Du läser just nu gratis innehåll

Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.

Att Kamprad befunnit sig i högerextrema sammanhang har varit känt. Han har själv medgivit att han var en del av den fascistiska Nysvenska rörelsen. Och att han hade god kontakt med rörelsens ledare Per Engdahl. Det är en del av sitt liv som Ingvar Kamprad tagit avstånd från. Men när Åsbrink förra året intervjuade Kamprad inför hennes kommande bok "Och i Winerwald står träden kvar" beskrev han Per Engdahl som "en stor människa".

– Jag ställer inte frågan utifrån om Engdahl var en hygglig man, utan vad han står för, Jag kan inte tolka det som annat än att det handlar om hans idévärld. Det är som att säga Goebbels var en stor man, en sådan person är svår att skilja från sina handlingar. Kan man skilja på handling och privatliv när det rör sig om att ägna hela sitt liv åt en ideologi och det är det enda man talar om?

Åsbrink menar att banden till antisemiten Per Engdahl finns kvar hos Kamprad, åtminstone känslomässigt. Detta ser hon som djupt problematiskt. Hon menar att Ingvar Kamprad är en ikon och förebild för många människor och att de som beundrar honom har rätt att veta vad han står för och har stått för.

I Elisabeth Åsbrink bok framkommer det även att Ingvar Kamprads kopplingar sträckte sig längre än till Per Engdahl och hans Nysvenska rörelsen. I en akt som Säkerhetspolisen upprättade 1943 över Kamprad ska han varit medlem i det nazistiska partiet Svensk socialistiska samling, SSS. Enligt vad som framkommer i en brevväxling mellan Kamprad och en annan person var han aktiv att värva medlemmar för partiet.

Per Engdahl var från 1920-talet fram till sin död 1994 aktiv inom den högerextrema miljön. Efter kriget var Engdahl en viktig kraft för att samla den europiska extremhögern och förnya den.

Hur Kamprad själv förhållit sig till den fascistiska rörelsen efter 1950-talet är ett "svart hål", enligt Åsbrink.