Du läser just nu gratis innehåll

Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.

Sverigedemokraterna sa förra sommaren att de planerade att ta fram en vitbok om partiets extremistkopplingar  ett projekt som fortfarande inte har blivit verklighet. I somras markerade SD-ledaren Jimmie Åkesson mot nazism i sitt tal under politikerveckan i Almedalen:

– Nazism kan aldrig vara nationalism. Nazismen är en antidemokratisk, socialistisk, rasistisk, imperialistisk, internationalistisk våldsideologi och den saknar allt existensberättigande i ett demokratiskt samhälle, sa Åkesson.

Expo har tillsammans med Expressen granskat alla kandidater från alla partier - drygt 6 000 riksdagskandidater, drygt 12 000 landstingskandidater och drygt 52 000 kommunkandidater - som ställer upp i valet och kört dem mot listor över nazistiska aktivister. 

I den granskning som vi nu publicerar har det inte räckt med att man gått på vit makt-konsert eller synts vid högerextrema och nazistiska demonstrationer. Vi har i stället valt att fokusera på de kandidater som har en djupare förankring i den nazistiska miljön, som medlemskap i nazistiska organisationer, nazistisk aktivism eller som aktivt spridit propaganda.

Resultatet visar hur flera tidigare medlemmar från den våldsamma nazistorganisationen Nationalsocialistisk front, NSF, nu kandiderar för Sverigedemokraterna.

Nazistledare i Klippan

I Klippan i Skåne kandiderar Andreas Olofsson på plats fyra för Sverigedemokraterna i kommunen. Han gick med i Nationalsocialistisk front i mitten av 90-talet och avancerade till lokal ledare, så kallad ortsgruppschef för NSF Klippan.

Andreas Olofsson
Andreas Olofsson säger att han idag tar avstånd från sitt tidigare engagemang i NSF. Foto: Expressen/Jens Christian

Som nazistledare skrev han ledare i NSF Skånes tidning Fackelbäraren där han i ett nummer från år 2000 uppmanade folk att "gå med i Nationalsocialistisk front som är Sveriges största växande organisation vars inriktning är Nationalsocialism och de kämpar för NATIONELL FRIHET OCH SOCIAL RÄTTVISA!". 

I Fackelbäraren förklarades också att Klippan hade blivit ett så starkt nazistfäste eftersom NSF i "Klippan har bedrivit en väldigt seriös och aktiv kamp för ett nationalsocialistisk samhälle."

I NSF:s propaganda förekom Klippan flitigt. Nazisterna i NSF gick bland annat till angrepp mot Gerard Gbeyo från Elfenbenskusten som mördades av nazister i just Klippan 1995. Gbeyo kom att bli en av symbolerna för nazisternas dödliga våld tillsammans med morden på John Hron, fackföreningsmannen Björn Söderberg och poliserna i Malexander.

I NSF:s tidning Vit Offensiv skrev nazisterna om Gerard Gbeyos bror Maxim som 1998 gjorde ett besök i Klippan för att minnas sin bror och prata med ortens skolelever.

Nazistisk rashets

NSF gick då till angrepp mot den "dresserade apan Maxim" som var "mer känd som den döde negerns bror". Enligt NSF var Maxim i Klippan för att "förpesta tillvaron för gymnasieungdomar med sin stinkande trasmatta till klädsel." Budskapet var att ingen skulle lyssna på Maxim utan i stället ha "förståelse för att raser och kulturer inte ska blandas."

Hur kan man vara med i en organisation som uttrycker sig på det här sättet?
– Det var en extremt dum tid och jag tar avstånd från det, säger Andreas Olofsson.

NSF Klippan lades ned 2002 men Olofsson fortsatte sin nazistkarriär i Parabellum, som i högerextrema kretsar beskrivits som ett slags vaktstyrka.

2004 gick han i vit makt-demonstrationen Salemmarschen utanför Stockholm och samma år misshandlade han en man som hoppat av från NSF. Året därpå gick han i Folkets marsch i centrala Stockholm som då samlade stora delar av den organiserade nazismen i Sverige.

Vill inte svara

Till Expressen säger han att han var "ung och dum" och att han fördömer tiden inom nazismen. Men han vill, trots upprepade frågor, inte berätta vad han gjorde i Parabellum.

Vad var Parabellum?
– Jag vet faktiskt inte. Jag kan inte svara på det. Jag kan inte svara på det. Alltså så här, det är en tid, länge sen. Jag är en helt annan människa i dag.

Du har inga problem med att prata om NSF-tiden men Parabellum är färskare. Vad var Parabellum?
– Jag vet inte riktigt, säger Olofsson som tillägger att misshandelsdomen mot honom blev en tankeställare.

Propagandachef för NSF i Klippan

Olofsson är inte den ende personen i ledande ställning i NSF Klippan som nu kandiderar för Sverigedemokraterna i valet. På SD Klippans valsedel finns också Thomas Jelinek som i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet var organiserad nazist en tid som lokal propagandachef för NSF Klippan.

Thomas Jelinek
Thomas Jelinek var aktiv i NSF Klippan på 90-talet. Foto: Expressen/Jens Christian

– Det epitetet nazist, det är många som slängde det epitetet på människor som inte uppfattade sig som nazister men de var medlemmar i NSF. För det var den tiden, det gänget som tyckte att det var häftigt. Det var häftigt att vara med där, säger Jelinek.

Var du nazist?
– Alltså, det är möjligt att jag kallade mig det nån gång. Det gör jag definitivt inte nu.

Är det någon eller några som du skulle vilja be om ursäkt för din tid i NSF?
– Nej, jag har inte direkt behandlat någon illa för att jag var med i NSF. Rent personligt.

Har du gått ut och tagit avstånd från dina år inom nazismen?
– Nej, det vet jag inte om jag har i nåt offentligt sammanhang. Jag tar avstånd inför dem jag känner och träffar om de nu vill veta om detta, säger Jelinek.

Avbryter intervjun om nazitiden

Jelinek och Olofsson är inte de enda från Nationalsocialistisk front som nu kandiderar för Sverigedemokraterna i valet. Från NSF Klippan finns också Tobias Ekberg som nu kandiderar för SD till kommunfullmäktige i samma kommun.

När Expressen träffar Ekberg och ställer frågor om hans NSF-tid väljer han att avbryta intervjun direkt. Han skriver sedan i ett meddelande till Expressen:

Tobias Ekberg
Tobias Ekberg vill först inte svara på Expressen och Expos frågor. I mail säger han att han aldrig betalt för medlemskap i NSF. Expressen/Jens Christian

"Jag har aldrig varit aktiv eller betalat för något medlemskap i NSF. Att jag däremot har befunnit mig i samma kretsar som tidigare aktiva NSF medlemmar är ingen hemlighet och är troligtvis anledningen till att mitt namn finns med. Min historia för snart tjugo år sedan är ett avslutat kapitel som jag inte är stolt över och den informationen fick även sverigedemokraterna i samband med min ansökan om att bli aktiv."

När Expressen då frågar hur det kommer sig att han under flera år finns med som medlem i NSF:s medlemsregister så väljer han att inte svara.

I Sjöbo kandiderar Nina Magnom för Sverigedemokraterna i kommunvalet. I slutet av 90-talet var hon medlem i NSF. När Expressen träffar henne säger hon kortfattat:
– Det har inte med det här att göra varför jag är med på valsedeln, säger hon på frågan om varför hon var med i NSF och avbryter sedan intervjun.

Nina Magnom
"Det har inte med det här att göra varför jag är med på valsedeln", säger Nina Magnom om sin tid i NSF. Foto: Expressen/Jens Christian

"Visste inte att NSF var nazister"

I Simrishamn kandiderar Stellan Mårtensson för Sverigedemokraterna. Under flera år i slutet av 90-talet var han organiserad nazist i NSF. När Expressen intervjuar honom säger han att han inte ens visste om att Nationalsocialistisk front var nazister.

Du sa att du inte visste om att Nationalsocialistisk front var nazister?
– Det där var 25 år sen, säger Mårtensson och avslutar intervjun.

Har inte berättat för SD

Till kommunfullmäktige i Gnosjö kandiderar Morgan Scammel för Sverigedemokraterna. I början av 00-talet var han medlem i NSF.
– Det var mer polare och grejer. Man tänkte "wow, det är lite häftigt". Men man förstod inte vad det innebar i helheten.
– Det var musik och lite såna grejer. Man var 15-16 år.

Du var ju medlem när du var 23 och 24 år, en vuxen man.
– Ja, det är möjligt men jag vet att det var väldigt, väldigt länge sen.

Har du berättat för Sverigedemokraterna att du varit med i Nationalsocialistisk front?
– Nej, jag har inte ens fått frågan om det.

Du har inte känt nåt behov av att berätta om det?
– Nej, jag ser inget behov eftersom det vara bara en grej som att gå med i vilken förening som helst utan att kolla upp det innan. Lite så. Hade man vetat vad det står för då hade man nog tänkt en och två och tre och fyra gånger, säger Scammel.

Research: 
Mikael Ekman, Jonathan Leman 

Text: 
David Baas