Expo guidar: Så har NMR påverkats av USA:s terrorklassning

USA:s terrorklassning av Nordiska motståndsrörelsen (NMR) sommaren 2024 markerade ett historiskt skifte. Det var första gången som en europeisk vit makt-organisation klassats som terrorgrupp av USA. Den så kallade SDGT-klassningen (Specially Designated Global Terrorists) var riktad mot NMR som organisation, men även tre av dess ledande företrädare.

SDGT syftar till att försvåra verksamhet genom finansiella sanktioner och gör det olagligt för amerikanska medborgare, företag eller finansiella institutioner att ha någon form av ekonomisk relation med den listade individen eller organisationen. Det gäller också icke-amerikanska aktörer som på något sätt använder amerikanska finansiella system. Men även om listningen är amerikansk får den ofta globalt genomslag eftersom det internationella banksystemet är starkt kopplat till amerikanska aktörer och till dollarn. Banker och företag i andra länder undviker ofta samröre med SDGT-klassade aktörer för att inte riskera sanktioner själva - så även svenska.

I rapportserien Expo Insikt analyseras hur den här utvecklingen påverkat NMR:s ekonomi, strategi och mobiliseringsförmåga. Nedan listas fem exempel och slutsatser ur rapporten I sanktionernas skugga som visar på följderna av den amerikanska terrorklassningen.

1. Har NMR tagit ekonomisk skada?

Sanktionerna har allvarligt skadat NMR:s ekonomi och lett till praktiska och administrativa problem. De ledande företrädarna har förlorat tillgång till bankkonton och Bank-ID. Två av de tre personer som terrorklassadess har också blivit av med sina jobb. Terrorklassningen ledde också till att NMR fick problem med IT-tjänster och hemsidor. Två sociala medier-bolag har raderat NMR:s innehåll. Organisationen och dess propagandaorgan Nordfront har också förlorat möjligheten att samla in pengar via tjänster som Swish och Revolut.

Läs även

”Bruna pengar” – rörelsen som omsätter miljoner

Så mycket omsätter den rasideologiska miljön.

2. Maskering och hemlighetsmakeri

Sanktionerna har lett till att NMR blivit mer diskreta när det gäller vem som företräder och är aktiv i organisationen. Den mer hemlighetsfulla framtoningen är tydligast i NMR:s kommunikation i sociala medier och på organisationens hemsida. I bilder från NMR:s aktiviteter är numera de flesta deltagare maskade, så att deras ansikten inte går att känna igen. Även när rörelsens aktivister deltar i manifestationer i offentliga miljöer väljer de att i högre grad än tidigare dölja sina ansikten.

3. Har NMR fått svårare att mobilisera?

NMR har förlorat i mobiliseringsförmåga sedan terrorklassningen. Organisationen har förvisso efter många års misslyckade försök börjat locka nya yngre medlemmar. Man har också lyckats upprätthålla sin förmåga att få aktivister att samlas till demonstrationer och manifestationer. Men när det kommer till NMR:s aktivitetsnivå verkar terrorklassningen ha förstärkt organisationens negativa trend. Från och med juni 2024 till och med maj 2025 – alltså snart ett år – har NMR bara mäktat med 646 aktiviteter. Det är en markant nedgång i aktivitetsnivå jämfört med tidigare år.

4. Lyckas NMR locka unga?

NMR lyckas fånga upp minderåriga högerextremister som tycks engageras särskilt av den hypervåldsamma estetik och media som idag präglar vit makt-miljöerna på nätet. I det sammanhanget behöver inte terrorklassningen vara avskräckande. Snarare tvärtom. Paradoxalt nog har också NMR:s mer hemlighetsfulla framtoning som sanktionerna tvingat fram gjort det enklare för unga aktivister att ansluta sig, då det mer anonyma engagemanget innebär en mindre risk att exponeras för myndigheter

Läs även

Expos årsrapport – en ny generation aktivister med våldsdrömmar

Hatet sprids i digitala gäng och bland våldsförhärligande slagsmålsklubbar.

5. Hur hårt har terrorklassningen drabbat NMR?

NMR är starkt pressade av de svårigheter som sanktionerna innebär. Men organisationen är seglivad och har klarat sig genom djupa kriser förr. En av de faktorer som avgör vilken effekt en amerikansk terrorklassning får är på vilket sätt den listade aktörens hemland reagerar på signalen från USA.

De svenska bankerna tycks ha tagit sanktionerna på stort allvar. Men än finns det få tecken på att politiker, journalister eller myndigheter i Sverige förändrat sitt förhållningssätt till NMR på ett avgörande sätt.

Sammanfattning: I sanktionens skugga

Nu kan du ta del av en sammanfattning av rapporten. I Expo Insikt #1-2015 har vi granskat hur USA:s terrorklassning fått för konsekvenser för NMR. Vi ställer oss frågan: Hur påverkas en nazistisk organisation när den stämplas som global terrorgrupp?

Rapporten I sanktionens skugga analyserar Nordiska motståndsrörelsens ekonomi, strategi och mobiliseringsförmåga ett år efter att USA terrorklassade gruppen.

👀 Läs mer om rapporten här.

🗞

Anders Dalsbro