Du läser just nu gratis innehåll

Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.

I slutet av mars möttes Ungerns premiärminister Viktor Orbán (Fidesz) den polska premiärministern Mateusz Morawiecki (Lag och rättvisa, PiS) och italienska Matteo Salvini (Lega) i Budapest. De introducerade en ny politisk allians, men ingen ny EU-grupp. I ett gemensamt uttalande hävdade de att de skulle skapa en ”europeisk renässans baserad på kristna värderingar”. 

Projektet är det senaste försöket för att ena europas extremhöger och arbetet påbörjades redan förra året då Matteo Salvini mötte Polens inrikesminister Joachim Brudzinski (PiS) i Warszawa. På mötet uppgavs de ha kommit fram till ett politiskt program som skulle kunna erbjudas även andra partier, målet är att samla partier som i dag är utspridda i flera olika partigrupper. 

Sedan Italiens och Polens inledande möte blev det i början på mars klart att ungerska Fidesz lämnade sin dåvarande partigrupp i Europaparlamentet - Europeiska folkpartiet, EPP-gruppen - efter att ha hotats med uteslutning. Tillsammans med det ungerska partiet finns nu, åtminstone i teorin, möjligheten för Europas högerextrema och nationalistiska partier att bilda den näst största EU-gruppen. För att bilda en grupp krävs dock minst 25 parlamentsledamöter från sju olika länder. 

De tre partierna har beslutat att träffas igen i maj för att fortsätta diskussionerna, rapporterar Euronews.

Det finns dock flera politiska frågor som kan försvåra ett starkt samarbete mellan partierna. Inte minst synen på Ryssland där Viktor Orbán och Salvini vill närma sig Ryssland. Något polska Lag och rättvisa motsätter sig. Även den fria rörligheten inom Europa är en fråga det finns oenighet kring.

Tidigare försök har fallerat 

På grund av de olika nationalistiska partiernas inhemska historia innebär samarbetsförsök ofta motsättningar dem emellan. Genom åren har en rad högerextrema allianser och gruppbildningar i EU spruckit. 

Redan 2007 sprack den högerextrema paritigruppen Identitet, tradition och suveränitet (ITS) efter att diktatorn Benito Mussolinis barnbarn Alessandra Mussolini förolämpat rumäner. Gruppen var beroende av Storrumänska partiet vars fem ledamöter lämnade i protest. 

Även inför EU-parlamentsvalet 2014 inleddes intensiva förhandlingar för att få till en Europaparlamentsgrupp där även Sverigedemokraterna var med i diskussionerna. Drivande i det gruppförsöket var franska Marine Le Pen och nederländska Geert Wilders. Sverigedemokraterna allierade sig tillslut med brittiska Ukip:s partigrupp, EFDD-gruppen. 

Först efter ett år i parlamentet lyckades Marine Le Pen uppfylla kraven för att bilda en EU-grupp. Det blev dock en liten grupp utan större inflytande. Även Sverigedemokraternas grupp med Ukip i ledningen förblev politiskt marginaliserad. 2018 lämnade Sverigedemokraterna EFDD-gruppen och anslöt sig till istället den konservativa ECR-gruppen. EFDD-gruppen gick i graven efter valet 2019.

I dag finns två dominerande grupper för Europas högerextrema och nationalkonservativa partier.

Det är Identitet och demokrati (ID) där italienska Lega och franska Nationell samling (RN) ingår. I den gruppen ingår även till exempel österrikiska FPÖ, tyska AFD, estniska partiet EKRE och Dansk Folkeparti.

Lag och rättvisa är del av gruppen Europeiska konservativa och reformister (ECR), där även bland andra Sverigedemokraterna och spanska Vox ingår.

Var Fidesz ska hamna efter att ha lämnat EPP är fortfarande oklart.