”Sex personer ses sätta upp klistermärken med hatbrottsmotiv på Judiska museet i Gamla stan. Personerna har bombarjackor, jeans och flera har kängor och rakade huvuden. Klistermärkena de sätter upp är av en karaktär som syftar till att kränka den judiska gruppen och tron. Personerna lämnar platsen efter att de satt upp klistermärkena och hittas av polis på en krog.”
Formuleringarna är hämtade ur en polisanmälan från den 31 oktober 2024. Ändå låter de som ett eko från en annan tid.
”We’re dreaming of a white X-mas!!! God jul och kort klippt hår”, står det på ett av klistermärkena. ”Vit invasion av Kungsan! 30 november Kungsträdgården” står det på det andra. Båda bär namnet Sthlm Skins och en symbol bestående av odalruna och Tors hammare.
En övervakningskamera vid Judiska museet fångade den kvällen en pågående skadegörelse på bild. Sex personer deltog. När polis kom till platsen var de borta. Kort därefter hittades fem män och en kvinna på en närliggande krog. De kroppsvisiterades. Klistermärken beslagtogs. De fotades.
På bilderna syns rakade huvuden, bombarjackor, kängor med vita skosnören, uppvikta jeans, Blood & Honour-tröjor och hängslen. Attribut som under 1980- och 1990-talet blev närmast ikoniska för den svenska skinnskallemiljön.
Ett drygt år senare, i januari 2026, åtalades de fem männen för skadegörelse med hatbrottsmotiv. Rättegången är planerad till mitten av april.
För den som minns 1990-talet är associationerna omedelbara.
Stök, våld, fylla, grabbighet och rasism. Den svenska skinnskallemiljön växte fram på 1980-talet med inspiration från Storbritannien. Den kom snabbt att vävas samman med vit makt-musiken och med den tidens naziströrelse.
Runt musiken uppstod fanzines, skivbolag och konserter. Sammankomsterna var ofta stökiga. En person som senare lämnade livsstilen beskrev det som att ”alkohol är och förblir den viktigaste gemensamma nämnaren”. Samtidigt skedde en politisering.
Antalet skinnskallar ökade och deras närvaro gjorde gatubilden mer våldsam. 1988 erbjöds skinnskallarna en lokal vid Fryshuset, finansierad av Stockholms socialförvaltning, i ett försök att få bort dem från stadens gator.
Lokalen fick namnet Höder Dart. De som drev den kallade sig Sthlm Skins. Symbolen bestod av en odalruna och Tors hammare.
Tre och ett halvt decennium senare dyker samma namn och symbol upp på klistermärken riktade mot Judiska museet.
Höder Dart fick som mest uppmärksamhet 1992 när kung Carl XVI Gustaf besökte lokalen. På bilder som spreds syntes han kasta dart tillsammans med skinnskallar – i samma rum som en fana från det nazistiska terrornätverket Vitt ariskt motstånd, VAM. Det hade varnats för att delar av skinnskallarna i lokalen var aktiva i gruppen.
Kritiken växte successivt och vid årsskiftet 1995–1996 stängdes lokalen.
I slutet av 1990-talet tappade skinnskallekulturen i attraktionskraft även om det under period till exempel fans en aktiv krets kring svenska Blood and Honour. Men länge var de ett ovanligt inslag vid nazistiska och andra högerextrema evenemang. Tills de rakade huvudena för några år sedan åter började synas.
En ny generation yngre skinnskallar dök 2019 upp i Västsverige och senare i Stockholmsområdet. De kallade sig NS Skinheads, vilket senare byttes till Svea Skins. De var tydligt inspirerade av tidigare generationer skinnskallar – även när det kom till beteende.
Redan efter ett par år dömdes några av dem för olika våldsbrott och hets mot folkgrupp, bland annat efter att offentligt ha skrikit sieg heil och gjort Hitlerhälsningar efter att ha hängt med vänner och druckit öl på Helikopterplattan – en plats i Gamla stans tunnelbanestation som tidigare generationer skinnskallar hade som samlingspunkt.
Efter 2022 har gruppen inte gjort något större avtryck, vilket kan förklaras av att personer inom den dömts till fängelse.
30 november och inte minst de demonstrationer Sverigedemokraterna anordnade på 1990-talet präglades av skinnskallarnas närvaro. Därför är det inte förvånande att dagens nostalgiker också vill synas i de sammanhangen.
2021 lade personer från Svea Skins ut bilder på sociala medier där de ses posera med en svensk flagga framför Karl XII-statyn i Kungsträdgården. Sedan dess har små grupperingar av skinnskallar årligen setts vid manifestationerna, med AFS eller Aktivklubb Sverige.
Med tanke på klistermärket som sattes upp vid Judiska museet – ”Vit invasion av Kungsan! 30 november Kungsträdgården” – är det inte heller förvånande att delar av den grupp som nu står åtalad deltagit.
Även när Nordiska motståndsrörelsen i december 2025 väckte liv i den så kallade Salemmarschen är personer ur Sthlm Skins på framträdande plats – bärandes den banderoll som frontar demonstrationståget.
Att skinnskallarna rör sig fritt mellan olika högerextrema och nazistiska grupper är även det en kvarleva från 1980- och 1990-talets förebilder. Sthlm Skins är inte en organisation i egentlig mening. I förhör efter skadegörelsen vid Judiska museet svarar en av de gripna om Sthlm Skins att det ”är inget officiellt, det är bara ett namn” och tillägger ”bara en grupp bestående av vänner”.
Frågan är om skinnskallerörelsen är tillbaka? Tidigare generationer hade ett dåligt rykte även inom den högerextrema miljön och sågs ofta som stökiga fylleskallar. Det är en bild som går på tvärs med den bild som till exempel aktivklubbarna vill visa upp.
Samtidigt sprids konton på kanaler som TikTok där personer stolt visar upp sina skinnskalleattribut och sprider dokumentära klipp från tidigare generationer. Och på olika platser på nätet säljs musik, kläder och annat som kan knytas till rörelsens historia.
Skinnskallekulturen var aldrig bara en subkultur. Den var en del av en våldsam och nazistkopplad miljö som satte spår i människors liv och i det offentliga rummet. När samma symboler nu syns igen, riktade mot Judiska museet, handlar det inte om nostalgi. Det handlar om att återuppväcka ett arv som många trodde hörde till historien.
Uppdatering 260429: Samtliga fem åtalade döms mot sitt nekande av tingsrätten för skadegörelse.
