Fem tips för att hantera hat och hot

Hat och hot mot individer och organisationer som deltar i det offentliga samtalet har diskuterats flitigt sedan centerledaren Anna-Karin Hatt meddelade att hon avgår som partiledare. För Hatt var anledningen att det personliga priset var för högt för att hon skulle orka i längden. Digitala trakasserier och hot är vardag och konsekvenserna syns på flera håll i samhället – politiker som lämnar sina uppdrag, forskare som tackar nej till intervjuer, föreningar som planerar om sin verksamhet av rädsla att utsättas för fysiska attacker eller digitala drev. Samtidigt växer frustrationen, hur har det kunnat gå så här långt? Och hur tar vi oss vidare?

På Expo håller vi regelbundet utbildningar och stöttar organisationer i frågor om hat, hot och andra påverkansförsök som syftar till att tysta röster i det offentliga samtalet. Utgångspunkten i vårt arbete är att hitta strategier för att kunna fortsätta delta i det offentliga samtalet och driva demokratiska frågor – men på ett sätt som gör att vi orkar i längden.

Här delar vi av oss av fem tips att ta avstamp i för att fortsätta driva era frågor i ett allt hårdare samtalsklimat.

1. Var tydliga med vilka ni är

Ett sätt skydda sig själv vid smutskastningsförsök och koordinerade kampanjer riktat mot enskilda företrädare eller mot organisationen i stort är att stå stadigt i sina egna värderingar. Med en väl förankrad berättelse om varför ni finns, vad ni vill bidra med och vilka värderingar som driver er desto svårare blir det för andra att definiera er. I stället för att agera defensivt kan den egna berättelsen fungera som kompass när ni ifrågasätts eller utsätts för ryktesspridning och drev. Den ger er svar att falla tillbaka på och stöttar era företrädare och medlemmar att hålla fokus på vad som är viktigt. Ta er tiden att svara på vad ert syfte är, vilka frågor står ni upp för och vilket samhälle ni vill bidra till. När ni står stadigt i er egen grund ökar tryggheten både i vardagen och när trycket utifrån ökar.

2. Lär er sortera mellan obehag och fara

Att vara rädd är dränerande och har stor påverkan på det allmänna måendet, kraften i organisationen och i längden är den direkt skadlig både för den som lever med den och för ert arbete. Men rädslan har också en tendens att göra oss irrationella. Kom ihåg att allt som väcker obehag inte behöver vara farligt, även om känslan av fara och hot är verklig. Hat och hårda ord på nätet väcker starka reaktioner, men det betyder inte alltid att du befinner dig i faktisk fara. Ta er tiden att sortera genom att stanna upp och fråga er vad som faktiskt bör leda till åtgärder och vad som kan avfärdas. Det kan hjälpa er att undvika att låta rädslan styra och därigenom bromsa er i ert arbete.

3. Skydda de som utsätts

Ingen ska behöva möta hatet ensam. Skapa strukturer som skyddar de som är mest utsatta från hatfulla kommentarer och meddelanden. Det kan innebära att låta någon annan i organisationen ansvara för omvärldsbevakningen, hålla uppsikt över sociala medieflöden och mejlkorgar för att identifiera inlägg som bör hanteras, exempelvis genom polisanmälningar eller andra åtgärder.

4. Alla reaktioner är ok

När hot och hat slår mot en organisation väcker det olika reaktioner hos olika medarbetare och medlemmar. Vissa reagerar med ilska, andra med oro, tystnad och ibland skam. Vissa väljer humor som en strategi att hantera obehaget. Skapa en kultur där alla reaktioner får plats. Att prata om hur ni upplever situationen tidigt kan minska stress och förebygga tystnadskultur. Det stärker förståelsen för varandra och tilliten inom organisationen – återigen för att orka fortsätta driva era frågor.

5. Bygg kunskap och beredskap

Att förstå vilka aktörer som ligger bakom hoten, hur de agerar och varför, gör er bättre förberedda. Den högerextrema miljöer använder i dag en rad olika metoder för att tysta sina meningsmotståndare, däribland digitala drev, hatfulla meddelanden, konfrontativa intervjuer och samordnade mejlattacker. Att förstå hur metoderna fungerar, vilka aktörer som driver trakasserierna, följa utvecklingen, dokumentera händelser och ha tydliga rutiner på plats för hur ni agerar vid dessa påverkansförsök stärker känslan av kontroll. I bästa fall gör kunskapen också att hanteringen tar mindre av er tid i anspråk när något väl händer.

När ni står stadigt i vilka ni är som organisation, och samtidigt förstår hur hat och hot fungerar, hur ni utsätts och hur det påverkar er inom organisationen blir det svårare för angriparna att styra er agenda. Den kunskapen ger också möjligheten att behålla kontrollen. Att förstå mönstren bakom hoten gör att ni kan agera med eftertanke i stället för att fastna i krishantering. Med kunskap och empati som grund kan ni fortsätta driva våra frågor, stå fast vid era värderingar och samtidigt värna både er egen hållbarhet och demokratins utrymme.