Du läser just nu gratis innehåll

Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.

- Jag vet inte vad de vill med mig. Det finns inget som helst bevis på att jag skulle vara terrorist. Det är tydligt att jag inte har gjort något och jag förstår inte varför de fortsätter. Varför förföljer de mig och min familj. Varför skickar de alla dessa brev. Vad har jag gjort?

Rösten är uppjagad, lite arg och rädd. Han talar nästan för fort, stressat, men drar ner tempot något när han svarar. Han försöker förklara. Ahmed, låt oss för säkerhets skull kalla honom för det, berättar om familjens rädsla, stressen och varför det ligger massa brev hemma som ingen vågar öppna.

Han tillbringade en natt på häktet i Nairobi, Kenya 2009. Samtidigt trycktes rubrikerna i Sverige. Svensk journalist gripen för terrorism. På högerextrema sidor publicerades uppgifter om Ahmed. Bilder. Hans äktenskap. Barnen. Allt.

- Hade jag betalat polisen så hade dagen gått som planerat, säger Ahmed och suckar.

Han var i Kenya för att bevaka en internationell konferens. Ahmed, som under många år jobbat samhällsjournalist, hoppades på att få material till sin research. Han var väl förberedd. Bandspelare, anteckningsblock och presskort. Allt var klart.

En polis i Kenya bad om att få se Ahmeds pressackreditering, som hon senare avfärdade som falsk. Hon såg att han var från Somalia, var han medlem i terroristnätverket al- Shabaab må tro? Konferenciern försökte gå i god för Ahmed men misslyckades. Båda männen greps och Ahmed anklagades för att vara terrorist.

- Det hänger inte på dig. Allt beror på polismannen som kan anklaga dig för vad som helst, säger Ahmed resignerat.

- Jag var inte intresserad av att muta poliserna, säger Ahmed bestämt. Och jag ångrar mig inte. Jag hatar allt vad korruption står för och vägrar delta i det. De hade ju ingenting på mig!, fortsätter han.

Ahmed borde bara ha gått med på att betala. Vilken betydelse hade alla dollar för honom egentligen? Mot att få gå fri?

Under tiden fortsatte nyheten om terroristen att florera. I Nairobi blev Ahmed frisläppt mot borgen redan dagen efter. Domaren underkände anklagelserna och poliserna bad honom även om ursäkt. I Sverige har högerextrema dock fortsatt att brännmärka honom. Hoten mot honom eskalerar men polisen här kan inte göra något. Vidtagna åtgärder kan inte leda till att någon kan misstänkas för brottet, står det i polisens beslut att inte inleda förundersökning.

Även familjen har blivit måltavla.

- Tack och lov träffades inte någon. Detta var ju ett angrepp för att för att döda någon, säger Ahmed och börjar prata snabbt igen när han berättar om attacken.

Det var första gången familjen blev fysiskt attackerad. De äldre barnen satt och tittade på TV. En sen junikväll. Plötsligt krossade en stor sten fönstret i vardagsrummet. Förut hade de högerextrema, Ahmed är säker på att det är de som ligger bakom attacken, bara hållit sig till hot. Ringt hem, hängt upp dödskallar på dörren men aldrig detta.

Två dagar senare på natten började det brinna på fasaden mot vardagsrummet. Någon eller några hade slängt en flaska med brännbart material mot husets yttervägg.

- Familjen vaknade av smällen. Barnen fick panik och vi försökte alla komma ut snabbt. Det var lyckosamt att brandkåren kom snabbt. Och det är tur att huset är av sten och inte trä, säger Ahmed lättad.

Han berättar att förundersökningen för båda händelserna har lagts ned. "Det finns inte längre skäl att fullfölja förundersökningen" står det i rapporterna. Ahmed har upprepade gånger anmält hoten till polisen och meddelat myndigheter om hotbilden mot honom. Nyligen avslog Skatteverket hans ansökan om skyddad identitet eftersom det inte föreligger ett "konkret hot" mot honom.

Ahmed märker att han sedan publiceringarna om honom har fått allt färre jobbuppdrag. Han tror att det beror på att de högerextremas uppgifter topplaceras vid en googlesökning på hans namn.

I Ahmeds fall har näthatarna kunnat fortsätta på grund av deras anonymitet. För att kunna driva fallet till domstol måste det gå att identifiera personerna bakom uttalandena. Polisens undersökningar har hittills inte resulterat i någon misstänkt och alla de anmälningar Ahmed gör läggs därför ned. Vidtagna åtgärder har inte lett till att någon kan misstänkas för brottet. Ytterligare utredning kan inte antas ändra på det.

Hemma hos familjen är stämningen fortsatt tryckt och hoten är ständigt närvarande. I hallen ligger en hög med försändelser som har skickats till familjen. De har inte vågat hämtat ut paketen och för varje nytt brev stiger högen, och paranoian.

- Det kommer mer och mer hela tiden, fastän vi inte har beställt något, säger Ahmed. Vi vågar inte hämta ut paketen, vem vet vad det är i? Vi vågar helt enkelt inte.

2012 granskade researchgruppen aktörerna bakom den sida som har publicerat mest hätskt om Ahmed. Sidan saknar utgivarbevis och det finns heller ingen ansvarig utgivare. Aktörerna bakom hänger mestadels ut personer med utländsk bakgrund och anklagar ofta dem för att vara kriminella. Ahmed är bara en i raden.

När granskning av sidan gjordes visade det sig att samtliga bakom den är dömda. Den dåvarande huvudpersonen var en 48-årig dömd pedofil. Flera gånger har han dömts för sexualbrott. 48-åringen såg ingen fara med de uppgifter han publicerade.

- Det är inte mitt problem. Vi gör vad vi vill, svarade 48-åringen på frågan om han inte har något ansvar för de hot som de som hängts ut blir utsatta för.

Mot betalning kan människor som hängts ut på hemsidan dock plockas bort. En reporter från tidningen Journalisten kontaktade hatsidan under täckmantel för att fråga om Ahmeds fall. Han förlöjligades:

"312 kameler och 48 getter. Vill du hellre betala i pengar så blir det i runda slängar 168 miljarder, så kan jag betala in statens underskott", svarade hatsidan.

Ämnen i artikeln