Du läser just nu gratis innehåll

Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.

Prenumerera Logga in

Vid anmälningar från exempelvis invandrare eller homosexuella har Malmöpolisen markerat brottet som ett hatbrott, utan att det funnits täckning i motivet bakom brottet. Motsatt problem kan också finnas, att hatbrott inte registrerats som ett sådant, men det är svårare att utreda.
Anna Frenzel, utredare på Brå, säger att problemet inte bara finns i Malmö.
– Det saknas en gemensam definition för hatbrott. Markeringen infördes dessutom utan utbildning. Vi har hittat cykelstölder som är markerade som hatbrott, för att ta ett exempel, säger hon.

När Brå, som är ansvariga för brottsstatistiken, i efterhand har granskat anmälningar markerade som hatbrott i polisens anmälanssystem, visar siffrorna för 2009 att samtliga län ligger över 50 procent i felregistrering, där Brå har haft en annan uppfattning.

I Stockholms län uppgår andelen till 56 procent, vilket är den lägsta siffran i landet. Gotlands län toppar med 86 procent, följt av Jönköping och Halland på vardera 80 procent.
I Stockholm har polisen kontinuerligt ordnat utbildning om begreppet hatbrott och försöker jobba aktivt för att sprida kunskap. Men också där saknar man gemensamma diskussioner och definitioner.
– Samordnande enheter för alla län vore att föredra. Likaså definitioner för så likartad tolkning som möjligt, så att vi upprätthåller likheten inför lagen, säger Maria Axfeldt, tillförordnad chef på Hatbrottsjouren Stockholm.
Hon menar också att det är väsentligt att upprätthålla en hög kompetens, samsyn och utbildning bland ansvariga personer.
– Dessutom är det viktigt att ha bra diskussioner med åklagare och domare, samt att följa upp praxis efter att domarna fallit.

Andelen anmälda hatbrott för 2009 var 5 797 i hela landet, enligt statistik från Brå. Av dessa har de polisanmälningar som Brå granskat och inte ansett vara hatbrott plockats bort.

Ulrika Lindén