndigheter ålades partiet att betala stora böter år 2007.
Samtidigt har partiet blivit allt mer radikalt. Samarbetet med de nazistiska så kallade Fria Kamratgrupperna har ökat. På partidagarna förra året rensades en grupp mindre radikala personer bort från styrelsen och den ökände nazisten och miljonären Jürgen Rieger valdes in som vice ordförande. Partiordföranden Voigt talade om partiets kamp för "Nationaler Sozialismus", en grammatisk särskrivning som inte är åtalbar men som ökade ropen på ett förbud av partiet.
I den ekonomiska krisens kölvatten blossade en intern maktstrid upp. På ena sidan stod partiordföranden Voigt, som tillsammans med den ökände nazisten Jürgen Riger representerade partiets mer radikala falang. Som ledare för oppositionen stod vice ordföranden Andreas Molau. Den tidigare waldorf-pedagogen Molau, som alltid betraktats med misstänksamhet bland NPD:s mer hårdföra aktivister, tillhörde partiets mindre extrema flygel och utmanade öppet Voigt om ordförandeposten.
Den 18 februari drog Molau tillbaka sin kandidatur. Han ansåg sig vara föremål för en smutskastningskampanj från ledningen. Han kallade Voigt för "Tredje Riket-nostalgiker" och tillade att "en partiordförande som inte märker att det fattas hundratusentals euro i partikassan har förlorat all legitimitet".

DVU utmanar

DVU å sin sida har under våren börjat orientera sig mot mitten av tysk politik. I januari efterträdde den tidigare CDU-politikern Matthias Faust den 75-årige Gerhard Frey som ordförande för partiet. Faust hade 2006 gästspelat i NPD och då gjort sig till bitter fiende till Jürgen Rieger.
Den 25 april 2009 gjorde Faust en intervju med Süddeutsche Zeitung. Med sig hade han Andreas Molau, som funnit ett nytt hem i DVU. Intervjun innebar en krigsförklaring mot den mer radikala falangen i NPD. De nyfunna vännerna förklarade att ett framtida samarbete mellan de båda partierna enbart var möjligt om ordförandeskapet i NPD övertogs av Sachsen-ledaren (och tidigare Molau-supportern) Holger Apfel och att man inte kunde tänka sig att samarbeta med Rieger och hans vänner.
I och med uttalandena i Süddeutsche Zeitung låg konflikten i öppen dager. Efter några månaders ordkrig på nätet mellan de olika parterna gick NPD den 17 augusti ut med ett pressmeddelande om att de skulle ställa upp i valet i Brandenburg.

 

Artikeln är hämtad från Expo #3-2009