Hotet mot demokratin ökar

Hotet mot den svenska demokratin ökar. Det är svårt att läsa datan i vår specialgranskning av den rasideologiska miljöns aktiviteter på ett annat sätt. Redan under 2016 sköt antalet aktiviteter i höjden. Nu fortsätter trenden. Under de senaste fem åren har antalet aktiviteter fördubblats. Sedan 2008, när vi började med vår granskning, har den nazistiska och fascistiska mobiliseringen inte varit så omfattande som nu. Och då är det värt att notera att det utöver de grupper vi tittat på finns en växande flora alternativa nyhetssajter, poddar och facebook-grupper.

Hänger ihop med utvecklingen i Nordiska motståndsrörelsen

En avgörande faktor är organisationen Nordiska motståndsrörelsen, NMR, som helt dominerar den rasideologiska aktivismen. Organisationen har ökat sin aktivitetsnivå varje år de senaste tio åren. Efter att Svenskarnas parti misslyckades i valet 2014 har NMR tagit över rollen som den ledande nazistiska organisationen. Mycket av det som händer i NMR spiller över på hela miljön.

En anledning till att aktiviteterna ökar är att den rasideologiska miljön växer. Vi har kunnat dokumentera 111 personer som under 2017, vad vi kan se, var aktiva i NMR första gången. En del av dem har tidigare varit med i andra vit makt-grupper. En del är, vad vi kan se, helt nya. Det som tidigare var en politisk bubbla där aktivister gick mellan olika grupper, är nu en växande miljö. I huvudsak tycks det vara två typer av grupper som ansluter: Radikaliserade nationalister som tidigare sympatiserat med Sverigedemokraterna, och personer från den konspirationistiska miljön som redan har antisemtiska föreställningar, men som nu också köpt rasideologin. 

De håller sams

En faktor som alltid spelar roll för extrema rörelsers förmåga att växa är i vilken grad de klarar av att hålla sams, eller i alla fall undvika interna konflikter. Sedan 2015 har den rasideologiska miljön var gjuten i en relativt fast form. De olika grupperna har haft givna roller och respekterat varandras strategiska positioner. I detta har NMR kunnat växa, utan att möta på betydande konkurrens eller kritik från övriga delar av miljön.

NMR har sett till att utnyttja läget. Idag erbjuder den tidigare slutna organisationen fler sätt att engagera sig. Det är en form av inbjudande nazism, som i brist på andra alternativ ser ut att funka.

Under slutet av året lanserades organisationen Det fria Sverige, som teoretiskt skulle kunna bli en konkurrent till Nordiska motståndsrörelsen. Men att döma av organisationens första tid så har de svårt att väcka sina medlemmars engagemang och har även tappat en del medlemmar till NMR. Istället fungerar de som vägen in i den rasideologiska miljön genom att rekrytera människor ur nätmiljön runt Sverigedemokraterna.

Gynnas av det politiska klimatet

Ökningen av aktiviteter måste sättas i ett större sammanhang. Den så kallade flyktingkrisen har skapat ett historiskt momentum för Europas extremhöger. Det är inte överallt de lyckas, men i Sverige finns sedan tidigare en väletablerad rasideologisk rörelse med lång erfarenhet som under de senaste åren klarat sig undan uppslitande interna konflikter eller allt för hårda tag från rättsapparaten.

Där står de redo att radikalisera den rumsrena flyktingfientligheten, hatet mot islam och muslimer eller irritationen över fattiga tiggande romer från Rumänien eller Bulgarien.

Även de mest extrema elementen har plötsligt ett svar – om än svårsmält för de flesta – på frågor som angår många. De kan dessutom rida på den konsensus som etablerats i mainstreampolitiken under de senaste åren – att invandringen är ett problem som måste hanteras.

En vanlig föreställning om den svenska extremhögern är att den är stark i Skåne och svag i landets norra delar. Vår granskning ställer den bilden på ända. I Norrbottens län nästan fördubblades antalet aktiviteter (från 151 år 2016 till 281 under 2017). Där är de lokala aktivisterna ovanligt aktiva, samtidigt som det förekommit viss nyrekrytering.

I Skåne sjönk antalet aktiviteter under 2017. (Från 525 under 2016 till 363 under 2017) En avgörande förklaring är att någon av de mest tongivande aktivisterna valt att lämna politiken och gått in i huliganmiljön. Samma sak skedde i Stockholms län under 2016. Men där har Nordiska motståndsrörelsen under 2017 lyckats rekrytera nya aktivister, som fått antalet aktiviteter att öka igen.

Precis som förra året sticker Dalarnas län ut. I relation till befolkningsmängd är det fortfarande det län som har högst andel aktiviteter. De behåller därmed sin status som den svenska nazismens fäste.

Ett flygblad spelar roll

Som tidigare år är propagandaspridningen den absolut vanligaste formen av aktivism. Vi kan också notera att kampsportsträningarna ökar. Många av aktiviteterna hänger ihop med enskilda individer. I flera kommuner där vi ser aktivismen sjunka kan det helt enkelt bero på att en eller några personer lämnat rörelsen eller hamnat i bråk med varandra.
Man ska med andra ord vara försiktig att dra för stora växlar på lokal data. Några klistermärken gör inget nazistfäste.

Men de spelar roll.

Det krävs inte många extremister för att de ska göra avtryck i lokalsamhället. Och bara ett klistermärke eller ett klottrat hakkors kan bokstavligen få invånare – och särskilt minoritetssvenskar – att känna ett djupt obehag, eller rentav rädsla. Och den oron kan spridas snabbt i ett lokalsamhälle.

Kostnaderna för det våld som kan komma i spåren av den nazistiska miljön kan skena.

Inte minst eroderar aktiviteterna demokratin, precis som de här grupperna vill. Så när aktiviteterna ökar går det att dra slutsatsen att det går bra för de svenska nazisterna. Kanske är det mer relevant att konstatera att hotet mot demokratin ökar, i år igen.

LÄS HELA GRANSKNINGEN

Daniel Poohl