Kampen om värderingarna | Expo.se

Annons

Kampen om värderingarna

Ur Expo #2 2022

Den svenska självbilden som toleransens högborg utmanas. En tydlig brytpunkt kom 2015 där inställningen till invandring tvärvände hos många, samtidigt som rädslan för kriminalitet sköt i höjden. Expos nya attitydmätning nyanserar bilden av det alltmer polariserade politiska landskapet och belyser nya väljargrupper på den politiska kartan.

Det är hög tid att släppa det ensidiga fokuset på SD-väljaren som en missnöjd, arg man med låg utbildningsbakgrund, boende på landsbygden. I Expos omfattande attitydundersökning ser vi stora väljargrupper växa fram där många verkar köpa ytterhögerns narrativ. Den största gruppen står i tydlig kontrast till den tidigare stereotypa väljarprofilen.

Attitydundersökningen genomfördes under hösten inom ramen för projektet Data för demokrati. Projektets huvudsakliga syfte är att stötta det svenska civilsamhället med strategiska metoder för att möta det ökade hotet från nationalistiska och auktoritära politiska krafter. Den första delen i projektet, som pågår året ut och stöds av Postkodstiftelsen, bestod av en omfattande attitydundersökning som mynnat ut i rapporten Kampen om värderingarna.

När resultatet bearbetats under våren 2022 delades befolkningen in i olika grupper med utgångspunkt i deras attityder. Metoden kallas attitydsegmentering och har använts för att synliggöra sociokulturella konfliktlinjer. Resultatet ger en mer mångfacetterad bild av det attitydmässiga landskapet i Sverige.

Den största attitydgruppen är också den där vi hittar störst andel SD-väljare, men här finns också personer som uppger att de röstar på M och KD. Generellt tycker personer i denna grupp att Sverige har blivit ett sämre land att leva i, samtidigt som de är jämförelsevis nöjda med sina egna liv. De tycker att landsgränser är viktiga, att den som sticker ut från normen borde anpassa sig och att Sverige ska ha en gemensam kultur snarare än vara mångkulturellt. Merparten är äldre personer med hög utbildningsnivå, de är i hög grad villaägare bosatta långt bort från de områden som beskrivs som problematiska. Vi ser också en jämn könsfördelning i gruppen, där de flesta är födda i Sverige av två svenskfödda föräldrar.

Gemensamt för personerna i den här gruppen är deras mycket negativa inställning till invandring från samtliga regioner utanför Europa. Särskilt negativa är personerna i gruppen till invandring från Mellanöstern, Nordafrika och Afrika söder om Sahara. De menar att invandringen har haft en negativ påverkan på kulturen och ännu värre effekt på ekonomin. I gruppen tycker man också att integrationen fungerar riktigt dåligt.

– Det finns kopplingar mellan negativa attityder mot minoriteter och hur viktig man tycker att frågan om kriminalitet och brottsbekämpning är. Vi kan också se band mellan negativa attityder till minoriteter och en negativ inställning till invandring, förklarar Daniel Poohl, VD på Expo.

Integrationen förväntas pågå någon annanstans och utanför den egna personliga sfären. Att någon i ens familj skulle ha en partner som är muslim, afrikan, rom eller från Mellanöstern ställer de svarande i den här gruppen sig mycket negativa till. De instämmer i hög utsträckning i stereotypa påståenden om muslimer (64 procent) och romer (34 procent).


Agnes Florin

När de får svara på frågor om jämställdhet är deras uppfattning att det är viktigt att män och kvinnor behandlas lika vad gäller lön och hushållsarbete, men samtidigt anser de att feminismen har gått för långt. Bara 2,5 procent är bekymrade för rasism när de får frågor om Sveriges framtid, medan de är oroliga både för brottslighet och invandring.

Nytt nummer av Expo #2 2022, Sverigedemokraternas väg mot valet

Artikeln är hämtad ur #2-2022 av tidskriften Expo. Stöd vår journalistik och verksamhet här.

Det kan tyckas paradoxalt att den gruppen som har det ekonomiskt tryggast också är den som ger uttryck för starkast rädsla, misstro och missnöje. Vi vet att rädsla slår ut våra kognitiva processer och gör oss särskilt mottagliga för populistiska och enkla lösningar på komplexa samhällsutmaningar, något som också speglas i materialet. Vi vet samtidigt att hotet eller rädslan inte behöver vara verklighetsförankrad för att effekten ska bli densamma, det räcker alltså med upplevelsen av ett hot. Upplevelsen av att invandring utgör ett hot verkar särskilt stark för de som befinner sig till höger på den politiska skalan.

Utöver de nya attitydmässiga grupperna visar undersökningen ett politiskt landskap där det finns en utbredd misstro mot samhällets förmåga att hantera utmaningar men även tydlig misstro mot andra människor. Tron på konspirationsteorier förekommer i flera av grupperna.

Undersökningen ställer också frågor om egna upplevelser av rasism. Vi kan här se att den vanligaste platsen att bli utsatt för rasism är på arbetsplatsen.

– Det är såklart oroväckande. Vi spenderar stora delar av vår tid på jobbet, om du inte trivs där påverkar det livet i stort. Här har arbetsgivare och fackliga organisationer mycket att jobba vidare med.

Trots frågornas komplexitet riskerar den debatt som präglat det offentliga samtalet att bli enkelspårig. Det är tydligt att vi inte har att göra med några homogena grupper och att problemet behöver åtgärder på olika nivåer. Genom projektet riktar sig Expo främst mot civilsamhällesorganisationer och vill bidra med fördjupad kunskap och i förlängningen träffsäkrare insatser.

– Vi såg ett stort behov av att nyansera och fördjupa kunskapen om det nya politiska landskapet och de attityder som är viktiga för vårt arbete. Projektet är delvis inspirerat av liknande undersökningar, däribland av vår brittiska systerorganisation, Hope not Hate, säger Daniel Poohl.

Hur tänker du att civilsamhället kan använda sig av resultaten i sitt fortsatta demokratiarbete?

– Till att börja med belyser undersökningen konkreta problem att ta tag i och jobba vidare med. Undersökningen visar tydligt att rasism är ett betydande problem som kräver olika typer av åtgärder. Resultaten bidrar också med djupare kunskap om målgruppen, i resultatet kan civilsamhället få mycket information om vilka som insatserna bör riktas mot och vilka frågor den egna målgruppen tycker är viktiga.

Projektet Data för demokrati pågår mellan 2021 och 2022 och stöds av Postkodstiftelsen. Rapporten Kampen om värderingarna lanserades den 31 maj 2022. I attitydundersökningen har 4000 personer fått besvara frågor om bland annat sina attityder till invandring, kultur och politik. Under projektets andra del kommer ett nytt analysverktyg som tagits fram att testas tillsammans med en civilsamhällesorganisation.

Utöver rapporten får projektet även en egen hemsida där man kan se mer detaljer kring resultatet och även zooma in på specifika frågor och regioner. Besök gärna datafordemokrati.se för fördjupning.

Statistik

  • 28 % är ”totalt negativa” till att ha en granne med muslimskt eller romskt ursprung.
  • 31 % är ”totalt negativa” till att en familjemedlem skulle ha en partner med muslimsk bakgrund.
  • 52 % svarar att rasism i stor, eller mycket stor utsträckning är ett problem i Sverige i dag.
  • 48,5 % varannan utrikesfödd person i Sverige svarar att de utsatts för rasism under senaste året.
  • 37 % för svenskar med föräldrar födda i ett annat land har drygt en tredjedel utsatts.

Bar