Mot EU och invandring

Dagens partiledare, Timo Soini, benämner Sannfinländarna som ett populistiskt parti och EU-kritiken och anti-etablissemangspolitiken tros ligga bakom valframgången. Men även invandringsfrågor har varit omdiskuterade och den offentliga debatten har till och från varit hård – Sannfinländarnas framgångar anses ha bidragit till den utvecklingen. Partiet har även profilerat sig i svenskfrågan och motsäger obligatorisk svenskundervisning i skolan.

Sannfinländarna, Perussuomalaiset, gick kraftigt framåt i söndagens val med ett väljarstöd på 19 procent. Foto: Expo

Sannfinländarna grundades 1995. Till partiledare valdes Raimo Vistbacka, som tidigare lett Landsbygdspartiet, ett parti som fallit samman och gått i konkurs. Vistbacka satt kvar till 1997, då nuvarande partiledaren Timo Soini valdes.

Sannfinländarna skev i årets valprogram, enligt en sammanställning som svenskspråkiga Hufvudstadsbladet gjort, att det vill införa progressiva barnbidrag, införa garantipension på 685 euro, återinföra förmögenhetsskatten och sänka företagsstödet. Partiet vill även minska flyktingkvoten, påskynda asylsökningsprocessen och införa snabbavvisningar om inte uppehållstillstånd beviljas. Hatbrottsbegreppet vill partiet utvidga till att även inkludera majoritetsbefolkningen. Homosexuella par ska inte få ingå äktenskap eller adoptera. Inte heller ska ensamma kvinnor eller kvinnor som lever i ett samkönat förhållande tillåtas provrörbefruktning om Sannfinländarna får bestämma. Samtidigt vill partiet öka nativiteten i landet.

I förra nationella valet fick Sannfinländarna stöd av 4,1 procent av väljarna, vilket gav partiet fem mandat.

I EU-valet 2009 fick Sannfinländarna ett mandat. Partiet sitter i samma grupp som Dansk Folkeparti, United Kingdom Independence Party och Lega Nord. Sannfinländarna har fram till nyligen representerats av Timo Soini i EU-parlamentet. Han ska nu satsa på inrikespolitiken.

Anders Dalsbro