Kommission: Ansvar måste utkrävas för romregistret

Kommissionen mot antiziganism kritiserar polismyndigheten för att ha varit nonchalant i frågan om registret över romer som upptäcktes 2013. De kritiserar även att flera andra myndigheter för att de inte tar romers klagomål på allvar. I samband med att kommissionen presenterade på fredagen sin delrapport till regeringen föreslog de också en romsk institution för att driva romers rättigheter.

– Polismyndigheten visar än i dag med detta register att det är legitimt att registrera och diskriminera romer. Myndigheten visar också idag en total nonchalans mot kommissionens frågor och uppdrag att granska registret. Konsekvenserna av detta register är att romers misstro mot myndigheten har ökat markant, sa Erland Kaldaras, ledamot i Kommissionen mot antiziganism på presskonferensen.

Vintern 2013 avslöjades att tusentals romer, varav flera var avlidna eller barn, fanns i ett register hos polisen i Skåne. Säkerhets- och integritetsnämnden, SIN, slog i november fast att delar av registret var olagligt. Men nämnden menade att det inte gick att dra slutsatsen att registret var baserat utifrån etnicitet. Kommissionen mot antiziganism menar att SIN:s slutsats är fel.

– De har inte kommit till slutsatsen att det var ett etniskt register och det är den punkten som måste klarläggas. Det är helt uppenbart att det här var ett romskt register, att folk lagts in på grund av sitt etniska ursprung. Vi vill att ansvar ska utkrävas. Polisen ritade upp släktträd och registrerade romer, säger Thomas Hammarberg, ordförande för Kommissionen mot antiziganism.

I mars 2014 inledde JO en granskning för att klargöra vem som bär ansvaret för registret över romer. Thomas Hammarberg säger att han hoppas att de snart får ta del av JO:s slutsatser.

Polisregistret har fått direkta konsekvenser för romers förtroende för polismyndigheten. Det är även viktigt att granska om andra myndigheter har liknande register, menar Kommissionen.

Samhället har inte heller tillräckliga redskap för att motverka antiziganismen i samhället idag, menar Hammarberg.

– Vi har en avsevärd antiziganism i vårt samhälle. Det handlar om en vardagsrasism som drabbar romer i kaféer, på restauranger och affärer, det handlar om fördomar och diskriminering. De som kommer med traditionella kläder måste nästan räkna med att en vakt kommer följa efter dem i affärer eller avisa dem. Antiziganismen är så djupt rotad i vårt samhälle, sa Hammarberg och fortsatte:

– De klagomål som kommer in om detta tas ofta inte på allvar. Det finns en lucka i det svenska systemet. Diskrimineringsombudsmannen är fokuserad på att ta upp fall de kan vinna i en domstol och som kan bli prejudicerande. Antidiskrimineringsbyråerna är få och ganska svaga och kan inte ta sig an detta. Det finns en lucka i att på allvar och seriöst hantera klagomålen om den diskriminering som drabbar romer.

Även ledamoten i Kommissionen mot Antizigansim, Soraya Post, lyfte upp hur romer drabbas av hatet.

– Antiziganismen handlar om att avhumanisera människor, att ta bort deras mänsklighet, sa hon.

Ett sätt att få upp kampen mot antiziganism på dagordningen vore att instifta en institution som tillvaratar romernas intressen och bevakar deras rättigheter.

– Man måste säkerställa att det finns en kontakt mellan de svenska romerna och politiken. Ett av våra förslag som vi kommer att presentera närmare i nästa delrapport är att inrätta en institution, säger Hammarberg.

Rapporten som presenterades var den första från Kommissionen mot antiziganism och Thomas Hammarberg säger till Expo Idag att de fört samtal med ministrar som han hoppas leder vidare.

– Retoriken har varit bra men nu hoppas vi på handling, säger han.

Anna-Sofia Quensel

Daniel Vergara