Lasermannen blir TV-serie

När Gellert Tamas släppte "Lasermannen – En bok om Sverige" så tog det inte lång tid innan den rosades av kritikerna. Mycket därför att den på ett brett sätt analyserade det samhällsklimat som var rådande i Sverige i början av 1990-talet. Boken är inte bara en thriller om polisens jakt på en besinningslös mördare vars måltavlor endast hade en sak gemensamt – mörk hårfärg. Boken handlar lika mycket om det främlingsfientliga missnöjespartiet Ny demokrati och den oförsonliga politiska stämningen som rådde i landet med ett parti som hetsade mot invandrare från Riksdagens talarstol. Ett klimat som ledde till brandattentat mot flyktingförläggningar och ett första försök att starta det "heliga raskriget" genom Vitt ariskt motstånd, Vam. Den enda som inte hyllade boken var kanske skivbolagsdirektören Bert Karlsson.

Serie istället för film

Det var egentligen bara en tidsfråga innan boken skulle användas som grund för annan produktion och många trodde det skulle bli film, men SVT anser att det är för mycket information för att kunna pressas ner till en långfilm. Istället blir det en serie program.

- Det blir ingen dramadokumentär utan ett rent drama som ligger väldigt nära verkligheten. Jag vet att många har velat göra långfilm av boken, men det är så mycket material att en serie är ett måste. Vi har inte bestämt hur många avsnitt det ska bli, men frågan är inte om vi ska börja filma utan när, säger Marianne Gray, producent på Jarowskij till TT-Spektra.

Tamas hedrad

Journalisten och författaren Gellert Tamas känner sig mycket hedrad över att boken nu ska bli film. Rättigheterna för film har han sålt, men har fortfarande möjlighet att påverka framställningen.

- Hade man bara velat göra en film om Lasermannens liv med utgångspunkt från min bok så hade jag sagt nej. Nu kommer man att göra allt för att ligga så nära boken som möjligt. Filmen kommer – som boken – i större utsträckning handla om samhällsklimatet med stora inslag om Vitt Ariskt Motstånd och Ny Demokrati. Invävt i detta är polisjakten på Lasermannen, säger Gellert Tamas till Expo.

Tamas är inte orolig för att filmen ska avvika från bokens andemening. Han har träffat samtliga som är inblandade i produktionen och säger att de har samma syn på det som ska bli resultatet. Produktionen står än så länge bara i startgroparna. Det finns inga skådespelare och ingen tidsplan, men regissören är redan bokad och Gellert Tamas har sett persons tidigare arbeten.

- Jag vill inte säga vem det är i dagsläget, men eftersom jag sett andra saker som personen gjort så känner jag mig trygg i att det inte blir inriktat enbart på historien om Lasermannen, säger Tamas.

Lasermannen blev förebild för nazister Både i Sverige och i USA drevs en form av organiserad underjordisk terrorism mot "fienden" fram till en bit in på 1990-talet. I staterna gick de under benämningen Orden och i Sverige hette de Vam. De misslyckades kapitalt. De fängslades och dömdes till fängelse. Slutsatsen inom den militanta rörelsen blev att man inte kunde utmana polisväsendet genom organiserad öppen kamp. Polisen hade för mycket muskler att sätta emot. En ny inriktning kom då till. Begreppet Leaderless resistance uppfanns av Louis Beam, en av ledarna för Ku klux klan. Tanken var att utan ledare få till en sorts spontan terrorism som utförs av "hängivna och övertygade politiska soldater". Målet var att det inte skulle vara så enkelt för polis och rättsväsende att identifiera motståndarna och på så sätt slå ned det. I dessa kretsar så blev John Ausonius en förebild.