Du läser just nu gratis innehåll

Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.

På ett ljust kafé i centrala Malmö sitter Nicolas Lunabba. Nicolas, som vanligtvis äter dagens första mål på eftermiddagen, beställer en dricka. Han har på sig en mörklila t-shirt med en Helamalmö-loggan på bröstet. På kaféet är han ett känt ansikte. Många stannar till och hälsar. Varje möte får honom att le. Men Nicolas har inte bara varma känslor för sin hemstad.

– Vi har områden i Malmö med 50 procent barnfattig- dom, säger Nicolas Lunabba, verksamhetsansvarig för Helamalmö.
– Det är en skam för landet.

Det är precis därför som föreningen Helamalmö startade för 16 år sedan. Helamalmö jobbar för att engagera barn och unga socialt med aktiviteter som de själva efterfrågar. Målet är att öka de ungas självkänsla och tillgodose dem fler av sina rättigheter.

– Helamalmö står på två ben. Det ena är opinionsbildning där vi belyser missförhållanden och orättvisor. Det andra är att vi jobbar praktiskt med att motverka orättvi- sornas och missförhållandenas konsekvenser.

I dag driver Helamalmö två mötesplatser, ett flertal verksamheter i skolor, samt event på flera platser i Malmö. Föreningen har 200 anställda och ytterligare 100 resursstarka aktörer från olika företag och föreningar som arbetar inom organisationen som en del av organisationens sociala hållbarhetstänk som riktar insatser direkt till områdena.

I vanliga fall når Helamalmö genom sina evenemang mer än 250 000 besökare, även om detta år sett annorlunda ut på grund av pandemin. Genom organisationen engageras unga i föreningslivet och i frågor om mänskliga rättigheter och jämställdhet. I sin tur är Helamalmö med och skapar förebilder i närområdet.

I den egna lokalen, på cirka 1 000 kvadratmeter, genomför organisationen årligen cirka 30 projekt och engagerar drygt 4 500 aktiva deltagare. Föreningen erbjuder sina besökare bland annat mat tre gånger om dagen, dans, läxläsning och fritidsbank. Verksamheterna bygger på samarbeten med andra organisationer, myndigheter och företag. Helamalmö har tillsammans med Malmö stadsbibliotek startat en biblioteksverksamhet, ett gratisgym som satts upp av Fitness24Seven samt en ungdomsmottagning. Genom att förbättra tillvaron för stadens unga människor i socioekonomiskt utsatta områden kan Helamalmö bidra med att motverka att unga dras in i kriminalitet och gängvåld.

Nicolas är kritisk gentemot dem som sitter på makten och representerar Malmö – vita människor som inte har någon som helst koppling till de personer de fattar beslut åt. Nicolas menar att Helamalmö är unik i Sverige just precis för att de bygger ett eget system. Föreningen är autonom, relationsfrämjande och personerna som bor i de så kallat utsatta områdena får själva komma till tals.

– Det måste ske på våra premisser. Vi måste styra hur de resurser vi får används, förklarar Nicolas.

En studie av Rädda Barnen, visar att Malmö är den stad i Sverige som har högst andel barn som lever i fattigdom. I Nydala, där Helamalmö förlagt basen för sin verksamhet, ligger barnfattigdomen på 25 procent.

Med barnfattigdom avses familjer med låg inkomststandard, där nettoinkomsten är lägre än hushållets baskonsumtion. Detta kan ha en stark negativ inverkan på barns möjligheter att tillgodogöra sig sina rättigheter och till goda livschanser. Det är en bidragande faktor till att unga dras in i och rekryteras till kriminella gäng. Enligt polisen värvas unga, oftast pojkar som ibland kan vara så unga som 11 år, som springpojkar åt de äldre killarna för att transportera narkotika och vapen eller stjäla. Trots insatser som innefattar placering på institutioner, är det tydligt att det saknas tillräckligt stöd för att bryta den brottsliga banan.

– De har satts i sammanhang där de berövats sina fundamentala rättigheter innan något så här bedrövligt händer, förklarar Nicolas Lunabba.

Han berättar att ett 30-tal ungdomar som under olika omgångar varit aktiva i Helamalmö under de senaste tolv åren antingen har dödats eller dödat. 15-årige Jaafar Mohammad Ibrahim, som i november 2019 sköts till döds vid en pizzeria i Malmö, var en av dem.

– För att hantera denna typ av händelser, måste man vara iskall, säger Nicolas som har varit på flera begravningar där människor i hans omgivning fallit offer för kriminalitet.

Ungdomarna kommer från områden som är politiskt försummade. Nicolas anser att samhället på olika sätt sviker barnen.
Eftersom kriminalitet oftast är en konsekvens av fattigdom och utsatthet bör lösningarna vara att motverka detta. Det är därför Nicolas menar att det behövs politiska åtgärder och strukturella förändringar som likvärdig skola, fler jobb och en trygg fritid i utsatta områden för att höja levnadsstandarden i dessa områden.

– Vi behöver ett systemskifte.

Runt hörnet från kaféet bor Nicolas Lunabba tillsammans med sin sambo och parets två barn i en bostadsrätt. Här har han lyckats skapa goda förutsättningar för sina egna barn och en trygghet som han själv inte växt upp med. Hans egen bakgrund är mer lik många av de ungas han möter genom Helamalmö.

Nicolas Lunabba
Noclas Lunabba jobbar för att kunna erbjuda unga ett stöd och ett sammanhang som han själv saknade tidigare i livet. När Expo träffade honom var han föräldraledig med sitt andra barn. Foto: Stina Rosén
 

Nicolas växte upp på Vikingavägen – ett miljonprogramsområde i sydöstra Lund.
När han var fyra år, lämnade hans pappa familjen för att flytta tillbaka till hemlandet Spanien. Separationen tving- ade Nicolas mamma att leva på existensminimum. Hon var bräcklig och hade knappt råd att betala räkningar.
Tidigt i livet insåg Nicolas att han själv var tvungen att ta sig ur utanförskapet han växt upp i. Han la därför mycket av sin tid på att göra hiphop och spela basket även om han aldrig riktigt vågade satsa fullt ut.
Nicolas skrattar när han får veta att annan lundensare – hiphopidolen Jason ”Timbuktu” Diakité – minns honom som en ”riktigt grym rappare”.

– Jag var ganska duktig. Jag hade släppt låtar och fått en del erkännande.

Men när Nicolas var 19 år och förlorade sin mamma i cancer, rasade allting.

– Det var som om jag bara visste att det skulle hända, eftersom jag vid tidig ålder fick för mig att vuxna bara stack.
Att förlora mamman var ett hårt slag för honom och storebrodern. Bröderna flyttade åt varsitt håll för att tillfälligt bo hos vänner. Nicolas fick tillåtelse av en vakt- mästare som han lärt känna att sova i en tom fysiksal på grundskolan där han studerat några år tidigare.

Under loppet av ett år skulle Nicolas bo på tio olika adresser.

Som 21-årig hade Nicolas trots, eller kanske tack vare, sin otrygga hemsituation blivit basketproffs. Han erbjöds det som de flesta basketspelare drömmer om – basketstipendium för att spela basket på college i USA. Men han 55 tackade nej.

– Jag levde på mina drömmar, förklarar Nicolas och fortsätter:
– Men det var som om jag var rädd att förverkliga dem, för vad skulle jag då ha att hänga fast vid?

2004, under ungefär samma period, startades Helamalmö som en avgrening till basketföreningen Malbas. Nicolas fick jobb och blev en del av det han själv hade behövt under sin uppväxt – ett sammanhang som jobbar med ungdomarna socialt och där vuxna lyssnade.

– Jag hade ständigt känslan att samhället kunde gjort mer för mig och min familj och mina vänner som befann sig i liknande situation.

I rollen som verksamhetsansvarig på Helamalmö har hans personliga bakgrund onekligen varit ovärderlig och nödvändig för att förstå vad det innebär att växa upp i fattigdom och utsatthet. Men det är inte hans bakgrund som lett honom till det han gör i dag.

– Jag tycker att det är vuxnas skyldighet att ta hand om barn, att vara förebilder och ge dem en meningsfull fritid.

16 år efter att Helamalmö grundats, är organisationen en självklar del av Nicolas liv. Han har fått flera pris för sina insatser som ledare och som förebild och är i Malmö känd som en sann eldsjäl.

Nicolas har stora drömmar för framtiden för Malmös utsatta barn. Och i dag är han inte längre rädd för att uppnå sina drömmar. Tvärtom.
– För varje dröm som förverkligas, har jag tre nya.

Intervjun publicerades första gången i #3 2020 av tidskriften Expo.