Friade för terroristbrott

Nazistcellen upprättade ett dokument kallat "Revolution i välfärdsstaten". Planen var bland annat att utföra attentat mot riksdagen och regeringskansliet.

Rutor på skolbyggnader, RFSL:s lokaler och kommunala byggnader var startskottet för nazistcellens utåtriktade verksamhet. Genom att åsamka stor ekonomisk skada för samhället så skulle sympatier för nazismen växa fram i takt med att neddragningar inom andra sektorer, till exempel äldrevården, blev nödvändiga.

Planen var sedan att stegra verksamheten till att omfatta mord på fiender och till slut ett öppet krig mellan nazister och resten av samhället.Så långt kom inte nazistcellen i Västmanland. De blev tagna av polisen efter en dryg månad.

Åtalet gällde framför allt förberedelse till terroristbrott och grov skadegörelse. Tingsrätten ogillade åtalet om terroristbrott.

Kvinnan i gruppen var den enda som klarade sig från fängelsestraff. Hon dömdes till skyddstillsyn och samhällstjänst i 180 timmar. Dan Dalén, tidigare ledare för NSF-Västerås dömdes till två års fängelse.

Den andre personen som åklagaren pekat ut som ledare i cellen, en 31-årig man, dömdes till ett år och tre månaders fängelse för grov skadegörelse och dopningsbrott. Ytterligare en man i gruppen dömdes till två års fängelse.

Inga bevis för terrorismförberedelse
Tingsätten i Västerås friande samtliga inblandade i den så kallade nazistcellen för förberedelse till terroristbrott. Rätten fann det inte styrkt att de åtalade tänkt fullfölja planerna dragna i skriften ”Revolution i välfärdsstaten”, även om den anser det vara klarlagt att samtliga i gruppen stöder tankegångarna i texten.

Åklagare Thomas Häggström menade att de åtalade tillsammans beslutat att gå vidare från den genomförda skadegörelsen till grövre brott, inspirerade av skriften ”Revolution i välfärdstaten”, genom att utföra sabotage mot bland annat allmänna anläggningar. Cellen ska även ha börjat sina förberedelser för sabotagen eller i alla fall tillsammans planerat dessa.

För att terroristlagen ska gälla måste faran för brottets genomförande vara mer än ringa. Åklagaren menar att så är fallet.

– Jag ansåg att skriften och insamlandet av information sammantaget var att se som förberedelse. Här gjorde rätten och jag gjorde olika bedömningar, när det gällde skadegörelsen var vi överens, säger åklagare Thomas Häggström, till Expo.

Enligt rätten finns det flera uppgifter som tyder på att åtminstone två av de inblandade sett skadegörelsen som en inledande fas som skulle följas av mer upptrappat våld. Kärnfrågan för rätten när den friar för förberedelse till terroristbrott är att det inte bevisats att gruppen haft tillgång till hjälpmedel för att genomföra planerna.

Av de beslagtagna föremålen anser rätten att sprängkapseln och rånarluvorna kan vara föremål som kan användas vid brott. Det går dock inte att bevisa att sprängkapseln, som återfanns hemma hos en av de åtalade, var en del av planerna. Det går inte heller att bevisa att övriga inblandade kände till den.

Rånarluvorna, som användes vid skadegörelsen, tillsammans med dokumenterad kartläggning av vissa byggnader kan enligt rätten inte fastställas vara en del av planerade sabotageplaner.

Rätten anser inte heller att de åtalade kan fällas för stämpling, det vill säga att de tillsammans planerat att utföra brotten. Att gruppen insamlat material och information räcker inte för att bevisa att de tänkt utföra brotten.

– Nu ska jag analysera mål och dom och ta ställning till om jag ska överklaga, säger Thomas Häggström.

Terroristbrott infördes i svensk lag den 1 juli 2003. Målet var det första av sitt slag i Sverige.

Nästa nummer av tidningen Expo, som utkommer i mars, kommer att innehålla en utförlig granskning av ”nazistcellen”.

Anders Dalsbro

Richard Slätt