Expo guidar: Bilderberg och konspirationsteorin
I veckan möts den mytomspunna Bilderberggruppen i Stockholm. Runt den och andra sällskap där personer med makt möts florerar mänger av konspirationsteorier. Medieforskaren Andreas Önnerfors guidar till hur vi kan förstå näringslivsaktörers roll i konspirationstänkandet.
Uppdaterad: 2025-09-30, 17:35
Publicerad: 2025-06-10, 06:45
Lästid: 4 minuter
I veckan ska den internationella och mytomspunna Bilderberggruppen hålla sitt årliga möte i Stockholm. Runt 150 politiska ledare, näringslivsfolk och andra makthavare förväntas delta på konferenserna. Hemlighetsmakeriet kring det återkommande arrangemanget, med dess begränsade insyn om vilka som deltar och vad som sägs, har lett till ryktesspridning och ger näring åt konspirationsteorier.
I den konspirationistiska mytbildningen betraktas sammanhang där näringsliv, politiker och sociala krafter möts som koordinerade plattformar med dolda och onda syften. Idéer som under coronapandemin fick ny kraft och utbredning. Grupper som återkommande nämns i sådana sammanhang är till exempel FN, World Economic Forum, G20-gruppen och Frimurarna, men även finanseliter som Rothschild, Bill Gates och George Soros.
Konspirationsidéerna och demokratihotet
Konspirationsidéer riskerar att undergräva tilliten till demokratin och radikalisera anhängarna.
En som tittat närmare på hur konspirationstroendes idévärld förhåller sig till företag, näringsliv och dess institutioner är Andreas Önnerfors, medieforskare vid Linnéuniversitetet. Expo bad honom reda ut begreppen.
Hur uppstår de här teorierna?
– De uppstår utifrån att det faktiskt finns mycket makt och beslutsfattande samlad i vissa av de här organisationerna. Och många utgår från att stor makt också innebär att en betydande del av verksamheten sker bakom kulisserna, i det dolda, säger han.
Varför får de här idéerna sådant fäste?
– De får fäste för att det bekräftar en bild av hur världen hänger ihop, där man upplever sig vara maktlös och underprivilegierad i förhållande till rika och mäktiga aktörer. De blir helt enkelt till en slags allmänna, nästan mytiska berättelser, om hur världen egentligen fungerar.
Vad säger det om vår samtid att de här idéerna har så stor spridning?
– Det hänger ihop med att världsekonomin och politiken, så som den ser ut i dag, är så pass komplex. Det krävs mycket kunskap för att kunna orientera sig i den här världens komplexa makt- och ekonomiska strukturer.
Splittrade familjer i spåren av Q
Allt fler delar erfarenheten att ha förlorat en närstående till konspirationstänkande. Expo har pratat med några som drabbats.
– Desto mindre folk förstår strukturerna, och om makthavarna samtidigt inte bryr sig om att förklara och berätta, desto större är grogrunden för att falsk information om till exempel en aktör får spridning istället för en korrekt.
Vad skulle du säga utmärker en konspirationstroende persons världsbild?
– På en nivå vill vi människor veta vad som är sant och falskt. På en annan nivå så vill vi landa i moraliska förklaringar på vad som är rätt och fel. Och på en tredje nivå så söker vi bekräftelse kring vad som är gott och ont. En konspirationstroende har svårt att hålla isär dessa, istället blandar de hop gränserna mellan dem. De tar kognitiva genvägar och hemfaller gärna åt en svartvit världsbild och katastroftänkande.
Konspirationsteorier i tider av kris
Från digerdöden till coronaviruset.
Hur kan då näringslivsrelaterade konspirationsteorier bemötas?
– Ska vi förklara för konspirationstroende att Bilderberggruppen bara är en internationell lobbyorganisation? Ge dem sakinformation kring det och hoppas att de konspiratoriska tankarna skingras? Eller handlar det inte i själva verket om att vi måste ta deras rädslor och farhågor på allvar och utgå från en mer psykologisk förhållningssätt? Jag menar det senare, som för vilken annan konspirationsteori som helst, man måste försöka förstå varför människor egentligen hemfaller åt den.
– Å andra sidan är det samtidigt viktigt att sådana här organisationer, som koncentrerar mycket makt och inflytande, är transparenta och berättar hur de organiserar sig och vilka mål de har. On inte, så riskerar bilden av mäktiga män som möts i hemliga rum att befästas.
Vad riskerar konspirationstroendet att leda till?
– Det finns en radikaliseringspotential bland konspirationstroende, som i värsta fall kan leda till våldsbejakande extremism.
Fördjupad läsning …
Vill du veta mer? Läs Andreas Önnerfors artikel Den globala statskuppen – konspirationsteorier om näringslivet som dystopisk makt på Organisation och Samhälle.


