Konspirationsteorier i tider av kris

Publicerad 2020-03-23 07:44

Långläsning.

Från digerdöden till coronaviruset. I alla tider har konspirationsteorier erbjudit svar på komplexa omvälvande händelser. Svar som i längden riskerar att undergräva förtroendet för samhällsbärande institutioner.

Förr i tiden talades det om farsoter. Sjukdomar som genom handelsvägar spreds snabbt och skördade otaliga offer. I mitten på 1300-talet härjade digerdöden i större delen av världen. Den dödliga lung- och böldpesten tros först ha spridits från Svarta havet till Europa, där den sedermera bredde ut sig över kontinenten.

En tredjedel av Europas befolkning dog i sviterna av pesten. Något som kom att slå hårt mot samhällsstrukturerna.

Varje sådan pandemi har efterföljts av en intensiv jakt på svar. Under medeltiden förstods eländet genom religion. Många var övertygade om att det var Guds vrede över människors synder som låg bakom pesten. Därför arrangerades så kallade botgörartåg, samlingar av människor som iklädda trasor högljutt klagandes gick längst vägarna.

Andra sökte syndabockar. Och i spåren av digerdöden beskylldes Europas judar för att ha legat bakom den ”stora döden”. Under tortyr tvingades judar bekänna att de hade förgiftat brunnar och andra källor och därmed spridit pesten. Tusentals brändes på bål.

Pandemier har sedan medeltiden och in i vår egen samtid följts av konspirationsteorier. HIV-viruset till exempel ansågs av flera vara ett amerikanskt biovapen som spreds av CIA. Andra menade att viruset skapats av läkemedelsföretag i syfte att utföra experiment på afrikaner. Bland de som spred denna populära teori fanns bland andra Sydafrikas tidigare president, Thabo Mbeki.

Och så här har det fortsatt. När vaccin mot svininfluensa togs fram för över ett decennium sedan, samlades skeptiker i olika Facebookgrupper för att varna. Konspirationsteorier om korrupta läkemedelsföretag som medvetet tillverkade skadliga vaccin spreds. I Sverige uppmanade den konspirationistiska sajten vaken.se allmänheten att inte vaccinera sig.

 

Konspirationismen - det vill säga när konspirationstänkandet gått så långt att det blir personer och gruppers hela tankevärld och ideologi - har i tider av kris förenat allehanda krafter. Oavsett om det handlat om den högerextrema, radikalislamistiska eller delar av den konservativa miljön, så har aktörerna kunnat samlas runt teorier om att särskilda händelser föranletts av en bakomliggande konspiration. En sammansvärjning som i det dolda agerar med ett dunkelt och illasinnat syfte.

Att konspirationsteorier sprids i tider av oro är på många sätt förståeligt. Ibland är verkligheten övermäktig, och paradoxalt nog lättare att förstå om komplexa och omfattande skeenden kan härledas till en enda syndabock, en enda ond grundkälla.

Även om vem som helst av oss kan tro på enskilda konspirationsteorier, så visar ändå forskningen att det finns ett samband mellan att tro på en och att tro på flera. Med andra ord: om man köpt teorin om att 9/11 var ett insiderjobb, är steget till att hänge sig åt ytterligare konspirationsteorier inte lika långt borta. Här fungerar konspirationismen som en bro, som binder samman människor med olika politiska och religiösa övertygelser. Individerna som hamnar i den konspirationsteoretiska miljön upplever enligt forskning ofta en känsla av maktlöshet inför verkligheten omkring dem. För dem som känner att de står utanför och inte kan påverka, kan konspirationismen göra en stor och hotfull värld begriplig.

Men visst, en sund skepticism är i grunden lika rimligt som välbehövligt. Vi måste, inte minst i dessa tider, vara källkritiska. Och alla vill oss inte väl eller att sanningen alltid ska komma fram. Det är viktigt att kritiskt testa det som politiker, vetenskapsmän och andra makthavare presenterar som odiskutabel sanning. Om inte den sunda skepticismen fanns hade vi kanske fortfarande levt i tron om att jorden är platt (även om det faktiskt finns konspirationsteoretiker som menar att så är fallet).

Men när du sökt dig in i den konspirationistiska miljö som ständigt utgår från uppfattningen om att allt som publiceras som officiella sanningar är lögner, för att någon grupp vill behålla sin hemliga makt, så är du en del av en rörelse som i längden kan utgöra ett hot mot demokratin och dess institutioner.

Mot bakgrund av teknikutvecklingen och ett informationsflöde där nyheter såväl som desinformation sprids snabbt och lättillgängligt har etablerade sanningar fått det svårare att få fäste. Väl underbyggd forskning tvingas i våra flöden samsas med ”alternativa fakta”. Och för många har detta nya landskap blivit svårt att navigera i. Svårigheten att värdera källor och inte veta vilken avsändare som är pålitligt eller inte, kan få förödande konsekvenser i tider av pandemi.

Som en konsekvens av detta konstaterade Världshälsoorganisationen, WHO, att Covid-19 inte bara bör betraktas som en pandemi - men också en ”infodemi”. Det vill säga att vi översköljs av ett överflöd av information som gör det svårt för oss att navigera i vad som är en trovärdig källa och inte. Därför har organisationen börjat samarbeta med Google och Facebook i syfte att försöka stoppa spridning av farlig desinformation.

 

Utbrottet av Covid-19 innehåller flertalet viktiga komponenter som kan utgöra grogrund för  konspirationsteorier att få fäste och växa. Det är ett nytt tidigare okänt virus och vår rädsla tenderar att aktiveras i mötet med det okända. Viruset sprids snabbt och vi saknar medicinska motmedel. Dessutom har medier berättat om hur Kinas statsapparat inledningsvis mörkade uppgifterna om virusets spridning.

Den 30 december 2019 skriver den 34-åriga läkaren Li Wenliang i en chattgrupp. Sju patienter med koppling till en lokal fisk- och skaldjursmarknad har diagnosticerats med en sars-liknande sjukdom och har försatts i karantän på sjukhuset där han jobbar, berättar han till sina studiekompisar från läkarlinjen. Han ville uppmana sina studiekompisar att använda skyddsutrustning för att hindra ytterligare smittspridning.

Fyra dagar senare får Li en kallelse om att bege sig till det lokala polishuset. Väl framme tvingas han skriva under ett formulär där han ”medger” att han kommit med ”falska kommentarer” som ”allvarligt skadat den sociala ordningen”. Han får även en varning: om han fortsätter sprida uppgifterna så riskerar han att ställas inför rätta.

Flera hälsoexperter utesluter inte att Kinas inledande mörkläggning kan ha orsakat en mer omfattande smittspridning. I februari dör Li i sviterna av viruset. Den visselblåsande läkaren blir en symbol för kampen mot en regim som inledningsvis var mer mån om att rädda sitt anseende än liv.

De anmärkningsvärda omständigheterna runt virusutbrottet blir till en katalysator för den konspirationsteoretiska miljön som ser Covid-19 som ett i raden av flera omvärldshändelser där dolda krafter agerar i bakgrunden. Från miljön görs allt för att ifrågasätta och undergräva förtroendet för det politiska styret, myndigheter och samhällsbärande institutioner.

Till skillnad från många andra länder är förtroendet för myndigheter i Sverige högt. I alla fall enligt den Sifo-undersökningen som släpptes förra året. Trots det flödar samtidigt konspirationsteorier och misstänksamhet mot myndigheter på sociala medier.

Extremhögern som inte varit sena på bollen befinner sig i gott sällskap. Sedan utbrottet har diverse vaccinmotståndare, konservativa amerikanska sajter, ryska Kreml-trogna medier, högerextrema och populistiska politiker, radikalislamister med flera frenetiskt spridit konspirationsteorier om hur viruset är ett resultat av en komplott. Oftast följer teorierna samma logik; en ond makt har regisserat det hela i syfte att uppnå ett politiskt mål.

I rysk tv har det hävdats att USA ligger bakom spridningen, i syfte att begränsa Kinas utveckling. I andra forum sprider personer rasistiska konspirationsteorier om östasiater som genom sin matkultur medvetet ska ha spridit viruset. Och förra veckan ägnade IS en hel sida åt coronaviruset i deras nyhetsbrev Al-Naba.

 

Till radikal islamistiska sympatisörer delas de allmänna råden om att tvätta händerna, inte besöka platser som drabbats samt undvika sjuka människor - men det sprids även föreställningar om att viruset är ett straff från Gud. På sociala medier sprider dessutom radikalislamister konspirationsteorier om hur viruset skapats av Kina i syfte att flytta fokus från att minst en miljon uigurer hålls internerade i fångläger. Och om det inte är Kina, så är det Bashar al-Assad som tillsammans med Israel skapat viruset i ett hemligt laboratorium. Att teorierna inte håller samman verkar få ta notis om. 

Konspirationismen tycks med andra ord frodas vid varje betydande omdanade händelse. Rädslan tenderar att få somliga av oss att söka förklaringar i dolda komplotter. Så var det på medeltiden och så är det än idag.

I tider av kris kan konspirationismen vara direkt förödande. När förtroendet för myndigheter undergrävs gör det att vi förlorar vår gemensamma referensram. En referensram som vid virusutbrott kan vara livsavgörande.

I tider av kris behöver vi, kanske mer än någonsin, stå upp för sanningen.


Vill du läsa fler texter som den här? Stöd vårt arbete genom att swisha valfritt belopp till 123 2710 259. Tillsammans utmanar vi rasismen!

Ämnen

Coronakrisen

Hur reagerar extremhögern på coronakrisen? Är pandemin ett hot mot demokratin? Läs alla våra artiklar om coronakrisen här.