Mindre judiska församlingar extra utsatta för hat

- NMR agerar som nazisterna gjorde under andra världskriget. Om man tittar på de stora deportationerna så planerades de i samband med högtider som pesach och det judiska nyåret. De svenska judiska församlingarna är till stor del bestående av sådana som jag - barn, barnbarn och barnbarnsbarn till överlevande och det ger sådana här händelser som NMR genomför väldigt stora implikationer, säger Aron Verständig, ordförande för Judiska centralrådet.

Hataktioner i samband med pesach

Den nazistiska organisationen Nordiska motståndsrörelsen eskalerar regelbundet sina trakasserier mot judar under särskilda judiska högtider och minnesdagar. I år inleddes den judiska högtiden pesach i månadsskiftet mars/april med en aktion mot synagogan i Norrköping där dockor, färgade i blod, hängts upp i en ställning tillsammans med antisemitisk propaganda. Nordiska motståndsrörelsen publicerade efter aktionen detaljerad information om händelsen med bilder och även det antisemitiska budskapet som lämnades på platsen. Organisationen tog dock inte på sig dådet.

Förfarandet följer hur den svenska avdelningen av nazistorganisationen brukar agera när de presenterar sina olagliga aktioner. Händelsen i Norrköping utreds som hets mot folkgrupp.

Den danska avdelningen av organisationen har samtidigt tagit på sig en liknande aktion där blodfärgade dockor också använts. På en judisk gravplats i danska Aalborg placerade de dockorna, röd färg hade klottrats på minnesstenar tillsammans med flygblad med Nordiska motståndsrörelsen som avsändare. 

Tidigare kampanjer i samband med judiska högtider

I Norrköping har Nordiska motståndsrörelsen genomfört flera uppmärksammade aktioner riktade mot stadens judar. Förra året inledde Nordiska motståndsrörelsen en antisemitisk kampanj i samband med Jom kippur. Utanför synagogan i Norrköping delade de ut flygblad. Under åren har en rad synagogor, förintelseöverlevande och utställningar om Förintelsen utsatts för angrepp eller trakasserier. Umeås judiska förening lade helt ned 2018 efter upprepade nazistiska hot och trakasserier från Nordiska motståndsrörelsen.

Förra året dömdes två danska NMR-aktivister för att i samband med minnesdagen av Novemberpogromen 2019 ha skändat 100 gravar på en judisk begravningsplats på Randers, Jylland. I rättegången presenterades bevis som visade på att NMR:s svenska ledning gett order till organisationens avdelningar att ”anonymt” attackera ”judiska mål”, rapporterade Expressen.

”De ger sig på små församlingar”

Aron Verständig säger att han ser ett mönster. Att antisemitiska hatkampanjer fokuserar på små judiska församlingar.  

- Det som är så fegt är att man ger sig på små judiska församlingar. Vi ser inte något större hot från NMR till exempel i Stockholm, utan man ger sig på de mest sårbara små judiska församlingarna ute i landet som inte har den typen av säkerhetsarbete som finns i Stockholm. Umeå, Lund och Norrköping har varit speciellt utsatta. Detsamma händer i Danmark, säger han. 

Verständig säger att både kommunerna och polisen måste ta NMR och hatbrotten på större allvar.

- Det är fortfarande så att när vi har diskussioner med polisen så beskrivs ofta det som hänt som till exempel en skadegörelse. De ser det inte i ett större perspektiv, de ser inte vad skadegörelsen leder till. Det är en sak om en full person slår sönder en fönsterruta på en restaurang. Det är skadegörelse. Den restaurangägaren kommer sannolikt byta ut sitt fönster, sen öppna sin restaurang och så är det inte mer med det. Här får det enorma implikationer. Det måste man se.

Kommuner hanterar hatbrott olika

Han säger också att Judiska centralrådet kan notera att det skiljer sig åt i Sverige hur hatbrotten hanteras.

- Det här perspektivet som jag tog upp har man inte på lokal nivå. Det saknas totalt. När man polisanmälde i Norrköping i samband med Jom kippur så kallade polisen NMR:s aktion för religionskritik. Polischefen har visserligen bett om ursäkt för det senare. Men generellt är man bättre i storstäder där det finns hatbrottsgrupper. Det finns inte i hela landet.

Även kommunerna måste ta ett större ansvar, menar han.

- De ska gå in och stötta församlingarna, erbjuda säkra lokaler och ha tät dialog lokalt där något hänt. De är också mer eller mindre snabba på att ta bort antisemitiskt klotter. Familjer berättar att de måsta ta omvägar för att deras barn inte ska behöva gå förbi massa hakkors på väg till skolan. Jag tycker att det är rimligt av en kommun att sanera sådant snabbare.

Aron Verständig poängterar flera gånger under intervjun vilka konsekvenser nazismen i Sverige får för judar. Han pekar på församlingen i Umeå som lades ned, men även den otrygghet det innebär att vara jude i Sverige och då framför allt på mindre orter med en etablerad aktiv nazistorganisation som Nordiska motståndsrörelsen.  

- Tänk dig själv en ort där det finns fyra judiska barnfamiljer och så står det massa människor i konstiga uniformer utanför synagogan och säger att du och dina föräldrar mördar kristna barn. Det får otroligt skadlig påverkan. Det är inget nytt för oss judar men det har kommit till Sverige och det måste man ta tag i. 

- Jag tror att när man gör avvägningen av vilka rättigheter vi ska ha i samhället så måste man också ställa sig frågan om vad vi vill ha för samhälle. Vill vi ha ett samhälle som ger fritt spelrum för nazister eller vill vi inte ha det.

Daniel Vergara