Du läser just nu gratis innehåll

Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.

Preliminära valresultatet pekar på att Vucic har vunnit med närmare 55 procent av rösterna redan i den första valomgången, och därmed blir Serbiens nya president. Valresultat har mötts med blandade reaktioner. Flera företrädare för EU har under gårdagen gratulerat Vucic till segern. Den utbredda förhoppningen är att Vucic kommer att vara en västvänlig och reformvänlig kandidat. Samtidigt har även Ryssland reagerat med glädje över Vucics seger.

Under Vucic tid som premiärminister har samarbetet med Ryssland utökats kraftigt, inte minst i militärt avseende genom bland annat gemensamma militärövningar och omfattande ryska donationer av moderna stridsflyg, stridsvagnar och andra vapen till Serbien. Vucic har bedyrat att Serbien kommer att stå fast vid militär neutralitet. Vilket flera bedömare tror är ett sätt för Vucic att balansera mellan Putin och EU, genom att säga nej till NATO samtidigt som man försöker närma sig EU.

Vucic har också stort inflytande över den serbiska minoriteten i Kosovo och framförallt i den serbiska delen av Bosnien-Hercegovina. Han anses vara den av kandidaterna som kan garantera politisk stabilitet i regionen.

Aleksandar Vucic själv har lång bakgrund i det Serbiska radikala partiet, vars politiska mål är att skapa ett stor-Serbien som ska omfatta delar av Kroatien, Bosnien-Hercegovina och Kosovo. Partiet blev känt för att under krigen i forna Jugoslavien organisera frivilliga soldater till de serbiska miliserna i Kroatien och Bosnien-Hercegovina.

Under kriget i Bosnien-Hercegovina uppmärksammades Vucic för flera hatiska uttalanden. I ett uppmärksammat uttalande från 20 juli 1995, några dagar efter folkmordet i Srebrenica, som ledamot för SRS i det serbiska parlamentet, hotade han Nato och världssamfundet att för varje dödad serb, döda hundra muslimer.

Vucic blev så småningom en av Vojislav Seseljs, ledaren för det högerextrema serbiska radikala partiet, närmaste medarbetare och generalsekreterare för partiet. 2008 lämnade han efter interna stridigheter SRS och anslöt sig till det nybildade Serbiska progressiva partiet, där han så småningom även blev partiledare och bytte ideologisk inriktning. Och blev i samband med det en viktig samarbetspartner för EU.

Trots stödet från internationella aktörer efter segern i gårdagens presidentval riktas skarp kritik i Serbien mot Vucic. I och med att han aldrig avgick från sin premiärminister-post inför valet, menar flera kritiker att han har kunnat använda sin position till större medial exponering av sig själv och sin kampanj – ofta utan att kunna bli motsagd och i nästan samtliga serbiska medier. Zoran Stoiljkovic, professor i samhällsvetenskap vid universitet i Belgrad, kommenterade detta som ett steg mot envälde.

De sista rapporterna under valdagen talade om ett valdeltagande på 48,66 procent. Ett resultat flera politiska experter i landet har bedömt vara en tillbakagång för demokratin i Serbien.

Den oberoende kandidaten Sasa Jankovic som hade stöd från många av de vänsterorienterade partierna blev tvåa och fick drygt 16 procent. Samtidigt som den 25-årige studenten, Luka Maksimovic, som kandiderade med sitt alter ego Ljubisa Preletacevic Beli kom på tredje plats med drygt nio procent av rösterna.

Beli gick till val utan något politisk program med idén att först och främst driva med de etablerade politikerna. Han företrädde den politiska organisationen Sarmu Probo Nisi (du har inte smakat kåldolmar) och Iförd i en absurd helvitklädsel, som kombinerar kavaj och serbiska traditionella strumpor och skor, lovade han bland annat att han skulle se till att Serbien fick en egen kust mot adriatiska havet och att han skulle öppna en Lamborghini fabrik i landet. Hans kampanj var emellertid inte bara en parodi, utan blev även ett uttryck för de hundratusentals serber som inte ser att det finns något ideologiskt eller politiskt alternativ bland kandidaterna i det serbiska politiska landskapet.

De högerextrema partierna gjorde samtidigt ett fiaskoval. Bosko Obradovic som fick 2,3 procent av rösterna. Han kandiderade från det radikalnationalistiskt kristna partiet Dveri som blivit kända för att aktivt motsätta sig HBTQ-rättigheter, anti-muslimsk retorik och utbredd xenofobi. Partiet har dessutom en absolut, prorysk hållning.

Vojislav Seselj ledaren för det högerextrema serbiska radikala partiet (SRS) gjorde också ett katastrofval och vann endast 4,47%. Seselj som har varit anklagad för etnisk rensning under krigen i Bosnien-Hercegovina och Kroatien vid den internationella domstolen i Haag, frikändes i ett starkt kritiserat domslut från 2016 från samtliga åtalspunkter.