Min låt handlar om en underbar, stor och intensiv känsla som förenar människor. Det är kärlek.”

Så sa den italienska DJ:n Gigi D’Agostino till Der Spiegel i maj 2024.

Det, fortsatte han, är den enda betydelsen min låt har.

Hans över 20 år gamla pophit ”L’amour Toujours” hade gjort comeback, men med ny refräng. På flera platser i Tyskland sjöng folk ”Deutschland den Deutschen” och ”Ausländer raus” (”Tyskland åt tyskarna” och ”Utlänningar ut”). Kort därpå skanderade riksdagsledamoten David Lång samma slagord på SD:s EU-valvaka, vilket fångades på band av Expressen.

Expo #3 2025, jubileumsnummer 30 år av antirasistisk journalistik
Foto: Expo

Artikeln är hämtad ur tidskriften Expo #3-2025

Hösten 1995 kom första numret av Expo ut. Tidningen startades av en grupp engagerade unga journalister i en tid där det rasistiska våldet präglade gatumiljön och samhället, men också i en tid där det fanns en bred uppslutning och konsensus kring att rasism och rasistiskt våld var något att aktivt motverka. Till exempel gick i princip samtliga partiledare i riksdagen 1992 i spetsen under ett fackeltåg mot rasism. På omslaget syns Stieg Larsson fota VAM i Göteborg 1995 och i det här numret tittar vi både bakåt och framåt. ...

👀 Läs mer om numret här.

🗞 Prenumerera på tidskriften här.

Under året som gått sedan ”L’amour Toujours”-sommaren har ytterhögern byggt upp en hel musikgenre kring den här sortens låtar.

Genren kallas ”Save Europe” eller ”Aryan Classics”, och bygger på remixade eurodance-låtar som handlar om kärlek, dans och glädje. Låtar du sjungit till i bilen och dansat till på klubben. Låtarna du kan utantill, fastän de är tjugo år gamla.

Nu används de helt plötsligt av extremhögern.

Hur blev det så?

Tiktok-experten Abbie Richards menar att Save Europe-genren fungerar som tredimensionella memes, där ljud, bild och text samverkar för att skapa en nostalgisk känsla av ett samhälle som är påväg att gå förlorat. Bilderna är skärmdumpar från Save Europe-videor.

Det är en ideologisk appropriering av nightcore, en musikgenre från 00-talet som går ut på att snabba upp existerande låtar; gamla hits som Basshunters ”Boten Anna” och Paradisios ”Bailando”, men även obskyra hardstyle-låtar och modern hyperpop. Genom att remixa de olika låtarna skapas ett enhetligt sound där melodin är ljus, basen hård och överdrivet framhävd, rösten pipig och smurfig. Resultatet blir tonårsener­giskt, hyperaktivt och okontrollerat.

De börjar med musiken, blir indragna i kulturen, och sen kommer politiken

Abbie Richards är tiktok­are och researcher inom missinformation. Hon har sett hur Save Europe och Aryan Classics växt under flera år som ett ”gigantiskt nynazistiskt trollprojekt” där videoklipp skapas och sprids av en myriad konton på sociala medier. Nu, menar hon, genomsyrar den all engelskspråkig högerextremism på sociala medier.

– Det är en stor trend, så stor att dess spridning inte går att mäta. Videoklipp får regelbundet över en miljon visningar, säger Richards.

– Man har lyckats sprida avhumaniserande budskap till en hel generation ungdomar på sociala medier, instämmer Tina Askanius, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö universitet.

I april i år användes musikgenren i en viral Tiktok-video av Österrikes högerextrema Frihetsparti (FPÖ), men trenden är påtaglig även på andra plattformar.

På Spotify finns det fler än 90 Save Europe- och Aryan Classics-spellistor, där en av de största listorna har sparats av över 38 000 användare. På Youtube har kontot Aryan Classics över 27 000 prenumeranter, och flera av dess remixar har omkring en miljon visningar.

Sam de Boise är forskare i musikvetenskap och driver från och med i år forskningsprojektet ”Musik och yttersta högerextremism i den digitala världen” (MuREX) vid Örebro universitet. Enligt honom är det vanligt att likställa högerextrem musik med 1980-talets arga, hårda vit makt-punk. Men i själva verket har det låtit olika genom historien. I Nazityskland lyftes kompositörer som Bach och Wagner fram som exempel på ”arisk” musik, och under 1960-talet var den KKK-kopplade musiken ”hate country” populär i USA:s sydstater.

– Det är lätt att tänka att vit makt-musik passar ytterhögern för att musiken låter ”aggressiv” och deras politik är aggressiv, men det är ett missförstånd. Det är inte bara aggression som lockar människor till dessa rörelser, säger Sam de Boise.

Tanken är att väcka nostalgi till det tidiga 2000-talets Europa, en era som enligt det här narrativet har förstörts av invandring

Nostalgi har länge varit ett centralt tema inom ytterhögerns musik, påpekar han. Ultima Thules nationalromantiska vikingarock är ett exempel. Ett mindre känt är ”fashwave”, alltså fascistisk synth­wave eller vapourwave, som uppstod under 2010-talet och som hämtar inspiration från 1980-talets ljudbild.

att extremhögern anammat en musikgenre från 00-talet är därför inte konstigt, menar Nathan Doctors, som analyserar extremhögerns digitala fotspår vid tankesmedjan Institute for Strategic Dialogue (ISD).

– Tanken är att väcka nostalgi till det tidiga 2000-talets Europa, en era som enligt det här narrativet har förstörts av invandring, säger han.

Bildkollagen som, i snabba klipp, illustrerar musiken saknar ofta explicit politisk symbolik. Istället ska bildreferenserna väcka en mer nostalgisk nationskänsla eller känsla av kulturell samhörighet.

De ljudeffekter som används i Save Europe-musik användes även i flera andra musikgenrer under 00-talet. Inom hiphopen experimenterade producenter som Jay-Z och Akon med soul-samplingar, ett stilgrepp som kallades ”chipmunk soul”. Parallellt kom framväxten av nya dansgenrer såsom hardstyle och trance, som präglades av ett snabbt tempo och aggressiv bas. Den samtida barnmusiken dominerades av ”Smurfhits” och ”Alvin och gänget”, pipiga covers av kända hits framförda av blå smurfar eller antropomorfa jordekorrar.

Genom att flirta med en ljudbild som många har en känslomässig koppling till kan nya personer dras in i kulturen, menar Sam de Boise.

– Fler är intresserade av musik än av politik, eftersom musik påverkar våra känslor. De börjar med musiken, blir indragna i kulturen, och sen kommer politiken.

Remixade hits

Låtarna som remixats till oigenkännlighet:

  • Gigi D’Agostino — L’Amour Toujours (1999)
  • Paradisio — Bailando (1997)
  • Alice Deejay — Better off Alone (1999)
  • Caramell — Caramelldansen (2001)
  • Basshunter — All I Ever Wanted (2008)
  • Schnuffel — Häschenparty (2008)
  • Roy Bee — Kiss Me Again (2009)
  • David Guetta — Work Hard (feat. Ne-Yo & Akon) (2011)
  • Zedd — Clarity (2012)
  • ItaloBrothers — My Life Is a Party (2012)

Nightcore är i dag mainstream tack vare Tiktok, där uppspeedade låtar ofta får större genomslag än originalversionerna. Eftersom Tiktok ursprungligen var en plattform för dansvideos får ljud mycket större spridning än bildmaterial och användare deltar i trender genom att använda virala låtar i sina egna videoklipp.

Enligt Nathan Doctors arbetar extremhögern aktivt för att maximera sin synlighet på Tiktok och en central del av strategin är att utnyttja plattformens ljudfunktion.

– Låtarna fungerar som interna referenser och genom att appropriera rolig musik ökar möjligheterna till spridning och genomslag i mainstream­kanaler, säger han.

Ett Save Europe-ljudspår har använts i över 22 000 Tiktok-videos, däribland klipp från tatueringssalonger och pro-europeiska demonstrationer. Många användare tycks inte ha förstått den ideologiska kopplingen.

– Att använda låtar som inte ursprungligen har någon rasistisk innebörd hör ihop med den alternativa högerns trollningskultur. Det låter inte aggressivt såsom nazipunk, och därför tolkar inte den bredare publiken det som något farligt. Det blir ett skämt som sprids vidare eftersom de retas med ”woke-människor”, säger Sam de Boise.

På plattformar som Tiktok och Instagram fungerar musikgenren Save Europe som bakgrundsmusik till en viss typ av högerextrema videomontage.

– De är som tredimensionella memes, där ljud, bild och text samverkar för att skapa intrycket, säger Tiktok-experten Abbie Richards.

Nationalromantik, historiska hjältefigurer, storslagen natur och kulturella referenser blandas till synes utan inbördes ordning.

Montagen är diffusa och består av sekundkorta, till synes osammanhängande klipp; vita män som dricker mjölk, nostalgiskt bildmaterial från 1950-talet, snötäckta alplandskap, romerska skulpturer och idylliska gröna ängar. Men även flygande tefat, pyramider, laserstrålar och energidrycken Monster. I en svensk video med över 320 000 visningar syns gamla fotbollsmatcher, norrsken och en blond kvinna som blickar ut över en fors. I kommentarsfältet står det ”rädda Sverige” och ”Sverige åt svenskarna”.

De är som tredimensionella memes, där ljud, bild och text samverkar för att skapa intrycket

Medieforskaren Tina Askanius menar att videoklippen syftar till att kommunicera tillhörighet och skapa en bild av ett Europa som måste räddas.

– Det är ett visuellt språk som är svårtolkat och udda för utomstående. En slags multimodal remix av ljud, bild, text, symboler och ideologi. Det finns inget entydigt budskap, utan det är ett hopplock, säger hon.

Vissa av symbolerna är etablerade hundvisslingar, alltså subtila koder som används på nätet för att uttrycka rasistiska idéer och samtidigt undgå moderering. Mjölk har sedan flera år tillbaka använts som en symbol för vit överlägsenhet, med hänvisning till att västerländska folkgrupper anses tåla laktos bättre och romerska statyer är ett vanligt inslag i estetiken hos den nyfascistiska identitära rörelsen.

Desinformation eller missinformation?

desinformation syftar på osanna eller vilse-ledande uppgifter som medvetet sprids för att påverka människors attityder, ställnings-taganden och agerande i en viss riktning.

missinformation används om falsk information som inte nödvändigtvis har skapats för att orsaka skada utan snarare beror på okunskap eller missförstånd som sprids vidare utan avsändarens vetskap om att informationen är falsk och ofta utan ett medvetet skadligt syfte.

Askanius påpekar att videomontagen blandar nostalgiska videoklipp, futuristiska inslag och mystiska eller konspirationsteoretiska referenser såsom ”Agartha”, ett underjordiskt kungarike som på sociala medier målas upp som ett ariskt paradis.

– Hitlers propaganda om arisk överlägsenhet legitimerades genom berättelser om förtida civili­sationer, förlorade teknologier och esoteriska historier. Samma grepp återanvänds nu digitalt, säger Askanius.

Det faktum att bildspråket och symbolerna är kodade kan vara särskilt tilltalande för unga på sociala medier, menar hon.

– Det känns som att vara med i en hemlig klubb. Att kunna dechiffrera innehållet ger en känsla av samhörighet, samtidigt som det uttrycker distans mot det etablerade politiska samhället och vuxenvärlden.

Abbie Richards beskriver videoklippen som ”en röra av internjargong och nonsens”, men framför allt är det en ”vibe”.

– Det är designat för att förmedla en viss känsla. Den gör det till kraftfull propaganda, trots att den inte är ideologiskt explicit. Du behöver ju inte ens forma några åsikter, du bara vibear med det.

Extremhögerns kryptiska, symbolladdade meme-språk är medvetet utformat för att fångas upp av algoritmerna för spridning och samtidigt undvika moderering. Det gör det svårt för plattformarna att agera. En ISD-granskning från 2024 visar att Tiktok-användare som visar intresse för högerextrema videos snabbt blir rekommenderade liknande innehåll. När ISD rapporterade 50 konton hittade Tiktok först inga regelbrott och lät dem vara kvar på plattformen. En månad senare hade hälften tagits ner.

– Tiktok tar många steg för att begränsa problemet men behöver göra mer. Samtidigt handlar problemet nog mindre om att Tiktok gör ett dåligt jobb, och mer om att videoinnehåll är svårare att moderera än text, säger Nathan Doctors, som lyfter fram att nyckelordssökningar och liknande verktyg är svåra att implementera på ordlöst innehåll.

Men Abbie Richards är mer kritisk.

– Med tanke på hur enkelt det är för mig att hitta det här är jag övertygad om att plattformarna också skulle kunna göra det, bara de investerade i moderering. Men det är inte särskilt lönsamt, säger hon.

Tina Askanius påpekar att det tidigare funnits samarbete mellan plattformar, forskare och civilsamhället för att ändra algoritmerna och utveckla system som motverkar extremistiska ”kaninhål”.

”Det är designat för att förmedla en viss känsla. Den gör det till kraftfull propaganda, trots att den inte är ideologiskt explicit”, säger Abbie Richards och påpekar att innehållet oftast ungår moderering på plattformarna.

– Nu ser vi dock att amerikanska techbolag alltmer struntar i det och istället följer en politisk agenda som är svårförenlig med demokratiska ideal.

Abbie Richards menar att problemet ligger i plattformarnas utformning.

– Hatfullt innehåll kommer alltid spridas på plattformar vars lönsamhet bygger på engagemang, eftersom det genererar känslor, klick och visningar.

I ett mejl till expo skriver Tiktoks talesperson att plattformens communityregler inte tillåter hat­retorik, hatiskt beteende eller spridning av hatiska ideologier. Enligt Tiktoks egen transparensrapport från juni 2025 har bolaget, enligt dem själva, proaktivt raderat 99 procent av allt innehåll som bröt mot plattformens regler under första kvartalet 2025 — innan det rapporterats av användare.

Siffrorna från rapporten går inte att verifiera, men hashtaggarna Save Europe och Aryan Classics tycks vara blockerade på Tiktok. Andra kodord dyker dock snabbt upp i deras ställe. Abbie Richards hittar nya hundvisslingar varje vecka. Det framstår som en oändlig katt och råtta-lek, där varje upptäckt riskerar att bli irrelevant inom loppet av månader. Ändå fortsätter hon.

– Att fånga upp nynazisternas hundvisslingar räcker inte för att stoppa dem, men vi måste hålla koll på hur de når människor. För det gör de.