Ny högerextrem grupp infiltrerad – ledarna från Sverige

I november förra året dök en ny högerextrem gruppering upp på Instagram och på den krypterade kommunikationsplattformen Telegram. Vid första anblick var innehållet snarlikt de grupper som Expo och vår brittiska systerorganisation HOPE not hate bevakar men vid närmare granskning framkom det att gruppen, som kallar sig National Partisan Movement (NPM), uttryckligen organiserade och rekryterade medlemmar i tonåren. Dessutom visade sig Sverige vara den internationella gruppens starkaste fäste näst efter USA.

I ett av de tidiga inläggen på Instagram klargör gruppen sitt syfte:

”Vi är en grupp som specialiserar oss på vit identitet för framtiden, av framtiden. Vi styrs inte av gamla gubbar som inte har ditt eget bästa för ögonen så om det är det du är ute efter – gå inte med i den här gruppen. Den är för medlemmar ur GenZ”.

GenZ står för generation Z, det vill säga personer födda mellan sent 1990-tal och tidigt 2010-tal. För gruppen, med säte i USA, är ett centralt budskap att de vänder sig bort från äldre generationer av fascistiska ledare och istället satsar på unga. ”För framtiden av framtiden” som de själva uttrycker det. Majoriteten av gruppens medlemmar är mellan 14 och 19 år, de flesta i 16-årsåldern. Gruppens yngsta medlem är bara 12 år.

Det gör inte gruppen unik - för ett knappt år sedan väckte avslöjandet om att den internationella nazistorganisationen Feuerkrieg Divisions anonyma ledare var en 13-åring från Estland starka reaktioner. National Partisan Movement är snarare att betrakta som det senaste exemplet på våldsglorifierande högerextrema internationella nätverk som leds av unga och organiserar sig både via nätet och i fysisk form. 

Sedan gruppen upptäcktes har HOPE not hate granskat den genom digital närvaro i alla deras kanaler. HOPE not hate har tagit del av lokalt organiserade och allmänna chattforum kopplade till gruppen, Snapchat-grupper och röstmeddelanden som skickats mellan medlemmar och gruppens ledare. Infiltrationen har gett oss en bättre inblick i hur den här sortens ungdomsorganiserande grupper som dykt upp de senaste åren kan fungera.

Två av tre ledare svenskar

NPM leds av en 15-årig pojke i USA men majoriteten av de 70 medlemmarna finns i Europa. Ett femtontal bor i Sverige. De två som leder gruppen vid sidan av 15-åringen i USA är svenskar.

De två svenska ledarna är i 18-årsåldern. Båda nazister som trots sin unga ålder redan rört sig i högerextrema kretsar, den ena under flera år.

Den äldsta av de två svenska ledarna är en 18-åring från Gävleborg med bakgrund i Nordiska motståndsrörelsen. Där blev han aktiv redan som 16-åring. Han har 2019 och 2020 deltagit i flygbladsutdelningar, interna aktiviteter och i förstamajdemonstrationen i Ludvika.

Den andra är en sjuttonåring från Småland. Under hösten 2020, några månader före han blev aktiv i NPM, drev sjuttonåringen ett instagramkonto tillsammans med en grupp unga ekofascistiskt orienterade högerextremister. De olika kontoinnehavarna profilerade sig på olika sätt ideologiskt. Sjuttonåringen beskrev sig som kristen och nationalsocialist.

Gruppen består inte uteslutande av så unga personer. Ett mindre antal medlemmar är i 25–30-årsåldern. Bland annat har den ökända 28-årige amerikanska fascisten Colton Williams, med bakgrund i nazistiska Traditionalist Workers Party, en ”rådgivande” roll i NPM. Han är aktiv och diskuterar ideologi och tipsar gruppens yngre medlemmar om fascistisk litteratur som Mussolinis Fascismens doktrin och Hitlers Mein Kampf.

Kommunikationen sker på flera plattformar

Instagram används i första hand för att locka till sig nya unga medlemmar medan krypterade kommunikationskanaler som Telegram i huvudsak används för kommunikationen inom gruppen. Aktiviteten är hög och i Telegram-gruppen skickas hundratals meddelanden varje dag under dygnets alla timmar. NPM:s internationella närvaro gör att de har medlemmar i nio olika tidzoner, från USA till Östeuropa. Även Snapchat, en app där meddelanden försvinner direkt efter att de är lästa, används av gruppen. Den svenska delen av organisationen kommunicerar primärt på Snapchat internt.

Grundreglerna som presenteras för nya medlemmar är att inte dela personlig information som gör att du går att identifiera och inte dela sådant innehåll som riskerar att dra åt sig underrättelsetjänsters intresse, så kallad ”fed posting”. Gruppens ledare har uttryckligen sagt att de inte vill att gruppen ska bli lika explicit våldsamma som terrorstämplade nazistiska nätverket Atomwaffen Division, som målas ut som ett dåligt exempel.

”Jag vet inte hur ni känner men jag och XX (den svenska ledarens namn, reds. anm) vill inte få 10 år i fängelse”, skriver den ena av de svenska ledarna i gruppen som svar på en medlems önskan om att gruppen skulle bli mer aggressiv i sin framtoning.

Trots det, och trots medlemmarnas unga ålder, så hjälps gruppmedlemmarna åt att marinera varandra i ett konstant flöde av hat och rasism. Inom gruppen delas regelbundet grov antisemitisk propaganda, förintelseförnekande och hyllningar och glorifieringar av massmord.

”Utrotandet av alla icke-vita raser är nödvändig, Heil Hitler! Heil Breivik! Heil Brenton Tarrant!”, skrev en medlem till de andra i gruppen den 4 mars 2021.

I privata gruppchattar riktas hat mot svarta, judar, muslimer, transpersoner och homosexuella i lika extrema ordalag. Ett av de första filmklippen som delades i Telegram-kanalen visade hur en grupp maskerade personer satte eld på och stampade på en pride-flagga.

Trots reglerna om att inte dela olagligt innehåll visar den interna kommunikationen på gruppens öppet hatiska och våldsglorifierande retorik.

Olika metoder för aktivism

Nationalist Partisan Movement bildades under coronapandemin vilket, tillsammans med gruppens internationella medlemsbas, har gjort att de flesta aktiviteter sker på nätet.

En strategi som gruppen använt sig av är så kallad zoom bombing, det vill säga att oinbjudna gästa digitala mötesrum och där dela hatisk och rasistisk propaganda i de digitala mötesrummens chatt. Det har framförallt varit i skolors digitala mötesrum som gruppen tagit sig in. Det finns inga exempel på där detta har skett i Sverige men svenska medlemmar har deltagit i zoom bombningar mot klassrum utomlands.

I Sverige har gruppen visat sin närvaro på annat sätt – genom klotter och klistermärken i offentliga miljöer. Det har även skett i USA och Storbritannien.

Risk för våld

Genom att vara närvarande på Instagram och Snapchat kan gruppen locka till sig unga som söker gemenskaper och likasinnade och radikaliseringen kan gå snabbt. När de väl sökt sig till gruppen matas de av gruppens äldre och mer erfarna medlemmar med propaganda och ideologisk skolning.

Internt märks det tydligt hur unga många av medlemmarna faktiskt är. Propaganda blandas med frågor om erfarenheter av flickvänner. En konversation om judarnas påstådda makt över medier avbryts för att en medlems föräldrar ber honom att komma och äta middag.

Samtidigt är gruppens retorik och estetik både våldsam och hotfull. Jargongen mellan medlemmarna handlar om att agera och aktivt bidra till kampen.

Därför finns det en risk att bristen på erfarenhet kan kompenseras av en vilja att visa sig handlingskraftig och hängiven. Det kan göra att enskilda medlemmar känner ett behov av att bevisa sig inför gruppen eller inför den högerextrema rörelsen i stort.

Jonathan Leman

Patrik Hermansson