Du läser just nu gratis innehåll

Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.

Prenumerera Logga in
70-årige Ratko Mladić åtalas för elva fall av etniskrensning, krigsbrott och brott mot mänskligheten för sin roll i kriget som kostade 200 000 liv och tvingade 2,5 miljoner på flykt. Mladic greps förra året, efter att ha varit efterlyst i 16 år.

Under rättegångens första dag i Haag gjorde Mladić en hotfull gest genom att dra handen över sin hals mot de åhörare som mist anhöriga i Srebrenica. Åklagarsidan höll under dagen ett sextimmar långt öppningsanförande.

I juli 1995 tog bosnienserbiska trupper kontroll över Srebrenica. Ratko Mladić hade utfärdat direktiv 7.1 vilket innebar att militära operationer skulle inledas kring Srebrenica, dit en stor mängd bosniska muslimer flytt från den bosnienserbiska arméns förföljelser. Ordern kom efter att den bosnienserbiska presidenten Radovan Karadžić utfärdat direktiv 7.

Direktiv 7 innebar att Srebrenica isolerades. Staden var ett skyddat område som bevakades av FN. Transporter av förnödenheter till staden stoppades. Beslutet var en del i förberedelserna till folkmord.

– Direktiv 7 var en avsiktsdeklaration. Det var en systematisk process att avlägsna områden från icke-serber, säger Christina Gamstorp, på Levande Historia.

FN styrkorna som fanns i Srebrenica avväpnades. De bosnienserberiska styrkorna tog även över en närliggande FN- bas, dit tusentals människor flytt.
Från FN-basen inledde bosnienserbiska styrkor en deportation av kvinnor och barn. De fördes bort i bussar till områden som kontrollerades av den bosniska armén. Män mellan 15-65 år skildes ut och avrättades. I Srebrenica mötte bosnienmuslimer samma öde. Under dagarna som följde avrättades 8000 människor. Det är den värsta massakern som begåtts efter andra världskriget.

FN har fått stark kritik för att de inte lyckades skydda flyktingarna som de lovat en fristad.

Ratko Mladić anklagas även för belägringen av Sarajevo mellan 1992 och 1996 då serbiska soldater från de omkringliggande bergstopparna sköt ner civila och militärer. Över 10 000 civila beräknas ha dödats under belägringen.

Serbiens president Slobodan Milosevic greps 2001, men dog innan han hann dömas. 2008 greps Radovan Karadžić.

Christina Gamstorp säger att rättegången är viktig, speciellt för de överlevande och för de som mist sina anhöriga.

– Ratko Mladić är symbolen för den militära delen av folkmordet i Srebrenica. Radovan Karadžić är symbolen för den politiska delen, nu har båda gripits, säger Gamstorp.

Byline headshot
Daniel Vergara
Ämnen i artikeln
Ratko MladićSrebrenica